ARBETSMARKNADEN I EUROPA

Larmet: Så hotar nya EU-förslaget svenska företag – ”Ingen kommer att våga satsa”

Sämre innovationsklimat, högre priser och fler olyckor. Det är bara några av de problem som väntar om förslaget att begränsa antalet underleverantörsled blir verklighet, varnar näringslivet. ”Det är ett populistiskt förslag som inte är baserat på kunskap”, säger Carin Stoeckmann på Byggmästar’n i Skåne till TN.

Max två underleverantörsled. Det kan bli den nya regeln för företag i EU om ett förslag som just nu diskuteras i EU-parlamentet röstas igenom. Förslaget, som i första hand riktar in sig på att begränsa antalet underleverantörsled i byggbranschen, lades fram av parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor (EMPL) i syfte att skydda arbetares rättigheter.

Men resultatet lär i stället bli sämre konkurrenskraft, högre priser, färre innovationer, en svårare situation för framför allt mindre företag och – viktigast av allt – en ökad risk för olyckor.

Det menar Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen.

– Enkelt uttryckt är vi emot att införa den här typen av begränsningar överhuvudtaget men framför allt är vi emot att göra det på EU-nivå. Vi har en tradition i Sverige av att hitta en lösning mellan parterna. Jag förstår inte hur det ska gå att införa lagstiftning på det här området som ska gälla i alla länder, säger han till TN.

Att byggbranschen under de senaste decennierna har kommit att arbeta mer med underleverantörer och underleverantörsled är en positiv utveckling, enligt Mats Åkerlind. Han pekar på att den ökade specialiseringen har lett till både bättre kvalitet på byggandet och färre olycks- och dödsfall på arbetsplatserna.

– Det beror på att det numera är personer med specialistkompetens inom ett visst område, personer som behärskar metoder och tekniker, som gör specifika uppdrag på en byggarbetsplats. Förr var alla generalister i betydligt högre utsträckning.

Runt millennieskiftet var de flesta i byggbranschen i Sverige anställda som byggnadsarbetare med en av de tre huvudsakliga inriktningarna trä, mureri och betong. Som en jämförelse finns det i dag 76 specialistroller bara i det största kollektivavtalet i branschen, Byggavtalet. Den ökade specialiseringen inom branschen har exempelvis lett till att det i dag är ställningsbyggare som monterar byggställningar medan det tidigare var generella byggnadsarbetare som utförde den uppgiften.

Fler anställda men färre olyckor

Utvecklingen mot ökad specialistkompetens har lett till tydliga förbättringar sett till antalet olyckor. Mellan åren 1994 och 2023 har arbetsplatsolyckorna halverats från 20 till 10 per tusen anställda, enligt statistik från Byggandets centrala arbetsmiljöråd, BCA. Dödsfallen på byggarbetsplatserna har under samma period minskat från 0,1 till 0,02 per tusen anställda.

Samtidigt har antalet anställda i den svenska byggbranschen ökat från cirka 250 000 till 450 000 och antalet svenska byggföretag har mer än dubblats från cirka 50 000 till 110 000. På en vanlig byggarbetsplats i dag är det alltså inte ovanligt att personer från olika företag är involverade vid olika tidpunkter under byggets gång.

Det aktuella förslaget handlar om att begränsa antalet underleverantörsled och inte antalet underleverantörer, men skulle ändå medföra en tillbakagång från specialiserade yrken till en situation där fler ska kunna lite av varje, tror Mats Åkerlind.

”För att ta ett aktuellt exempel krävdes det personer från hela världen för att genomföra flytten av kyrkan i Kiruna.”

De flesta bolag kommer inte att kunna sysselsätta personer med expertkunskaper inom alla de områden som krävs vid olika tidpunkter i ett byggprojekt, konstaterar han.

– Företagen måste kunna ta in den kompetens som behövs vid varje enskilt tillfälle, från det första spadtaget till den sista takplattan.

– Ofta finns det inte heller så många som besitter den typ av specialistkompetens som efterfrågas. Ibland kanske det handlar om en person i hela Sverige, om ens det. För att ta ett aktuellt exempel krävdes det personer från hela världen för att genomföra flytten av kyrkan i Kiruna.

Varför är det viktigt att upphandlingarna kan ske i flera led?

– Det är viktigt eftersom den som är huvudentreprenör för ett stort projekt inte nödvändigtvis har den detaljkunskap som krävs för att få in rätt kompetens till varje moment i varje enskilt led, utan ju närmre man är som beställare desto lättare är det att säkerställa att det är personer med rätt kunskaper som utför arbetet, säger Mats Åkerlind.

”Populistiskt”

Den bilden delas av Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne. Även hon ställer sig skeptisk till det förslag som har lagts fram i parlamentet.

– Om syftet är att säkerställa att det råder schysta villkor hos de aktörer som är på en byggarbetsplats så är inte lösningen att begränsa antalet led. Det är ett populistiskt förslag som inte är baserat på kunskap om branschen men som säkert är tacksamt för politiker att lägga fram som en enkel lösning på något som egentligen är betydligt mer komplext, säger hon till TN.

– Det man i stället borde fokusera på om man vill se till säkerhet och arbetares rättigheter är hur vi som företag ska få bättre möjligheter att få information från myndigheterna, fortsätter hon.

”Jag tror knappt att vi kommer att ha några startup-företag i byggbranschen om det här blir verklighet.”

I dag kan företagare tvingas sitta i långa telefonköer för att säkerställa att alla på en byggarbetsplats har giltiga arbetstillstånd, eller mötas av besked om sekretess när de försöker ta reda på hur många personer ett företag betalat in arbetsgivaravgifter för, berättar Carin Stoeckmann.

Hon förklarar att branschen länge har arbetat för att det ska bli lättare att göra automatiska kontroller, men att utvecklingen hittills har gått för sakta.

– Jag blir så himla ledsen när politiker lägger tid och energi på regleringar som ändå inte kommer att fungera. I stället för att fråga företagen hur de kan underlätta för oss att säkerställa att det fungerar på ett bra sätt så klankar man ner på oss. Det är oerhört frustrerande.

Carin Stoeckmann befarar att det nya regelverket riskerar att slå främst mot små och medelstora företag.

– Jag tror knappt att vi kommer att ha några startup-företag i byggbranschen om det här blir verklighet. Det finns ingen som kommer att våga satsa på nya idéer när möjligheterna att bli anlitad blir så mycket sämre.

När förutsättningarna att ta fram innovationer minskar så finns det en uppenbar risk för att både tillväxt och konkurrenskraft påverkas negativt, menar Carin Stoeckmann. Hon får medhåll av David Johnsson, som är ansvarig för internationella arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Om det här förslaget blir verklighet kommer det att leda till ökad ineffektivitet, högre priser och ett sämre slutresultat än vad som hade kunnat vara fallet, så det kommer definitivt att slå mot EU:s konkurrenskraft. Och det i en tid när man pratar om regelförenklingar och andra åtgärder i syfte att öka Europas tillväxt, säger han till TN.

Kritiken: Strider mot EU-rätten

Även om byggbranschen har hamnat i fokus för det nya förslaget så kommer det även att påverka en mängd andra branscher, menar David Johnsson. Han pekar på att näringslivet blir alltmer komplext och såväl tjänsteföretag som industri och handel samarbetar med specialister i varje led, från IT-stöd till transporter.

– Alla led är komplicerade och kräver specialiserade lösningar. Det är ingen tillfällighet att många industriföretag numera till exempel inte har egna åkerier utan överlåter sådant till dem som är specialiserade på åkeriverksamhet, eller att IT-support ofta ligger någon annanstans. På samma vis bygger ett läkemedelsbolag inte självt en ny fabrik, med oerhört avancerade lösningar som kräver en mängd sofistikerade specialistkompetenser. Läkemedelsbolaget skulle ju dock bli den första länken i entreprenadkedjan, vilket med de föreslagna begränsningarna skulle riskera att fabriken antingen inte byggs alls eller helt enkelt byggs utanför EU i stället, säger han.

– Många projekt blir fullkomligt omöjliga att genomföra när man inte längre har tillgång till den expertis som krävs. Vi anser att förslaget strider mot EU-rätten, särskilt närings- och avtalsfriheten.

Inte heller David Johnsson tror att förslaget kommer att leda till det önskade resultatet.

– Vi är självklart också intresserade av att komma åt fusk oavsett vilken bransch det handlar om. Det är ju de seriösa företagen, våra medlemmar som följer lag och kollektivavtal, som drabbas när andra inte gör rätt för sig, säger han.

– Men det här kommer inte att fungera. De som har som affärsidé att fuska kommer inte att sluta göra det. Tvärtom kommer det att finnas ett större utrymme för fusk när det blir dyrare och mer komplicerat att följa lagen.

”I stället för att ställa krav på att huvudentreprenörerna om att de ska räkna antalet underleverantörer så borde man ta tag i det riktiga problemet.”

Branschen ser gärna att berörda myndigheter gör fler kontroller och att myndigheterna blir bättre på att dela information mellan varandra, både inom Sverige och på EU-nivå. Byggföretagen har länge drivit på för digitala ID-kort som ska kunna användas som nycklar på arbetsplatserna. På så sätt skulle personer som inte har alla tillstånd kunna hindras från att gå in på en arbetsplats.

Mats Åkerlind bekräftar Carin Stoeckmanns bild av att det i dag ofta är svårt för företag att få tillgång till nödvändig information från myndigheterna.

– I stället för att ställa krav på att huvudentreprenörerna om att de ska räkna antalet underleverantörer så borde man ta tag i det riktiga problemet, det vill säga att nödvändig information inte finns att tillgå, säger han.

Ledamöterna i EMPL ska rösta om förslaget den 3 december. Därefter väntar omröstning i hela EU-parlamentet, vilket är planerat att äga rum i januari 2026.