KOMPETENSKRISEN

Trots akut brist − nu minskar utbildningarna: ”En larmsignal”

Frida Palmgren och Per Hammar. Bild: Pressbild, Stina Bengtsson

Trots att svenska företag larmar om svårigheter att hitta medarbetare med rätt kunskaper minskar de svenska företagens satsningar på kompetensutveckling av den egna personalen. ”Behoven är mycket större än de investeringar som görs”, säger Frida Palmgren, vd på STF Ingenjörsutbildning & BFAB.

Svenska företag har länge varit förebilder när det gäller utbildning och utveckling av de egna medarbetarnas kunskaper. Det har varit ett viktigt sätt att höja kunskapsnivån på arbetsplatsen när externa rekryteringar blivit allt svårare. Så är det inte längre, visar forskning från Göteborgs Universitet. Idag minskar investeringarna i medarbetarnas kompetens.

− Det är en larmsignal. Vad händer nu med kvaliteten i arbetslivet? säger Per Hammar, branschchef på Almega Utbildningsföretagen.

I en undersökning som SCB genomför vart femte år konstateras att mellan 2015 och 2020 minskade kostnaderna för personalutbildning från 1,6 procent till 1,3 procent. Det kan verka som en marginell förändring men i pengar räknar handlar det om en halv miljard kronor. Om andelen dessutom hade legat kvar på samma nivå som 2015, så hade investeringarna i personalutbildning varit drygt fem miljarder högre 2020.

− Det är helt fel riktning att gå och något som redan nu syns i en minskad produktivitet i näringslivet, säger Per Hammar.

Varför den interna utbildningen halkar efter – i en situation när digitaliseringen och den tekniska utvecklingen accelererar inom nästan alla branscher – beror bland annat på pandemin. Under en tid var enbart digitala utbildningssatsningar möjliga, vilket gjorde att många undervisningsmoment som krävde närvaro inte gick att genomföra.

Trots att pandemin nu har släppt greppet om samhället, lever en tilltro till digital utbildning kvar och företagen har varit långsamma att komma tillbaka till de kompetenshöjande insatser som genomförs med medarbetarna närvarande. Ytterligare en orsak är konjunkturerna som delvis sätter företagen i en rävsax, menar Frida Palmgren, vd på STF Ingenjörsutbildning & BFAB.

− Vid högkonjunktur räcker inte tiden till för utbildning och under lågkonjunktur vågar man inte satsa. Det innebär att frågan om kompetenshöjning helt enkelt prioriterats bort, säger hon.

Strukturell orsak

Men det finns även en mer strukturell orsak bakom den minskade personalutbildningen. Forskningsrapporten från Göteborgs Universitet beskrev det som att HR-frågor, i stället för att ligga centralt, flyttats ut till mellanchefer runt om i organisationen som nu har fått ytterligare en arbetsuppgift på bordet. En utveckling som har pågått i många år.

− Den utvecklingen har lett fram till att företag och organisationer idag har förhållandevis få chefer och som har ett relativt stort personalansvar som kräver mycket tid. Då har de inte tid att jobba med långsiktiga insatser, till exempel kompetensutvecklingen. Det skapas inget maskineri i de frågorna utan fokus ligger på att hålla en miniminivå och lösa de akuta behoven, sa professor Stefan Tengblad när TN intervjuade honom i samband med publiceringen av rapporten.

”Det är helt fel riktning att gå och något som redan nu syns i en minskad produktivitet i näringslivet”.

Det är en utveckling som Frida Palmgren håller med om.

− Utan en plan och en struktur för utbildning och utveckling av den egna personalen, blir det heller ingen kontinuitet och det är oroväckande. Behoven är mycket större än de investeringar som görs, säger hon.

De minskade investeringarna i medarbetarnas kompetens är något som på sikt påverkar företagets möjligheter att hänga med på marknaden. Det blir svårare att anpassa sig till utvecklingen, att hitta nya kunder och uppdrag och att etablera nya nischer. Dessutom blir det en fråga för de enskilda medarbetarna. Att inte bli erbjuden regelbunden uppdatering och utveckling av de egna kompetenserna, öppnar för att lockas över till andra företag med bättre satsningar på personalutveckling.

Många vill utbilda sig mitt i livet

Allt fler medarbetare är nu också medvetna om att hög egen kompetens är en säkerhet i arbetslivet. Det vittnar bland annat framgångarna för omställningsstödet om. Det infördes sommaren 2022 efter en överenskommelse mellan parterna på arbetsmarknaden att öka möjligheterna till omställning och nya kompetenser. Sedan det infördes har det visat sig vara mycket efterfrågat.

I slutet av förra året uppgav fem procent av dem som svarade på Svenskt Näringslivs omställningsindikator att det var ”mycket sannolikt” att de inom två år skulle studera för att bättra på de egna kompetenserna. Utifrån antalet yrkesverksamma mellan 27 och 60 år handlar det om nästan 190 000 personer vilket är långt över de prognoser som gjordes innan stödet infördes.

− Genom stärkta förutsättningar för yrkesverksamma att studera får de en tryggare ställning på arbetsmarknaden. Det stärker också kompetensförsörjningen för hela arbetsmarknaden genom att företagen får en ökad möjlighet att hitta kompetens, säger Kristina Cunningham, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Det är en situation som pekar på att ”sjukdomsinsikten”, som Per Hammar kallar den, om vikten av kompetenshöjning delvis är starkare hos enskilda medarbetare än hos en del företagsledningar. Men det är också en kraft som även landets politiker måste fånga upp eftersom en stark och kontinuerlig kompetensutveckling inom näringslivet gynnar hela samhället och Sverige i stort, menar han.

Almega Utbildningsföretagen har länge förespråkat ett så kallat kompetensavdrag. Det skulle, enligt Per Hammar, ge företagen en möjlighet att skynda på kompetensutvecklingen-

− Den nedåtgående trenden vad gäller personalutbildning måste brytas och därför behövs ett kompetensavdrag. Företagen ska kunna få göra avdrag för 50 procent av kostnaden för nya utbildningssatsningar. Intresset bland medarbetarna finns ju redan. Ett kompetensavdrag ger företaget morötter att ta till vara viljan till kompetensutveckling, säger han.

− Vi måste ha ett kunskapslyft i näringslivet, annars riskerar Sverige att hamna på efterkälken