ARBETSKRAFTSINVANDRING

Ministern avfärdar företagens nödrop: ”Långt ner på deras lista”

Trots unison kritik från företagare, fack, arbetsgivare och myndigheter håller regeringen fast vid planen att höja lönegolvet vid arbetskraftsinvandring. Nu svarar migrationsminister Johan Forssell i en exklusiv intervju med TN. ”Ärligt talat så kommer den här frågan ganska långt ner på företagens lista", säger han.

– En av mina viktigaste prioriteringar är att Sverige ska bli bättre på att rekrytera fler talanger och internationell spetskompetens. En del i det är att vi ska skifta fokus i arbetskraftsinvandringen från den lågkvalificerade till den högkvalificerade.

Så svarar migrationsminister Johan Forssell på frågan om vad som är hans viktigaste anledning till att införa ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring på 80 procent av medianlönen och sedan arbeta för att höja det till 100 procent, vilket i dagsläget innebär 35 600 kronor.

– Det tidigare försörjningskravet på 13 000 kronor har skapat stor utsatthet för många människor, fortsätter han.

Men att många arbetskraftsinvandrare hade 13 000 kronor i lön per månad är kanske den vanligaste myten om arbetskraftsinvandring. Enligt en utredning från 2021 (SOU 2021:88) visar siffror från SCB att drygt 87 procent av alla utlänningar som beviljades tillstånd av arbetsmarknadsskäl under år 2020 tjänade mer än 20 000 kronor per månad. I denna grupp, ingår förutom arbetskraftsinvandrare även bland annat au-pairer, praktikanter, personer som är här på ungdomsutbytesavtal och tidigare asylsökande som i stället fått arbetstillstånd, så kallade spårbytare. Utredningen visade dessutom att bara 142 personer hade en månadsinkomst på mellan 13 000 och 13 999 kr. De allra flesta av dessa arbetade dessutom inte heltid.

Är det rimligt att fortsätta med en argumentation om de 13 000 kronorna per månad när vi vet att det inte bara handlar om arbetskraftsinvandrare?

– Ja, det är jätterimligt. Frågan är ju lika stor för den som tjänar 15 000–17 000 kronor, säger Johan Forssell och menar att det är ”väldigt välbelagt att det har funnits stora problem med fusk”.

Och det finns påståenden om att många arbetskraftsinvandrare på pappret får lön enligt kollektivavtal för att sedan betala tillbaka delar av lönen till arbetsgivaren. Det var också något som utredaren Anita Linder anförde i sin utredning. Men även här hängde hon upp sitt påstående på den större gruppen utländsk arbetskraft och inte bara på arbetskraftsinvandrare.

– Statistiken kan inte skilja ut gruppen som får tillstånd med stöd av sjätte kapitlet i utlänningslagen, sa Anita Linder till TN för ett par år sedan och syftade alltså på de arbetskraftsinvandrare som nu omfattas av regeringens lönegolv.

Hade inte undersökt gruppen arbetskraftsinvandrare

Anita Linder menade i sin utredning att det finns ett betydande problem med utnyttjande och ansåg att det var en viktig slutsats i utredningen som hon presenterade i början av 2022. Men Anita Linder hade i själva verket inte undersökt gruppen arbetskraftsinvandrare. Hon hade undersökt hela gruppen utländska arbetare i Sverige, en mycket vidare grupp, som bland annat består av gästforskare, asylsökande, au-pairer och praktikanter, personer som alltså arbetar i Sverige, men inte gör det med stöd av sjätte kapitlet i utlänningslagen. Och i den gruppen kunde hon inte med säkerhet säga att det faktiskt fanns ett omfattande missbruk. TN har inte heller funnit några andra studier som visar på att missbruket kring arbetskraftsinvandring är systematiskt eller omfattande.

Som TN har rapporterat om under lång tid och i många artiklar är det en stor mängd företag – med kollektivavtal – i nästan alla branscher som menar att regeringens lönegolv skapar problem och bidrar till kompetensbristen. Men migrationsministern anser att det inte går att särskilja det och frågan om fusk.

– Det är klart att i ett system där det är lätt att fuska där kommer fler att fuska. Det ska vara väldigt svårt att fuska, säger Johan Forssell.

Han påtalar att det finns en stor grupp människor i Sverige som inte har jobb och menar att de borde kunna ta jobben i stället.

– Vi ska ändra fokus i arbetskraftsinvandringen från att tyngdpunkten har varit kopplad till lågkvalificerade sektorer inom grupper som borde finnas bland de 400 000 människor som redan finns i Sverige. Sedan hoppas jag att vi ska göra väldigt mycket mer för att kunna rekrytera programmerare, läkare, sjuksköterskor och tekniker, där många företag bekräftar för mig att lönenivåerna ligger över 35 000 kronor, säger han.

Duckar siffror om akademiker

I april förra året kunde TN avslöja att hälften av dem som drabbas om regeringen höjer lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen är akademiker. Ytterligare en fjärdedel har hög yrkeskompetens. Det handlar alltså om de grupper som regeringen säger sig vilja välkomna till Sverige.

Varför vill ni höja lönegolvet när vi vet att hälften av de drabbade är akademiker?

– Jag har ingen sådan information. Jag kan inte säga om din information är rätt eller fel, säger migrationsministern och påtalar att han har utgått från Migrationsverket, som enligt honom kategoriserar på yrkesbakgrund snarare än utbildning.

– Men om vi tittar på gruppen arbetskraftsinvandrare så är den förhållandevis liten. Det handlar om några tusen personer. Är det verkligen orimligt att rekrytera de här personerna inom den enormt stora grupp som faktiskt går utan jobb i Sverige?

Många av de företag som TN har talat med vittnar om att det är svårt att rekrytera i Sverige, även till så kallade lågkvalificerade yrken. De vittnar också om att det är så svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare på grund av byråkratin, och att de inte gör det förrän de har försökt att rekrytera i Sverige eller inom EU. De argumenterar för att den utbildning som krävs för att fler i Sverige ska bli anställningsbara inte sällan tar ett par tre år, samtidigt som företagen behöver medarbetare här och nu.

Vad tänker du om det tidsglapp som företagen varnar för?

– Jag har ju talat med väldigt många företag och jag gör det på löpande basis. Och ärligt talat så kommer den här frågan ganska långt ner på deras lista. Men det är klart att vi är måna om att det ska bli smidiga övergångar och i Tidöavtalet har vi också skrivit in möjligheten att göra vissa undantag, säger Johan Forssell.

– Och det ligger ju också i våra egna händer. Vi har inte sagt när höjningen ska träda i kraft. Vi har inte satt undantagen heller. Men vidareutbildning och matchning är också kopplat till arbetsmarknadens parter. Vi är inriktade på att det ska bli en sömlös övergång.

Sedan lönegolvet infördes har andelen lågkvalificerade i gruppen arbetskraftsinvandrare minskat med ungefär en tredjedel. Är inte syftet uppnått? Måste ni höja till 100 procent?

– Ja, det är utgångspunkten. Någonstans ska ju gränsen ligga och den tidigare gränsen var alldeles för låg.

Kollektivavtal inte god försörjning

Fack, arbetsgivare och företagare har länge förordat att det är de kollektivavtalade lönerna som ska gälla snarare än regeringens lönegolv. Grunden till lönegolvet är dock ett utredningsförslag om att arbetskraftsinvandrare ska ha ”god försörjning”.

Är kollektivavtalade löner god försörjning?

– Det beror på helt vilket sammanhang, säger Johan Forssell.

Så du kan inte svara på om den modellen som vi har i Sverige fungerar för att kunna försörja sig?

– Jag tror att vi pratar om arbetskraftsinvandring här och där kan man lägga den på olika nivåer. Vi har då valt, eller utredarna har ju valt, att lägga sig på medianlönen.

Under lång tid har TN rapporterat om hur företag, arbetsgivarorganisationer, fack, Medlingsinstitutet och många andra menar att regeringen lägger sig i lönebildningen och varnar för att lagen skadar den svenska modellen.

– Det är deras uppfattning. Vi har en annan uppfattning. Det här är inte att blanda sig i lönebildningen, säger Johan Forssell.

Men det är inte bara företrädare på arbetsmarknaden som är kritiska. Bland annat skriver juridiska fakulteten på Lunds universitet i sitt remissvar på utredningen Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) att ”De nu aktuella förslagen innebär att den svenska arbetsmarknadsmodellen urholkas” och kallar förslagen för ett ”oacceptabelt ingrepp”.

– Om det skulle rubba den svenska modellen så borde det ju vara det faktum att det finns ett försörjningskrav som gör det snarare än nivån. Jag ser inte det och jag tycker att det är överord givet att det handlar om en väldigt liten grupp. Det rör sig om några tusen, säger Johan Forssell.

År 2023 beviljades drygt 44 300 arbetstillstånd till Sverige, varav 20 800 förstagångstillstånd och 23 500 förlängningstillstånd. Enligt Migrationsverkets statistik fanns i februari 2024 48 336 aktiva arbetstillstånd, exklusive pappersansökningar, i Sverige. Antalet arbetstillstånd varierar över året. Säsongsarbetare förkommer till exempel nästan uteslutande på sommarhalvåret.

”Krav som krav”

Johan Forssell påtalar att det alltid har funnits ett försörjningskrav – på 13 000 kronor. Skillnaden, enligt många kritiker, är dock att den nivån låg under kollektivavtalade löner och att det är när lönegolvet passerar kollektivavtalsnivån som regeringen lägger sig i lönebildningen.

– Jag kan bara konstatera att det alltid har funnits ett försörjningskrav. Det borde gälla oavsett nivå. Krav som krav, säger Johan Forssell och fortsätter:

– Dessutom påverkar de inte den fria förhandlingsrätten.

För ett par år sedan pågick debatten om EU:s minimilöner. Då var alla svenska partier – från vänster till höger – överens om att i Sverige är det partsmodellen som ska styra. Motståndet mot minimilönerna var massivt och argumentationen var att i Sverige är det parterna som ska sätta lönerna.

Varför är det annorlunda nu?

– Redan på den tiden så fanns det ett krav för arbetskraftsinvandring. Men det var på en annan nivå. Så det är ingen förändring. Frågan är vilken nivå som är rimlig, säger Johan Forssell.

Varför duger inte kollektivavtalsnivåerna?

– Någonstans ska man lägga bedömningen och då är vi tillbaka i frågan om de 400 000 personerna utan arbete i Sverige. Vi måste hitta svar för den stora gruppen och när man då ringar in det, så är arbetskraftsinvandrare en väldigt liten grupp. Jag tror att med möjligheten att göra undantag, med bättre matchning och bättre stöd är det väldigt konstigt om det inte går att rekrytera dem inom de 400 000 människor som finns på arbetsmarknaden.

Många av de som ifrågasätter lönegolvet menar att det är lönedrivande. Företag har vittnat om att de tvingas sätta högre löner för sina arbetskraftsinvandrade medarbetare än för dem som redan finns i Sverige. Till exempel sa Joakim Gustafsson till TN i höstas att ”vissa nyanställda från utlandet kan hamna högre i lön än de som har lång anställningstid” och krögaren Sayem Khondaker sa att ”kockar från Dhaka måste ha högre lön än vad jag själv har”. Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten har tidigare sagt att lönegolvet ”riskerar ge kraftigt höjda arbetskraftskostnader” och att det skadar konkurrenskraften.

Det är inte något som migrationsministern oroas över.

– Vi talar ju om en så väldigt liten grupp personer på arbetsmarknaden. Så jag ser inte någon stor risk för det, säger han.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att vi har bra förutsättningar att starta och driva företag i Sverige. Men frågan handlar om att göra en sammanvägd bedömning här. Då handlar det både om risken för fusk och om hela vårt utanförskap. Om vi inte hanterar de problem som utanförskapet för med sig− till exempel växande otrygghet− så riskerar det att medföra problem även för företagen.

Hänvisar till Tidöavtalet

Nyligen öppnade arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) i en artikel i Dagens Industri för att inte bara stoppa höjningen av lönegolvet utan även sänka det befintliga.

– Om stora delar av näringslivet tycker att den nivå vi har nu är ett problem, då är jag naturligtvis beredd att lyssna på det, sa Mats Persson bland annat.

Vad säger du om det?

– Han sa att han skulle lyssna på företagen och det gör jag också. Jag träffar företag eller branschorganisationer i stort sett varje vecka och jag förstår att det finns olika uppfattningar och vi är måna om att fortsätta ha en dialog med näringslivet om det här, säger Johan Forssell och betonar att det gäller både lönekravet och hur Sverige ska locka fler med internationell spetskompetens.

– Liberalerna har skrivit under Tidöavtalet och den utredning vi har tagit i hand på.

Är det här verkligen moderat politik? Är det inte så att ni bara viker er för Sverigedemokraterna?

– Jag är besjälad av att öka den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige. Det som kommer att avgöra vår konkurrenskraft framöver är att vi lyckas få de högutbildade personerna inom viktiga sektorer till Sverige, svarar Johan Forssell.

Vad är det som gör att du tror att du har rätt och att fack, arbetsgivare, företag, Medlingsinstitutet och andra har fel i den här frågan?

– Vi har ju olika roller i detta. Jag måste göra en sammanvägd bedömning. Frågan om de 400 000 personer som står utanför arbetsmarknaden idag tycker jag är jätteviktig.

Vad skulle krävas för att regeringen skulle dra tillbaka förslaget om att höja lönegolvet och också sänka det befintliga?

– Att återgå till en situation där risken för fusk och missbruk är större vore väldigt dåligt för det svenska näringslivet. Det hoppas jag att vi aldrig ska återvända till. Vi följer det avtal som vi har tagit i hand på, säger Johan Forssell.