FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Johan Pehrson om etableringsjobben: ”Äntligen!”

Johan Pehrson (L) är positiv till etableringsjobben som han har längtat efter. Till TN säger han att det är ”ett viktigt tillskott i verktygslådan” för att få bukt med både arbetslöshet och kompetensbrist, men ger inget besked om när det kan träda i kraft.

– Äntligen! Jag är i grunden positiv och hoppas att det här kan hjälpa till att pressa tillbaka den omfattande långtidsarbetslöshet som vi har, och inte minst hjälpa de som har kommit till Sverige från andra länder, och som har varit i utanförskap och arbetslöshet länge – i smärtans arbetslöshet.

Det säger Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister och Liberalernas partiledare, till TN i en intervju.

Både näringsliv, organisationer, och inte minst individer vinner på det, tillägger han.

– Det här kan vara ett sätt att se till att industrin och delar av tjänstesektorn får fler nya medarbetare som med det här som planka kan komma in i fast anställning.

”Vi tar det snabbast möjligt framåt – det här är angeläget.”

Parterna, Svenskt Näringsliv, LO och Unionen, har nu ett avtal om etableringsjobben på plats som träder i kraft den 1 januari 2023. Men innan det kan komma i gång måste regeringen först genomföra förordningsändringar.

Johan Pehrson vill inte ge någon indikation på när det kan ske, utan förklarar att vad som behöver ändras och vilka ekonomiska konsekvenser avtalet får ska undersökas ”i rask takt”.

– Vi tar det snabbast möjligt framåt – det här är angeläget. Vi har tagit fram våra räknestickor och går igenom avtalet. Jag hoppas återkomma så fort som möjligt för att se till att den här resursen ställs till arbetsmarknadens och människors förfogande.

Oklart om staten matchar uppräkning

Samtidigt är det en svår situation nu med lågkonjunktur, hög inflation, och flera samverkande kriser – både säkerhetsmässigt och energimässigt, konstaterar Johan Pehrson.

– Det kan få enorm påverkan på svenska arbetsmarknad på grund av att det slår hårt mot svenska företag i därmed i slutänden mot allt som är skattefinansierat.

Arbetsgivarnas del i avtalet ska indexeras upp från de 8 000 kronor som gällde när etableringsjobben började diskuteras 2017, till omkring 9 000 kronor. Är regeringen beredd att räkna upp sin del lika mycket?

– Vi ska titta på det. Nu ser vi vad parterna har kommit fram till och förhåller oss till det. Jag är glad att det nu finns ett avtal – vi har längtat och väntat på detta. Nu när vi har det framför oss ska jag försöka göra allt jag kan för att snabbt ta det genom regeringen och se till att det möter verklighetens ljus.

Han vill inte föregripa beredningen, men kommer att göra sitt yttersta för att få etableringsjobben snabbt på plats.

– Det är ju hela regeringen som ska fatta beslut, inte bara Liberalerna på arbetsmarknadsdepartementet.

En halv miljon arbetslösa

I dagsläget har Arbetsförmedlingen 500 000 inskrivna och det räcker inte med enbart etableringsjobben för att få fler i arbete, enligt Johan Pehrson.

– Det är en viktig del av en mängd saker som måste göras för att människor ska kunna lämna smärtan i arbetslöshet och utanförskap, och därmed kunna bidra och på sikt bli långsiktiga samhällsbärare precis som alla andra som går till jobbet.

– I en miljö med hög inflation, växande varsel och en lågkonjunktur så är det klart att det här kan vara ett viktigt tillskott i verktygslådan för att kunna fylla på med jobb där det idag finns en brist på personal.

”Målet är att alla som har högkvalificerade jobb som behövs i Sverige ska välkomnas.”

En utmaning framåt är att se till att etableringsjobben verkligen leder till långsiktiga anställningar. Att arbetsgivare hittar personer som är väl rustade och har de förmågor som efterfrågas. Det betyder att även insatserna före det är viktiga, påpekar Johan Pehrson.

– Absolut viktigast är att klara skolan, eller att få möjlighet till vuxenutbildning så att man senare i livet klarar skolan. Sedan finns det annat som också är centralt, arbetsmarknadsutbildning och yrkesutbildningar, till exempel.

”Stor respekt för näringslivets åsikter"

TN har skrivit om en rad fall som pekar på hur krångliga regler och långa handläggningstider hos Migrationsverket gör att personer från andra länder inte får jobba eller forska i Sverige trots att de är hett eftertraktade. Företagen skriker efter kompetens men tycker inte att det fungerar.

Vad är din kommentar till det?

– Jag har stor respekt för de åsikter som förs fram från näringslivet, och de behov som finns, och delar helt migrationsministerns syn. Det handlar om att vi från regeringens sida med full kraft nu ska göra vad vi kan för att hyvla ner handläggningstiderna och utmaningarna för att människor som har rätt att jobba i Sverige ska få möjlighet att göra det.

Vad behöver göras för att nå dit?

– Det är allt från hur beslut bereds och processas, till eventuella lagförändringar. Nu är vi på väg med ett förstärkt regelverk som har kommit på plats vad gäller arbetskraftsinvandring, och det följer vi mycket noga. Målet är att alla som har högkvalificerade jobb som behövs i Sverige ska välkomnas. Vi gör allt för att underlätta det.