DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Så kan han gå rakt från praktik till jobb – ”Bästa valet jag någonsin gjort”

Emil Fällström valde bort skolbänken för verkstadsgolvet – och hittade rätt direkt. Redan innan studenten hade praktiken lett till jobb, tack vare en utbildning där eleverna snabbt blir eftertraktade av industrin. ”Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att det var tråkigt att sluta skolan”, säger han till TN.

På verkstadsgolvet på Kinnarps får eleverna vid det industritekniska programmet vänja sig vid arbetslivet. Där tillbringar de fyra dagar i veckan under utbildningens sista år, och den avslutande praktiken blir ofta steget rakt in i arbetslivet.

– Då får eleven verkligen en chans att visa upp sig. Gör du ett bra jobb där har du väldigt goda möjligheter att få jobb. Inte bara på Kinnarps, utan andra företag i regionen drar minst lika mycket i dem. Vi får dela lika på dem, säger Ylva Dverstorp, kompetensutvecklare på Kinnarps.

Det är en av anledningarna till att Kinnarps tillsammans med Falköpings kommun driver utbildningen sedan drygt 45 år tillbaka – att långsiktigt säkra industrins kompetens.

”Bättre än jag hoppats”

För eleven Emil Fällström var valet av utbildning ganska naturligt. Han har alltid trivts bäst när han får arbeta praktiskt.

– Det är något som jag nästan alltid har gjort, och känt mig nöjd med. Från lådbilar till svärd och allt möjligt annat. Så det lät som att det här programmet skulle passa mig.

Det industritekniska programmet vid Ållebergsgymnasiet i Falköping visade sig bli ännu bättre än han hade hoppats.

– Det är det bästa valet jag någonsin gjort – helt klart de tre bästa åren i skolan. Jag har aldrig trivts så bra som jag har gjort här. Jag trodde aldrig att jag skulle tycka att det var tråkigt att sluta skolan.

Under de sista dagarna innan studenten står Emil Fällström i en av verkstäderna på Kinnarps och gör klart sitt examensarbete, ett spelbord, tillsammans med läraren Joakim Malmrot.

Ursprunget till idén är det problem som många som spelar kort känner igen: korten glider ner från bordskanten.

Ramen runt bordskanten gör att kort och spelpjäser stannar kvar på bordsskivan. När det inte används kan en skiva läggas på och bordet förvandlas till ett sexkantigt matbord.

– Jag valde det här bordet för att jag ville ha en lite större utmaning, men just nu känns det nästan som att det blev lite för svårt, säger Emil Fällström med ett skratt när skruvhålen ska passas in.

Läraren Joakim Malmrot är dock nöjd med resultatet.

– Ja, men nu är du ju nära – och det blir skitsnyggt.

Signat för jobb i höst

Under våren gjorde han sin längre praktik på fönstertillverkaren Odenfönster i Odensberg. Innan praktiken var avslutad hade han skrivit på för att börja arbeta där efter sommaren.

– Jag har skrivit på för en provanställning. Det känns bra, men också spännande och lite nervöst.

Att välja ett mer teoretiskt gymnasieprogram var aldrig aktuellt för Emil.

– Åh, herregud. Det hade aldrig gått. Jag har aldrig varit en person som är bra på att läsa, oavsett vad det handlar om. Men så fort jag kom till träslöjden i skolan var det helt annorlunda. Det var då jag insåg att det var något sådant här jag skulle göra.

Utbildningen öppnade en ny väg

För klasskamraten Noa Folkesson såg vägen till det industritekniska programmet annorlunda ut.

Hans första tanke var att gå elprogrammet, men när han inte kom in blev han rekommenderad att söka den här utbildningen.

– Jag visste inte så mycket om utbildningen när jag började, annat än att det handlade om finsnickeri, men den har verkligen varit över förväntan – skitbra faktiskt.

Under utbildningen har han fått prova på olika delar av industrin och under sommaren har han jobb på Kinnarps specialavdelning i maskinverkstaden.

Till hösten är planen ännu inte helt bestämd. Ett alternativ är att fortsätta på Kinnarps eller att söka jobb på Kvänums kök, där han gjorde sin sju veckor långa praktik.

– Jag har gått de högskoleförberedande kurserna inom programmet och kan kanske tänka mig att plugga vidare så småningom, men först vill jag jobba i något år.

För Emil Fällström och Noa Folkesson har utbildningen inneburit att steget från skola till arbetsliv blivit kortare. Genom praktiken har de fått möjlighet att testa sina kunskaper, skapa kontakter och få en bild av vad de vill göra efter studenten.

En av anledningarna till att Kinnarps tillsammans med Falköpings kommun driver utbildningen sedan drygt 45 år tillbaka är att långsiktigt säkra industrins kompetens.

Industriföretagen i Skaraborg står inför stora pensionsavgångar samtidigt som allt färre unga söker industriutbildningar. Även om företaget just nu inte har något akut rekryteringsbehov ser man utbildningen som en långsiktig investering.

– Var ska vi hitta alla de här människorna? Även om vi på Kinnarps just nu inte har ett springande behov av att rekrytera, så ser vi ett behov framåt och vi måste ha beredskap. För oss är den här utbildningen ett led i det.

Skaraborg är en expansiv region där industrin väntas behöva mycket ny arbetskraft de kommande åren. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar, vilket gör kompetensförsörjningen till en strategisk fråga för både företag och kommuner.

En utbildning byggd ihop med industrin

Det industritekniska programmet drivs tillsammans med kommunala Ållebergsgymnasiet i Falköping, som är huvudman för utbildningen. Samarbetet med kommunen har pågått sedan 1980.

Kinnarps ansvarar för den yrkesinriktade delen medan eleverna läser gymnasiegemensamma ämnen på skolan. Under första året är eleverna två dagar i veckan på Kinnarps, under andra året tre dagar och under sista året fyra dagar.

Dessutom genomför eleverna arbetsplatsförlagt lärande varje år. Praktiken omfattar två veckor i årskurs ett, sex veckor i årskurs två och sju veckor under sista året.

Utbildningen har plats för 16 elever i varje årskurs. De senaste åren har intresset varierat.

– Klassen som tog examen i våras var full, medan de yngre årskurserna inte riktigt har fyllt alla platser. Det är svårt att bedöma vad det beror på, säger Ylva Dverstorp.

Eftertraktade elever

Utbildningen ger jobb. Direkt efter examen börjar de flesta elever med feriearbete och erbjuds därefter tidsbegränsade anställningar som ofta förlängs. Under år med hög efterfrågan har konkurrensen om de nyutbildade varit stor.

– Vissa år har det varit så att arbetsledarna har kommit ner på våren och sagt: "Hur många kan jag ta?".

I vissa fall erbjuder företag en fast anställning redan innan praktiken är avslutad för att försäkra sig om att få den kompetens de söker.

Bra samarbete

I dag arbetar 79 personer på Kinnarps som själva har gått det industritekniska programmet. Företagets fyra yrkeslärare är dessutom tidigare elever.

– Det är klart att en elev som har gått programmet och gjort praktik hos oss har en väldigt kort inkörningstid, så det är en fördel. Men det ligger också i vår företagskultur att vilja bidra till det lokala samhället och till branschen i sig.

Utbildningen har blivit en permanent del av företagets långsiktiga kompetensförsörjning. Kinnarps, kommunen och flera andra industriföretag i området samarbetar i utbildningens programråd.

– Det funkar jättebra. Vi har ett väldigt bra samarbete och ibland har vi till och med kunnat utbyta tjänster när en lärare hos oss har varit föräldraledig. De är engagerade och sitter med i vårt programråd, säger Ylva Dverstorp.

Det som bekymrar Ylva Dverstorp mest är utvecklingen i grundskolan. Omkring 20 procent av eleverna i Västra Götaland som söker till gymnasiet saknar behörighet till ett nationellt program. Nationellt ligger den siffran på runt 15 procent.

– Som företag är det frustrerande! Vad är det som händer med grundskolan?

Enligt henne finns samtidigt en bred förståelse lokalt för utbildningens betydelse.

– Falköping är en industrikommun och inser att det här programmet är viktigt för att kompetensförsörja kommunen.

Långsiktig satsning

För att locka fler elever och möta industrins förändrade behov utvecklas utbildningen kontinuerligt. Mer teknik och automation ska få större utrymme samtidigt som den traditionella verkstadskompetensen behålls.

– Vi försöker skruva på utbildningen efter utvecklingen i fabriken och i branschen. Just nu innebär det mer automation och teknik. Samtidigt är den traditionella kunskapen fortfarande viktig. Du måste fortfarande ha med dig en grund i materialbearbetningen.

Trots en tillfälligt svagare arbetsmarknad ser Kinnarps utbildningen som en långsiktig satsning – både för den egna verksamheten och för industrin i Skaraborg.

– Även om alla inte börjar jobba hos oss så vet vi att det finns kompetent personal i regionen att hämta ifrån.