DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Dick Harrison: ”Sverige riskerar fostra en generation analfabeter”

Var femte fjärdeklassare kan inte läsa ordentligt – och nedgången har gått fort. Nu varnar historieprofessorn Dick Harrison för att Sverige riskerar att fostra en generation analfabeter. "På lång sikt ser vi ett undergrävande av vår demokrati", säger han till TN.

Andelen elever som inte når upp till en grundläggande läsförmåga har ökat kraftigt de senaste åren. Nästan var femte fjärdeklassare i Sverige uppvisar tydliga brister, enligt en rapport från Skolverket.

Utvecklingen har gått fort, påpekar författaren och historieprofessorn Dick Harrison, bokaktuell med ”Förbjuden att läsa: Min bildningsresa och striden mot enfalden”.

– Sverige riskerar att fostra fram en generation analfabeter, säger han till TN.

Enligt Dick Harrison är utbildningskrisen ett relativt nytt fenomen i Sverige. Skolan har alltid varit föremål för kritik, men den akuta nedgången började runt 2010, menar han.

– Skolan icke-utbildar. Barn går ut nian utan att kunna läsa, skriva eller räkna matte, säger han.

Han pekar särskilt ut en pedagogisk idé som fått fäste i klassrummen, nämligen föreställningen att korta, uppstyckade kunskapsmoment – ett slags "tiktokifiering" av undervisningen – skulle vara ett effektivt sätt att lära sig. Samtidigt har skärmar och datorer ersatt böcker och skriven text i allt högre grad.

– Du behöver inte lära dig stava när datorn har rättstavningsprogram.

Myndigheternas ansvar

Dick Harrison lägger inte huvudskulden på politikers enskilda beslut, utan på de myndigheter, i första hand Skolverket, som har haft i uppdrag att omsätta reformerna i praktiken.

– Politikerna hanterar det uselt. Det är ett allmänt politiskt misstag. Men huvudskulden ligger hos ämbetsverken, och alla så kallade skolexperter som vi har lyssnat blint på, säger han.

Analfabeter kan inte delta i en demokrati fullt ut.

Han beskriver den svenska skolan som svåröverskådlig, med kommunalt huvudmannaskap, spretig bildningsnivå mellan skolor och en utbredd lärarbrist. En kombination som enligt honom inte gynnar demokratin.

Lösningarna som Dick Harrison förespråkar är tydliga: förbjud skärmar i undervisningen, återgå till en pedagogisk modell där eleven vänder sig till läraren snarare än till en klasskompis, och satsa på traditionell katederundervisning.

– Det funkar. Vi har recept för hur vi kan lösa detta, säger han.

Sämre på att hantera kriser

En fungerande demokrati bygger på medborgare som kan reflektera, ta till sig budskap och tänka självständigt, vilket nu hotas, enligt historieprofessorn.

– Analfabeter kan inte delta i en demokrati fullt ut. På lång sikt ser vi ett undergrävande av vår demokrati, säger Dick Harrison, som pekar på att antalet totalitära stater i världen ökar och att Västeuropa i det avseendet utgör en anomali.

Ett obildat folk blir enligt honom också sämre rustat att hantera kriser – och mer mottagligt för att duperas av auktoritära krafter.

Konkurrenskraften och arbetslösheten

När det gäller effekten på svensk konkurrenskraft målar Dick Harrison en mer nyanserad bild. Sverige har en internationell arbetsmarknad att luta sig mot och kan i teorin importera specialistkompetens utifrån när den inhemska kompetensen sviktar.

Men den ventilen har ett pris. En växande andel outbildade svenskar riskerar i stället att slussas in i framtida arbetslöshet, samtidigt som förutsättningen att kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft utomlands – till exempel från Indien och övriga Sydostasien – inte kan tas för given i längden.

– Vi underminerar oss själva, säger Dick Harrison.

Frågan om läsförmågans betydelse för konkurrenskraften har även lyfts av Svenskt Näringsliv, som pekar på sambandet mellan grundläggande kunskaper i skolan och företagens framtida kompetensförsörjning.

– Förmågan att läsa är i praktiken en förmåga att lära. När läsningen sviktar påverkas inte bara individens möjligheter utan också Sveriges kompetensförsörjning, innovationsförmåga och konkurrenskraft, säger Gustav Blix, expert på grundskolefrågor och kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Det finns däremot tecken att utvecklingen har vänt, understryker han och pekar på att kunskapsresultaten i svensk skola, även i läsning, har utvecklats mer positivt de senaste åren. Men utmaningarna är fortfarande stora.

– Inte minst för den stora gruppen elever som kanske inte alltid pratar svenska hemma. Ska vi stärka den sociala sammanhållningen och företagens kompetensförsörjning krävs att fler elever, oavsett bakgrund, lämnar grundskolan med god läsförmåga. Därför är det avgörande att de reformer som regeringen har initierat, inte minst kring tidig läs- och skrivinlärning, genomförs fullt ut och får genomslag i klassrummen, säger Gustav Blix.