ARBETSKRAFTSINVANDRING

Spelbolaget slutar rekrytera arbetskraftsinvandrare: ”För krångligt”

På Massive Entertaiment arbetar människor från drygt 50 länder. ”Kompetensen finns helt enkelt inte i Sverige”, säger HR-direktören Magdalena Schultze. Bild: Pressbild

Massive Entertainment har bestämt sig för att sluta anställa arbetskraftsinvandrare. ”Det tar för lång tid”, säger HR-direktören Magdalena Schultze. Och nu vill regeringen att det ska bli ännu svårare.

De närmaste åren kommer svenska företag att behöva rekrytera 175 000 nya medarbetare. Utöver det kommer det att behövas ytterligare 90 000 nya medarbetare i offentlig verksamhet. Antalet sysselsatta beräknas öka med 144 000 personer.

– Den som är snabb på huvudräkning har nu konstaterat att vi saknar 120 000 medarbetare, sa Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson vid inledningen av seminariet Utländsk arbetskraft utestängs – Varför och hur påverkas arbetsmarknaden?, som organisationen arrangerade nyligen.

De senaste åren har svenska politiker valt att begränsa möjligheterna till arbetskraftsinvandring. I höstas infördes ett lönegolv på drygt 27 000 kronor, eller 80 procent av medianlönen – ett golv som överstiger de kollektivavtalade lönerna i många branscher. Inom kort presenteras en statlig utredning som ska svara på frågan hur lönegolvet kan höjas till 100 procent av medianlönen.

Jonas Öhlin, Strategirådet, Erik Holmgren, Migrationsverket, och Magdalena Schultze, Massive Entertainment, vid Svenskt Näringslivs seminarium om att utländsk arbetskraft utestängs när regeringen väljer att begränsa arbetskraftsinvandringen. Bild: Stina Bengtsson

– Det är väldigt tydligt att företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare på sikt växer betydligt snabbare än företag som inte rekryterar arbetskraftsinvandrare. Arbetskraftsinvandringen möjliggör ju tillgång till en kompetens som inte finns tillgänglig här i Sverige, sa Jonas Öhlin, analytiker på Strategirådet på seminariet.

Ett av de företag som är helt beroende av kompetens från andra länder är Massive Entertainment. Företaget arbetar med att utveckla spel och har på senare år vuxit kraftigt. Numera har bolaget ungefär 900 anställda med drygt 50 nationaliteter i Sverige, berättade HR-direktören Magdalena Schultze.

”Det är väldigt tydligt att företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare på sikt växer betydligt snabbare än företag som inte rekryterar arbetskraftsinvandrare.”

– I resten av världen har man haft universitetsutbildningar för spelutvecklare på olika områden ganska länge, så därför så har de en lite högre kompetens, sa hon som en av förklaringarna till att företaget behöver rekrytera från andra länder.

– Kompetensen finns helt enkelt inte i Sverige.

Redan innan regeringens införande av lönegolvet upplevde Massive Entertainment problem vid rekryteringar av tredjelandsmedborgare, inte minst när det gäller handläggningstiderna hos Migrationsverket.

– Vi har två heltidsanställda som bara arbetar med tillståndsfrågor.

Trots att Migrationsverket nu har utökat antalet handläggare och lovar att hålla nere handläggningstiderna till 30 dagar har Massive Entertainment gett upp. Företaget har slutat att rekrytera folk från tredje land.

– Det begränsar vårt sökområde, men det tar för lång tid och är för krångligt, sa Magdalena Schultze och konstaterade att det också påverkar företagets produktivitet.

Berikar kompetensen

Hotel AtSix i Stockholm ingår i Strawberry-koncernen. Som många andra företag i besöksnäringen är hotellet beroende av arbetskraftsinvandring.

– Vi behöver det för att kunna bedriva vår verksamhet. Vi behöver den ur ett ekonomiskt perspektiv. Men vi vill även ha den för att den berikar vår kompetens. Den berikar vår kultur och den höjer vår medarbetarnöjdhet, sa HR Manager Nellie Elmér.

På hotellet i Stockholm är det 18 medarbetare som berörs av det nya lönegolvet. Totalt inom koncernen rör det sig om 150 medarbetare, medarbetare som enligt Nellie Elmér är avgörande för att gästerna ska trivas och känna sig hemma, inte minst genom att medarbetarna har en bred språkkunskap.

– Det blir ett stort kompetenstapp, sa hon.

”Man drar undan mattan för modellen.”

En argumentation som de som vill begränsa arbetskraftsinvandringen använder är att människor kan flytta från en del av landet till en annan del för att ta jobb där det finns. Det är en lösning som Jonas Grafström, forskare och vice vd på Ratio, inte tror på.

– Det är ganska ovanligt att vi flyttar i Sverige. Man lämnar inte sin arbetsmarknadsregion, utan de allra flesta flyttar inom en kommun eller ett län, sa han.

Men Jonas Grafström konstaterar också att flytt ändå inte skulle spela någon större roll. Enligt hans beräkningar är det bara ungefär 25 av de svenska kommunerna som har en medianlön över den svenska medianlönen.

– Det är en ganska stor matta av län som inte ens är i närheten, sa han och påtalade på så sätt det orimliga i att sätta ett lönegolv på medianlönen.

Kritikerna menar också att arbetskraftsinvandringen bidrar till ökat fusk. Men den argumentationen är kraftigt ifrågasatt. Det finns mer effektfulla metoder, konstaterar många, inte minst den särskilda utredaren, kammarrättsrådet Ann-Jeanette Eriksson, som inom kort ska presentera sina resultat i utredningen En behovsprövad arbetskraftsinvandring.

– Jag tror att kontroller och samarbete mellan myndigheter är ett stöd – som kanske är mer effektfullt, sa hon.

Rubbar lönebildningen

Att det nya lönegolvet skapar problem för de enskilda företagen har varit tydligt länge. Företag på företag har, liksom Hotel AtSix, larmat om att det kommer att innebära förluster av kompetens som kan vara svåra att ersätta, inte minst på grund av brister i det svenska utbildningssystemet. Men problemen gäller inte bara de enskilda företagen. Det har också påverkan på den svenska lönebildningsmodellen, konstaterade Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

– Det finns flera orsaker till det. Dels har vi en tradition att politiken inte ska blanda sig i lönebildningen – och det här är ett ingrepp, sa hon och fortsatte:

– Men här finns också en okänslighet kring hur lönebildningen fungerar.

Hon poängterade att de flesta lägstalönerna i kollektivavtalen ligger under lönegolvets nivå.

– Det betyder ju inte att folk får den lönen, eller att man har den under en period. Eller så har man ingen lägstalön alls, för det är många avtal som inte har det.

– Men så jobbar man och får upp lönen ganska snabbt.

Enligt Irene Wennemo och många andra experter fungerar den svenska lönebildningsmodellen bra. Därför blir det extra problematiskt när politikerna nu väljer att gå in och bestämma om ett lönegolv, inte minst när det ligger över de kollektivavtalade lönerna.

– Man drar undan mattan för modellen, sa hon och fortsatte:

– Tanken är ju väl att man inte ska anställa. De vill ju ha en lägre andel invandring.