DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Parterna: Irriterande att etableringsjobben drar ut på tiden
Alla är redo för etableringsjobben men fortfarande har reformen inte blivit verklighet. Parterna känner en allt ökande frustration över att politikerna inte kommer till skott. ”Det är bedrövligt”, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, till TN.
Redan 2017 sedan kom arbetsmarknadens parter överens om att det behövdes något bättre för att kunna lotsa nyanlända och långtidsarbetslösa till jobb. Resultatet av förhandlingarna blev etableringsjobben. I december enades Svenskt Näringsliv, LO och Unionen om de sista detaljerna i ett nytt avtal om etableringsjobben. Avtalet gäller egentligen från den 1 januari i år, men för att det ska kunna användas skarpt måste regeringen göra ändringar i en förordning. Men justeringen dröjer och hela reformen verkar ha fastnat hos regeringen. Parterna vet inte vad som händer.
– Här har vi ett akut problem som är viktigt att lösa. Det är över sex år sedan vi började diskutera etableringsjobben och nu känns det som att springa i gyttja långt upp över öronen. Det är bedrövligt att etableringsjobben drar ut på tiden, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare, till TN.
Uppslutningen stor inom fackförbundet
Han får medhåll av Svenskt Näringsliv som menar att överenskommelsen innebär att det läggs en viktig pusselbit till det svåra integrationspusslet.
– Frågan är både akut och viktig. Det hände inte mycket under den förra regeringen och det händer lika lite nu med den nya regeringen. Det börjar känns onödigt och irriterande att beredningen pågått så länge, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, till TN.
Unionen tycker att situationen är olycklig och uppger att uppslutningen för att få reformen på plats är stor inom fackförbundet.
– Nu är alla hinder undanröjda och då borde regeringen kunna komma till skott. Vi tror starkt på etableringsjobben, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, till TN.
Etableringsjobben ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden. Det beräknas finnas cirka 100 000 potentiella arbetstagare i den gruppen. Med reformen får arbetstagaren en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten så att den totala inkomsten motsvarar lägstalönen i ordinarie kollektivavtal. Kostnaden delas ungefär lika mellan staten och arbetsgivaren. Som längst kommer arbetstagaren att kunna ha ett etableringsjobb under två år. Därefter ska etableringsjobbet i normalfallet övergå i en tillsvidareanställning och samtidigt blir det lättare för en arbetsgivare att avsluta en anställning om det inte skulle fungera.
Parterna tar ett större ansvar
Parterna menar att etableringsjobben öppnar upp många fler möjligheter för långtidsarbetslösa eller nyanlända att få arbete än vad dagens arbetsmarknadsåtgärder klarar.
– Vi har tidigare försökt med olika utbildningsinsatser men vi har saknat en viktig komponent och det är att sänka risken och kostnaden för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden så att arbetsgivare vågar anställa. Det har vi lyckats med i det här avtalet, säger Mattias Dahl.
Martin Wästfelt håller med om att etableringsjobbens styrka är att parterna tar ett större ansvar under längre tid för arbetstagarna och att det i sig ökar chanserna att komma in på arbetsmarknaden.
– Som namnet antyder så handlar det om att hjälpa dessa människor att etablera sig på arbetsmarknaden. Det här är en väldigt viktig reform. Därför är det frustrerande att det drar ut på tiden, säger Martin Wästfelt.
”Johan Pehrson är klämd”
LO understryker att bollen ligger hos politikerna.
– Parterna har gjort allt vi kunnat från vår sida. Vi kan inte få till ett mer transparent och enkelt system. Nu måste politikerna leverera, säger Torbjörn Johansson.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) uppger i ett mejlsvar till TN att han anser att etableringsjobben är en viktig del i att bekämpa långtidsarbetslösheten och att regeringen har haft ett regelverk för ersättningen för jobben på plats sen 1 september 2022.
"Tyvärr har det avtal som parterna därefter slöt om jobbens utformning i vissa delar frångått det regelverket vilket gjort att regeringen nu får göra ett omtag. Det handlar om olika tekniska och juridiska frågor som behöver analyseras närmre. Inte minst avvikelser från reglerna om statligt stöd och den anmälan som regeringen har gjort hos EU-kommissionen. Just nu för vi en dialog med parterna om hur de här frågorna ska lösas”, skriver Johan Pehrson.
Saila Quicklund (M), ledamot i arbetsmarknadsutskottet, menar att Moderaterna under lång tid har påtalat vikten av lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer personer långt från arbetsmarknaden, däribland nyanlända.
"Etableringsjobben är en viktig del i detta. Regeringen bereder frågan om det nya avtalet som parterna enats om. Det handlar bland annat om juridiska frågor och om finansieringen då staten ska bevilja statlig ersättning för arbete i etableringsjobb. Regeringen har en pågående dialog med berörda parter”, skriver Saila Quicklund i ett mejlsvar till TN.
Teresa Carvlho (S), vice ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, menar att Johan Pehrson har hamnat i en prekär sits för att SD bromsar reformen.
”Johan Pehrson är klämd mellan vad han själv vill och vad SD vill. Om regeringen sjabblar bort etableringsjobben så vore det ett gigantiskt svek både mot människor som är arbetslösa och mot arbetsmarknadens parter som har satt sin tilltro till politiken”, skriver Teresa Carvalho i ett mejlsvar till TN.
Parterna vill inte spekulera över den politiska situationen. Mattias Dahl konstaterar att alla partier utom SD har ställt sig positiva till etableringsjobben.
– Nu är vi i händerna på regering och riksdag. Vi har gjort en uppgörelse, är beredda att ta ansvar och gå vidare för vi tror att det är här en bra lösning. Etableringsjobben är en vinstaffär för det svenska samhällssystemet, säger Mattias Dahl till TN.
