DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Forskare: Så hårt slår kortad arbetstid – ”Motsvarar tre riktigt rejäla lågkonjunkturer”

Fyra dagars arbetsvecka kan låta som en dröm – men priset kan bli brutalt. En ny genomgång av forskningen varnar för bnp-ras motsvarande tre djupa lågkonjunkturer, skenande inflation och tuffare villkor för dem med lägst löner. “Det här är ett väldigt stort ingrepp i ekonomin”, säger nationalekonomen Jonas Kolsrud till TN.

Förslagen om att införa fyradagarsvecka genom lagstiftning väcker starka reaktioner. Förespråkarna pekar på bättre arbetsmiljö, minskad stress och ett mer hållbart arbetsliv.

Jonas Kolsrud, nationalekonom och universitetslektor på Linnéuniversitetet, genomförde under 2024 en studie på uppdrag av Konjunkturinstitutet där han sammanställde den forskning som finns om effekterna av kortad arbetstid. Enligt studien riskerar en kraftig generell arbetstidsförkortning att få omfattande konsekvenser för svensk ekonomi.

– När vi jobbar mindre producerar vi mindre, och då får vi också mindre pengar att handla för. Det slår ganska direkt på bnp, säger Jonas Kolsrud till TN.

I sin analys utgår han från ett scenario där arbetstiden sänks genom lagstiftning, snarare än genom frivilliga överenskommelser via kollektivavtal.

Vid en arbetstidsförkortning på omkring 20 procent – vilket motsvarar övergången till fyradagarsvecka – bedömer han att bnp kommer att falla med minst tio procent.

– Det motsvarar tre riktigt rejäla lågkonjunkturer på kort tid. Det blir ju ett ordentligt fall och sen fastnar man där. Även om ekonomin fortsätter att växa efter det blir det ett stort tapp, säger han.

En vanlig invändning från förespråkare är att kortare arbetstid leder till att anställda arbetar mer fokuserat och får lika mycket gjort på färre timmar, vilket har lyfts fram i flera pilotprojekt.

”En så omfattande sänkning skulle med största sannolikhet ge en rejäl inflationschock.”

Ett exempel är en ny pilotstudie där nio svenska och två norska verksamheter frivilligt har testat att arbeta 80 procent av arbetstiden utan att minska lönen. Deltagarna är positiva, enligt SVT, som rapporterar om studien.

"Produktiviteten och kreativiteten upplevdes högre, medan arbetsbelastningen uppfattades som oförändrad. Verksamhetsresultaten behölls eller förbättrades, och sjukfrånvaron minskade”, skriver SVT.

Pilotprojektet, som har drivits av Karlstads universitet, ingår i det internationella projektet 4 Day Week. Forskningsledaren Lena Lid Falkman ser resultaten som intressanta men betonar att de ”bör tolkas med försiktighet”.

Även Jonas Kolsrud konstaterar att forskningsstödet för att kortare arbetstid leder till högre produktivitet är begränsat.

– Ett visst stöd finns för att vi kan bli något mer effektiva när vi jobbar mindre, men inte alls i de magnituder som skulle krävas för att reformen ska betala sig själv.

– Och skulle vi få ungefär lika mycket gjort på sex timmar om dagen som vi när jobbar åtta timmar så innebär ju det att det finns en massa luft i våra löner, säger han.

Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR, konstaterar att det visst finns lyckade exempel på förkortad arbetstid, men att det är något helt annat att genomföra en storskalig arbetstidsförkortning.

– Det finns i nuläget ingen plan för hur förlusten av alla de här timmarna skulle hanteras – hur det skulle fungera i stället, säger hon till SVT.

”Det motsvarar tre riktigt rejäla lågkonjunkturer på kort tid. Det blir ju ett ordentligt fall och sen fastnar man där.”

För att bibehålla samma produktion vid en fyradagarsvecka skulle produktiviteten behöva öka med 20–25 procent per dag, något som bedöms som orealistiskt i de flesta yrken, konstaterar Jonas Kolsrud.

– Även om vi skulle jobba stenhårt sex timmar om dagen och få lika mycket gjort så är frågan om vi orkar det i längden. Är det hållbart?

Risk för ännu mer psykisk ohälsa

Risken är att den stressrelaterade psykiska ohälsan, som redan är alarmerande hög, ökar ännu mer.

– Vill arbetstagarna ha kvar sina månadslöner kommer arbetsgivarna att kräva rätt mycket i gengäld. Det är det som är kruxet. Därför är det svårt att göra den här typen av stora förändringar.

Sammantaget är Jonas Kolsrud skeptisk till en generell lagstiftning, och han tror snarare att kortare arbetstid kan växa fram mer organiskt, bransch för bransch, via kollektivavtal.

– I vissa sektorer, exempelvis där det råder kompetensbrist eller där arbetsmiljöproblemen är stora, kan kortare arbetstid vara ett sätt att locka och behålla personal. Men då krävs också en tydlig diskussion om kostnaderna.

Frågan om arbetstidsförkortning dök upp efter pandemin, när det blev tydligt att många tjänstemän kan jobba hemifrån. Det lyfter LO-facken fram som en förmån som många av deras medlemmar inte kan ta del av.

Men det är inte säkert att akademikergrupper är lika intresserade, påpekar han.

– De ser inte riktigt fördelarna. På ett typiskt akademikerjobb har alla sina arbetsuppgifter och jobbar du mindre tar det längre tid att bli klar med det som ska göras. Ingen annan gör det åt dig.

Höjd ränta

En avgörande fråga i debatten är om månadslönerna ska bibehållas när arbetstiden kortas. Analysen har dock gjorts utifrån antagandet att timlönen är densamma vilket innebär att månadslönen sjunker.

Men bibehållen månadslön med färre antal arbetade timmar är en av de största riskerna med en lagstadgad reform, enligt Jonas Kolsrud.

– Att sänka arbetstiden med så mycket som 20 procent, men med bibehållen månadslön i nominella termer, innebär att timlönerna ökar väldigt snabbt. En så omfattande sänkning skulle med största sannolikhet ge en rejäl inflationschock.

I ett sådant scenario skulle Riksbanken tvingas höja räntan för att kyla av ekonomin, vilket i sin tur skulle resultera i ökad arbetslöshet och minskade investeringar.

– Det är därför väldigt svårt att genomföra den här typen av stora reformer i dagens ekonomiska miljö – det handlar om väldigt stora ingrepp. Jag är inte emot idén som sådan, men jag tror att det är mer effektivt att i så fall sänka arbetstider avtalsvägen, säger Jonas Kolsrud.

”För den som redan har små marginaler blir det svårare att få vardagen att gå ihop. Det är ett problem som sällan lyfts i debatten.”

Historiskt har Sverige genomfört flera arbetstidsförkortningar, inte minst under 1950- och 60-talen. Men enligt Jonas Kolsrud är det missvisande att hänvisa till dem idag.

– Det var lättare förr. Då växte svensk ekonomi så pass snabbt att det knappt märktes särskilt mycket att vi kortade arbetstiden och köpte oss mer fritid. Bnp minskade såklart men med fem procents tillväxt per år kom vi i kapp relativt snabbt.

Med dagens lägre tillväxt är situationen annorlunda, enligt Jonas Kolsrud.

– Läget är mycket knepigare. Svensk ekonomi har i princip stått och stampat de senaste två, tre åren. Nu tros det kunna vända uppåt lite grann men får vi vara nöjda med att ligga kring två procents tillväxt per år.

Färre ska försörja fler

Samtidigt står Sverige inför demografiska utmaningar. En åldrande befolkning innebär att färre ska försörja fler, bland annat genom pensionssystemet.

– Vi får en allt högre försörjningsbörda på dem som arbetar, vilket talar emot att generellt gå ner mycket i arbetstid. Det är inte säkert att vi kommer att ha råd helt enkelt – det är också ett problem.

Han betonar att det i grunden handlar om ett val mellan att ha mer pengar och mindre fritid, eller att ha mer fritid och mindre pengar.

– Det tycker inte jag framkommer riktigt när man propagerar för sänkt arbetstid. Den avvägningen måste vara ärlig och tydlig, för det tror jag att många inte är medvetna om, säger Jonas Kolsrud.

Lägre inkomster till följd av kortare arbetstid kan också slå hårdare mot låginkomsttagare, som lägger en större andel av sin lön på nödvändiga utgifter som mat och boende.

– För den som redan har små marginaler blir det svårare att få vardagen att gå ihop. Det är ett problem som sällan lyfts i debatten, säger Jonas Kolsrud.