DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Så blev Linköping ett föredöme för yrkesutbildning
Linköping har skapat ett innovativt och långsiktigt samarbete mellan gymnasieskolan, vuxenutbildning och näringslivet. Särskilt framträdande är samverkan med fordonsbranschen. “Vi försöker vara lyhörda inför vilka behov som finns”, säger Robert Bredberg, utbildningsdirektör, till TN.
Rejmes är ett av Sveriges största familjeägda bilhandelsföretag. Företaget fokuserar på försäljning av nya och begagnade personbilar samt transportbilar, främst Volvo och Renault, men även Polestar och Dacia.
Sedan två år tillbaka bedrivs lack- och skadeteknikerutbildningen på Linköpings gymnasiers fordons- och transportprogram direkt i verkstadsmiljö hos Rejmes.
– En lösning som möter både branschens kompetensbehov och elevernas krav på modern utbildning, säger Robert Bredberg, utbildningsdirektör i Linköpings kommun.
Det var kommunen som initierade kontakten under hösten 2024 i samband med att Rejmes genomförde större ombyggnationer, och hade svårt att rekrytera personal.
Svar på kompetensbrist
Lack- och skadeteknik är en smal och specialiserad inriktning där det råder stor brist på utbildad arbetskraft. Och för en enskild skola är det svårt – ofta omöjligt – att investera i den utrustning, teknik och de fordon som krävs för att hålla jämna steg med utvecklingen i branschen.
– Vi försöker vara lyhörda inför vilka behov som finns på arbetsmarknaden, säger Robert Bredberg.
Genom samarbetet med Rejmes får eleverna arbeta med den senaste tekniken och moderna fordon samt utbildning i en verklig verkstadsmiljö.
– Dessutom får de en tydlig koppling mellan teori och praktik – och direkt kontakt med potentiella arbetsgivare, säger Robert Bredberg.
Detta skapar en utbildning som är både attraktiv, relevant och fokuserad på anställningsbarhet, understryker han.
Lyhördhet inför samma utmaningar
Hans tydligaste råd till andra kommuner som vill stärka samverkan mellan skola och näringsliv är att vara uppmärksam.
– Rent principiellt handlar det om att vara lyhörda, och hitta möjlighet till samarbete när vi delar samma utmaningar.
Linnéa Jägestedt (M), förste vice ordförande i kommunfullmäktige samt ordförande i bildningsnämnden, betonar också vikten av en öppenhet mot näringslivet.
– Man måste lyssna på branschen, ha en dialog och vara måna om deras perspektiv. Samtidigt vill vi inte detaljstyra, utan sätta ihop personer från näringslivet och skolväsendet.
Hon rekommenderar kommuner att våga ta kontakt med branschorganisationer.
– Det behöver inte vara så himla stort, utan man kan börja i det lilla.
Delat ansvar
Robert Bredberg menar att det finns flera delar som gör Linköpingsmodellen särskilt värd att inspireras av:
- Delat ansvar – kommun och företag investerar gemensamt i framtidens kompetens.
- Resurseffektivitet – skolan slipper kostsamma specialinvesteringar.
- Relevans – utbildningen speglar branschens verkliga behov.
- Kompetensförsörjning – företaget säkrar framtida medarbetare.
- Attraktionskraft – programmet blir mer lockande för både ungdomar och vuxenstuderande.
Exemplet visar hur kommuner kan tänka nytt kring yrkesutbildningens organisering, våga ingå djupa, långsiktiga partnerskap med näringslivet samt möta kompetensbrist genom strategisk samverkan istället för egen uppbyggnad, betonar han.
– Linköping demonstrerar att när skola och näringsliv arbetar tillsammans på riktigt, skapas utbildningar som är moderna, kostnadseffektiva och direkt kopplade till arbetsmarknaden, säger Robert Bredberg.
– Detta är ett gott exempel på hur svensk utbildning kan utvecklas i takt med branschernas behov – och en modell som fler kommuner med fördel kan inspireras av, tillägger han.
