DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Alla anställda valde bort kortare arbetstid – ”Ironiskt”

När de anställda på ett av Condesigns bolag fick välja mellan kortare arbetstid och högre lön var beskedet tydligt: alla valde pengarna. "Det ska vara medarbetarnas val, inte mitt", säger vd Fredrik Bromander till TN.

– Jag vill ju att folk ska välja själva. Jag vill att de ska trivas hos oss, och vi ska jobba med hela talangerbjudandet. Lön och förmåner kostar ju. Då vill jag lägga pengarna på det mina anställda vill ha.

Det säger Fredrik Bromander, vd och koncernchef på konsultbolaget Condesign. Det han pratar om är inte minst arbetstidsförkortning. Och han har mycket konkret tagit reda på vad medarbetarna vill ha.

När de anställda i ett av Condesigns bolag fick välja mellan kortare arbetstid och högre lön blev resultatet tydligt. Över tid valde alla mer pengar i plånboken. Enligt Fredrik Bromander säger det något viktigt om debatten om arbetstidsförkortning, nämligen att människor värderar lön och ledighet olika. Samtidigt varnar han för att en generell arbetstidsförkortning kan få allvarliga konsekvenser för svenska företags konkurrenskraft.

Condesign, som har omkring 130 medarbetare på flera orter i Sverige, arbetar med produktutveckling inom bland annat fordons- och försvarsindustrin. För några år sedan slogs ett dotterbolag till Condesign ihop med företaget Devarion. Vid sammanslagningen fanns en skillnad i de båda företagens villkor. Devarion hade ett lokalt avtal som gav medarbetarna tre extra lediga dagar per år. Det hade inte Condesign.

Fick bestämma själva

Det blev ett dilemma, men i stället för att bara bestämma sig för ett av systemen lät företaget medarbetarna bestämma själva. Vid varje lönerevision kunde var och en välja om en del av löneökningen skulle tas ut i form av tre extra lediga dagar eller betalas ut i högre lön.

”Lön och förmåner kostar ju. Då vill jag lägga pengarna på det mina anställda vill ha.”

Till en början valde några medarbetare att behålla ledigheten. Men över tid förändrades bilden.

– Successivt valde alla som hade arbetstidsförkortning att byta den mot högre lön. Till slut hade ingen kvar arbetstidsförkortningen, säger Fredrik Bromander.

Så du menar att du idag har kvar medarbetare från det som var Devarion som nu har valt bort den arbetstidsförkortning de hade där?

– Ja. Vi har ingen hög personalomsättning. De flesta har jobbat kvar.

Men även om alla medarbetare har valt högre lön framför kortare arbetstid finns möjligheten att välja fortfarande kvar.

– Vi har inte tagit bort valet. Poängen är att det ska vara medarbetarens val, inte mitt, säger Fredrik Bromander.

Stor frihet för medarbetarna

Han tror att en viktig förklaring till att alla valde högre lön är att Condesign är ett konsultbolag där medarbetarna har stor frihet att själva planera sin arbetstid. Det kan till exempel handla om att gå tidigare för att hämta på förskolan och i stället arbeta några timmar senare på kvällen – eller att vara ledig någon dag och jobba igen tiden senare.

– Vi jobbar i projekt där det är mycket att göra i perioder. Sedan kan det i perioder vara mindre att göra.

– Vi har frihet under ansvar och våra medarbetare har stor möjlighet att planera sin tid. Det gör att du kan vara ledig en klämdag och sedan jobba lite mer under slutfasen på projektet någon vecka senare, säger Fredrik Bromander.

”Medarbetarna kan ju lösa det här själva i stället för att det kollektivt ska bestämmas att alla ska vara lediga.”

Han menar att hans medarbetare, och medarbetare på företag med liknande villkor, därför inte nödvändigtvis värderar en generell arbetstidsförkortning lika högt som andra grupper på arbetsmarknaden.

– Medarbetarna kan ju lösa det här själva i stället för att det kollektivt ska bestämmas att alla ska vara lediga.

– I vår verksamhet har många redan stor flexibilitet. Då är det inte självklart att mer ledighet är det medarbetaren värdesätter högst.

Flera medarbetare har också sagt direkt till Fredrik Bromander att de hellre vill ha högre lön. Inte minst handlar det om yngre medarbetare, som till exempel kan behöva en högre inkomst för att kunna köpa en bostad, menar han.

– För en yngre medarbetare på väg in på bostadsmarknaden kan högre lön vara mer värdefull än några extra lediga dagar, eftersom lönen påverkar hur mycket man kan låna.

Kortare arbetstid alltid en kostnad

På senare tid har det framförts krav på en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön från både fackligt och politiskt håll. Fredrik Bromander är kritisk till tanken och menar att en arbetstidsförkortning alltid innebär en kostnad för företagen.

– Det finns ingen gratis lunch här i världen. Det kommer ju vara så att det kostar en peng och då måste man spara på något annat. Det är naivt att tänka att det bara är gratis.

– Om produktiviteten inte ökar måste kostnaden tas genom högre priser, lägre marginaler eller lägre löneutrymme, säger han.

För ett konsultbolag som Condesign blir effekten, enligt honom, särskilt tydlig. Företaget säljer sina medarbetares arbetstid till kunderna. När arbetstiden så sjunker intäkterna utan att kostnaderna gör det.

– Jobbar vi inte så får vi inte in några pengar. Intäkterna bygger på fakturerad arbetstid. Om arbetstiden minskar medan kostnaderna ligger kvar minskar marginalen och utrymmet för exempelvis löneutveckling, säger Fredrik Bromander.

– Ett sätt att kompensera är att höja priserna. Det tror jag inte att våra kunder accepterar. Vi lever i en global konkurrens. Det finns andra leverantörer som är billigare.

”Jobbar vi inte så får vi inte in några pengar.”

I det senaste kollektivavtalet som tecknades med Unionen förhandlades det fram en arbetstidsförkortning på en dag per år. Fredrik Bromander har räknat på vad det kostar koncernen – och vad det skulle innebära om det blev fler dagar.

– En extra ledig dag motsvarar ungefär en halv miljon kronor i utebliven fakturering. Tre dagar är en och en halv miljon och tio dagar omkring fem miljoner.

Även om det i huvudsak är LO som kräver en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön är Fredrik Bromander också kritisk till Unionens mål att korta arbetstiden med 100 timmar per år.

– 100 timmar motsvarar ungefär sex procent av den årliga arbetstiden. I en bransch med marginaler på fem till sju procent påverkar det lönsamheten kraftigt, säger han.

Han tycker att debatten om arbetstidsförkortning lätt blir ideologisk. Medarbetarnas val av högre lön framför kortare arbetstid är ett bevis på att alla inte vill ha samma sak, menar han, och poängterar att fackens krav på kortare arbetstid inte alltid linjerar med medlemmarnas önskemål.

– Det är ironiskt. Debatten blir för enkel när man utgår från att mer ledighet är bättre för alla. Vårt exempel visar att människor värderar lön och ledighet olika.

– När vanliga människor faktiskt fick välja själva så valde de inte kortare arbetstid, säger Fredrik Bromander.