DEBATTEN OM KARENSAVDRAGET

Nya siffror: Var tredje företag har stora problem med korttidsfrånvaro – därför kan problemen bli värre

34 procent av företagen har mycket eller ganska stora bekymmer med korttidssjukfrånvaron – och ett slopat karensavdrag kan göra situationen betydligt värre, visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. ”Det är allvarligt”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck till TN.

Fler än vart tredje företag, 34 procent, har mycket eller ganska stora problem med korttidssjukfrånvaron på arbetsplatsen. Det visar en helt ny undersökning från Svenskt Näringsliv. Siffrorna visar också att korttidsfrånvaron är relativt jämnt fördelad över olika branscher. Värst är problemen i besöksnäringen där 48 procent, alltså nästan vartannat företag, upplever mycket eller ganska stora problem. På andra och tredje plats kommer bygg och transport.

Undersökningen visar också att 93 procent av de tillfrågade företagen i undersökningen bedömer att det är externa faktorer som förorsakar kortare frånvaro från arbetet. 82 procent av arbetsgivarna svarar att de i större utsträckning än idag kommer att begära in så kallade förstadagsintyg från läkare om karensavdraget avskaffas. Det ökar den administrativa bördan på företagen, men belastar även den enskilda medarbetaren som måste lämna in läkarintyget för att ha rätt till sjuklön och för att frånvaron inte ska klassas som olovlig.

– Det skapar problem inte bara för anställda och företag utan också för samhället. Karensavdraget kan ses som en nödvändig självrisk, likt den som finns i alla försäkringar. Om det slopas då rubbas den tillit och det förtroende som hela sjukförsäkringssystemet bygger på. Det är allvarligt, säger Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, till TN.

Arbetsuppgifter måste utföras

Arbetsuppgifter kan inte sättas på paus bara för att medarbetare, ofta med kort varsel, uteblir från jobbet. Någon måste ta över, vilket kräver omdispositioner bland övriga medarbetare.

– De som står bakom förslaget har inte diskuterat konsekvenserna. Att inte heller visa på vad ett slopat karensavdrag kostar och hur det ska finansieras, är inte att föra en hederlig debatt, säger Catharina Bäck.

Som TN under lång tid har rapporterat kommer förslaget, om det blir verklighet, att drabba företagen hårt. Dels handlar det om ökade sjuklönekostnader, dels om kostnader för att ta in ersättare. En enda sjukdag kan kosta ett företag flera tusen kronor och för vissa företag innebär det miljontals kronor per år.

Riksdagens utredningstjänst gör bedömningen att ett slopat karensavdrag ökar sjuklönekostnaderna med 12 – 21 miljarder för svenska företag. Svenskt Näringsliv menar att summan inte stannar där. När även kostnaderna för vikarier räknas in, hamnar kostnaderna i spannet 21 – 42 miljarder kronor.

– Den värsta effekten är att detta kommer att hämma den ekonomiska tillväxten i Sverige. Denna effekt är svår att kvantifieras, men redan idag uppger en fjärdedel av företagen att höga sjuklönekostnader utgör ett betydande tillväxthinder, sa Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN nyligen och fortsatte:

– Ett slopat karensavdrag innebär att företagarna skulle bli än mer ovilliga att anställa och investera.

Slopat karensavdrag försvårar problemet

Undersökningen visar tydligt att om karensavdraget försvinner, så försvårar det företagens problem med korttidssjukfrånvaro. Om förslaget genomförs innebär det ökad påfrestning på företagen med bland annat växande administration, accelererande kostnader i flera led och försämrad produktivitet, samtidigt som företagens möjligheter att växa och skapa jobb hämmas.

Det bekräftas av erfarenheterna från åren 1987 till 1993, när Sverige inte hade något karensavdrag.

– Då steg den genomsnittliga sjukfrånvaron till 25 dagar per anställd och år och Sverige hade den högsta sjukfrånvaron i hela Västeuropa. Då vi vet vad ett slopat karensavdrag kommer att innebära, är det obegripligt varför vi skulle upprepa ett gammalt misstag, säger Catharina Bäck.