VALET 2026

Lista: Skatterna som kan höjas och sänkas efter valet – ”Helt vansinnigt”

En rad skatter kan förändras beroende på vilka som får bilda regering och många av dem har en direkt påverkan på företagen. Samtidigt varnar experter för att det viktigaste perspektivet saknas i debatten. ”Det är otroligt märkligt att vi har skatter som gör både medborgare och det offentliga fattigare”, säger Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, till TN.

Årets valrörelse har till stor del kommit att präglas av ekonomin och partier från höger till vänster har presenterat löften om hur olika väljargrupper ska få mer pengar att röra sig med. Något som kanske inte har fått fullt så mycket uppmärksamhet är hur företagen kan komma att påverkas av partiernas ekonomiska politik.

De senaste fyra åren har Tidöpartierna genomfört skattesänkningar för runt hundra miljarder kronor i form av bland annat höjt jobbskatteavdrag, sänkt skatt på ISK samt slopad flygskatt och plastpåseskatt. Men när det gäller åtgärder som hade kunnat göra stor skillnad för företagen hade regeringen ändå kunnat göra mer.

”Det var väldigt olyckligt att regeringen inte fullföljde det.”

Det menar Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv. Han pekar på flera områden där både utredningar och remissrundor är avklarade och Lagrådet dessutom har lämnat förslagen utan erinran.

– Det gäller ränteavdragsreglerna i bolagsbeskattningen som borde och kunde fått en betydelsefull förbättring redan förra året. Detsamma gäller bolagsskattesatsen som man också förra året hade för avsikt att sänka och tog hela vägen utom att få in det i budgetpropositionen, säger han till TN.

– De här ränteavdragsreglerna har varit klart mer besvärliga för svenska bolag än för bolag i många andra länder. Där gjordes det ett omfattande utredningsarbete som var klart och hade passerat Lagrådet utan erinran förra året. Så det var också väldigt olyckligt att regeringen inte fullföljde det.

Enligt Johan Fall är Tidöpartiernas ambition att gå vidare med förslagen ovan om de får fortsätta att regera efter valet. Dessutom finns det planer på flera andra företagsvänliga skatteförändringar som till exempel ett nytt skatteincitament för forskning och utveckling, förenklingar och förtydliganden av dagens FoU-avdrag samt ett förbättrat avdrag för sponsring.

Tyst från oppositionen

Men om han ska välja ut ett specifikt område som han ser som extra betydelsefullt för att främja tillväxten så blir det just att underlätta bolagsbeskattningen, och där har den nuvarande regeringen alltså redan kommit långt i sitt arbete. Men vad det kommer att resultera i är förstås beroende av vilken regering som tar vid efter valet den 13 september.

– Vi har inte sett att något av oppositionspartierna har varit särskilt tydliga med vad de tycker om de här förslagen. De har visserligen inte sagt absolut nej, men de har inte heller klivit fram och stämt in i att det här tycker även de skulle vara viktigt för svensk konkurrenskraft.

Eftersom oppositionen inte har samma möjligheter som regeringen att exempelvis inleda utredningar eller skicka förslag till Lagrådet, kan man enligt Johan Fall inte förvänta sig att den ska kunna presentera lika genomarbetade förslag.

– Men det hade varit välkommet om de hade gjort egna utspel där de sagt att de också vill göra de här sakerna eller att de kanske till och med vill ta det längre. Men det har vi tyvärr inte sett.

Tillväxtfientliga förslag

Oppositionen har dock varit desto flitigare när det kommit till att presentera diverse tillväxtfientliga förslag, konstaterar Johan Fall.

Han pekar bland annat på planerna på slopat karensavdrag, viljan att göra det mindre lönsamt att jobba genom att försämra jobbskatteavdraget och återinföra den så kallade avtrappningen samt de förslag som cirkulerar om exempelvis bankskatt, beredskapsskatt och skatt på framgångsrika personer, det som ofta kallas miljardärsskatt.

– Det är betydligt mer tillväxtfientliga förslag från det hållet och de tillväxtpositiva förslagen som ligger på regeringens bord nu, de ser vi ju inte riktigt från oppositionen. Undantaget är Centerpartiet, men de har kanske framför allt pratat om olika typer av selektiva upplägg, som det de kallar ett jordbruksavdrag. De har även pratat om lite bredare inkomstskattesänkningar och lägre arbetsgivaravgifter, men fortfarande i olika typer av selektiva konstruktioner.

”Det kommer att bli tuffa förhandlingar om det är så att de på något sätt ska försöka samarbeta.”

Selektiva åtgärder, som bara berör exempelvis företag inom en viss sektor, riskerar enligt Johan Fall att både medföra olika typer av komplicerade gränsdragningar och vara svåra att förena med EU-rätten. Samtidigt konstaterar han att utifrån den politik som presenterats hittills vill Centerpartiet sänka skattetrycket på totalen, medan åtminstone V och MP vill gå kraftigt i motsatt riktning.

– Centerpartiet har varit väldigt tydliga med att de inte vill se de skatteförändringar som Vänsterpartiet och Miljöpartiet är ute efter. Så det kommer att bli tuffa förhandlingar om det är så att de på något sätt ska försöka samarbeta.

Tycker du att den här typen av frågor, som exempelvis bolagsskatt eller forskningsavdrag, har fått tillräckligt mycket utrymme i valrörelsen?

– Frågar du mig så hade det varit välkommet med en debatt som var tydligare kring hur skattesystemet påverkar tillväxten och förutsättningarna för vårt gemensamma välstånd på sikt.

”Fortfarande på tok för högt”

Den uppfattningen delar Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas förening. Han lyfter fram att regeringen har sett till att Sverige nu har ett skattetryck på 41 procent, vilket är det lägsta på över 50 år.

– Sen är det ju fortfarande på tok för högt men man har gjort flera viktiga saker, säger han och tar som exempel upp sänkningen av ISK-skatten och den slopade avtrappningen i jobbskatteavdraget.

– Men vi skulle behöva fler långsiktiga strategiska skattesänkningar, inte minst när det handlar om den statliga inkomstskatten. Det har vi saknat.

Christian Ekström hänvisar till en rapport av nationalekonomerna Daniel Waldenström och Jacob Lundberg, som visar att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle finansiera sig självt.

Kravet: Avveckla elskatten helt

En slopad statlig inkomstskatt skulle dels innebära att fler får behålla mer av vad de tjänat ihop, dels skapa stora produktivitetseffekter, framhåller han.

– Det är otroligt märkligt att vi har skatter som gör både medborgare och det offentliga fattigare. Och om man som inte minst Moderaterna pratar om att Sverige ska bli Europas rikaste land så bör man ju fokusera just på skattesänkningar som har den här strategiska karaktären.

På företagssidan finns det dessutom två andra skatter som Christian Ekström ser som extra brådskande att se över. Den ena är elskatten, som han beskriver som ”kontraproduktiv”.

– Det finns ett starkt samband mellan tillväxt och elkonsumtion. I stället för de här tillfälliga elstöden så borde man långsiktigt ge Sverige kraft att växa genom att helt avveckla den här skatten på sikt.

”Det man ofta missar är vilka samhällsekonomiska effekter det här får.”

Den andra är bolagsskatten, där han precis som Johan Fall efterlyser tydliga reformer.

– Det är en knasig skatt. Det är väl helt okej att betala skatt på utdelningar men att man ska skatta bort vinster i företag som annars skulle ha investerats i produktivitet, är för mig helt vansinnigt. Nu har vi ju EU-regler för hur låg den skatten får vara, men man borde verka för att de reglerna görs om. Vi borde ha en bolagsskatt på 0 procent och detsamma gäller i EU.

Vad hade du önskat mer av i valrörelsen?

– Jag kan tycka att skattefrågan ganska ofta blir väldigt kortsiktig och individfokuserad, särskilt i en valrörelse. Politikerna vill berätta att du som har ett ISK-sparande kommer att tjäna så här mycket om vi får höja det skattefria beloppet och på motståndarsidan vill man ifrågasätta varför de som redan har mycket pengar ska få lägre skatt. Det man ofta missar är vilka samhällsekonomiska effekter det här får.

Efterlyser reformpaket

Efter en tid med hög inflation och diverse kriser är det till viss del begripligt att politikerna vill ge väljarna en känsla av att mer pengar landar direkt i plånboken, menar Christian Ekström. Han har egentligen inga synpunkter på åtgärder som sänkt matmoms eller sänkt bränsleskatt, men skulle vilja se mer konkreta planer för en snabbare och mer långsiktig ökning av tillväxten.

– Man skulle behöva utarbeta ett paket med reformer för att tydligt visa väljarna vad som står på agendan för de kommande mandatperioderna för att Sverige ska komma tillbaka till tillväxttoppen, säger han, och lyfter fram Irlands utveckling.

– På 40 år har de tagit sig från ett land som var ekonomiskt i bakvattnet till att bli ett av Europas absolut rikaste länder, och det skulle vi kunna lära av och inspireras av. Det tycker jag att man pratar för lite om i valdebatten. Det är väldigt mycket om avgifter och karensavdrag och sådant. Men ska man ta tillväxt på allvar så måste man utveckla ett helt program. Det går liksom inte att låtsas som att det här kommer att ske av sig själv.

”Att i ena stunden prata odefinierat om att vi behöver högre tillväxt och i nästa andetag presentera politiska förslag som kommer att leda till minskad tillväxt, det är för mig väldigt konstigt.”

Även om många politiska partier pratar om vikten av tillväxt, så lämnar en del av de konkreta politiska förslagen – som till exempel det om slopat karensavdrag – mer att önska, menar Christian Ekström.

Ska man ha råd med välfärd måste tillväxten öka och ska tillväxten öka måste produktiviteten i näringslivet stärkas, konstaterar han.

– Det är ju inte så att det här är outforskade områden utan tvärtom har ekonomer lagt väldigt mycket tid på att producera forskning som tydligt visar vilka samband som finns.

– Så att i ena stunden prata odefinierat om att vi behöver högre tillväxt och i nästa andetag presentera politiska förslag som kommer att leda till minskad tillväxt, det är för mig väldigt konstigt.