DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Så kan han byta karriär mitt i livet – ”Säker på att få jobb”

Efter 24 år lämnar Thomas Mras skolans värld och blir svetsare. Tack vare den nya utbildningsformen Nationell yrkesutbildning känner han sig trygg med att få jobb direkt. ”Det här är en modell som faktiskt löser företagens kompetensbrist”, säger Maria Bernhardsen på Svenskt Näringsliv till TN.

För två år sedan infördes utbildningsformen nationell yrkesutbildning på försök i Sverige. Utbildningarna har låga behörighetskrav och nära koppling till arbetslivet, för att möta kompetensbristen inom vissa yrken.

En av dem som har valt att byta bana är Thomas Mras. Efter omkring 24 år som elevassistent och vikarie i Stockholm började han den nationella yrkesutbildningen till svetsare i Helsingborg förra hösten.

– Jag jobbade ett år på ett bygge i Malmötrakten och upptäckte att behovet av svetsare var väldigt stort. Det var många som frågade om man kunde svetsa och det är bättre löneläge inom svets, så det lockade mig, säger han till TN.

Undervisningen sker ungefär två dagar i veckan på plats, resten är självstudier enligt flipped classroom-metoden. Den innebär att de studerande själva läser in sig på nya moment innan de träffar läraren.

Thomas Mras tycker inte att det har varit en särskilt stor omställning att sätta sig i skolbänken igen.

– Det är roligt att lära mig saker. Utbildningen har gett mig grunden, men sedan lär man sig mycket ute på praktikplatsen. Man får förståelse för material och hur arbetet är upplagt i vardagen, säger han till TN.

Under utbildningen har han gjort praktik hos Linde Metallteknik i Helsingborg.

– Jag känner mig ganska säker på att få jobb efter utbildningen. De flesta i klassen verkar också vara på väg mot arbete inom svets, säger han.

Tittar på branschens behov

Bakom utbildningen står YrkesAkademin, som i dag driver flera nationella yrkesutbildningar runt om i landet. Tomas Ankarcrona, utbildningsledare på YrkesAkademin, beskriver utbildningsformen som ett sätt att snabbt möta arbetsmarknadens behov.

– När vi tar fram utbildningar tittar vi på branschernas behov och var det råder brist på arbetskraft. Målet är att de studerande ska bli anställningsbara och kunna gå direkt ut i arbete efter utbildningen, säger han.

Rojbin Serbulent, affärsutvecklare på YrkesAkademin, framhåller att företagen är involverade genom hela processen.

– Utbildningarna skapas tillsammans med näringslivet. Företagen sitter med i ledningsgrupper, erbjuder praktikplatser och hjälper till att utforma innehållet så att det motsvarar de kompetenser som efterfrågas, säger hon.

Intresset för utbildningsformen växer. Svetsutbildningen i Helsingborg hade i år drygt 50 sökande till 20 platser. Samtidigt är utbildningarna fortfarande relativt okända för många.

– Det tar tid att etablera en ny utbildningsform. När yrkeshögskolan startade behövde man också förklara vad den var. Nu är de flesta bekanta med yrkeshögskolan, men med nationell yrkesutbildning får vi börja om från början, säger Tomas Ankarcrona.

Låg tröskel in

En styrka med utbildningarna är att tröskeln för att söka är låg. Deltagarna kommer från vitt skilda bakgrunder, från personer som inte har fullföljt gymnasiet till högskoleutbildade som vill byta karriär. Även personer som saknar fullständig dokumentation från tidigare studier har kunnat antas efter individuella bedömningar.

Samtidigt finns utmaningar. Ekonomin är ett hinder för vissa studerande och flera av utbildningarna har haft avhopp.

– En del av dem är personer som får jobb innan avslutad utbildning, så de kommer inte med i statistiken, menar Tomas Ankarcrona.

En tanke med utbildningsformen är att den ska stå nära arbetsmarknadens behov. Och intresset från arbetslivet har varit stort.

– Vi har företag från hela landet som vill att det ska startas nationella yrkesutbildningar även på deras orter i framtiden. Och det är toppen. Ju fler företag som engagerar sig genom att erbjuda praktikplatser, komma och föreläsa och gå med i ledningsgrupper, desto bättre blir kvaliteten på utbildningarna, säger Tomas Ankarcrona.

Han är samtidigt orolig för att politiska förändringar kan göra att de nationella yrkesutbildningarna får mindre medel.

– Företagen lägger redan nu mycket tid på att utveckla utbildningarna tillsammans med skolorna. Om utbildningar stoppas av ekonomiska skäl finns en risk att företagen tappar engagemang i detta.

För Thomas Mras har utbildningen redan inneburit nya möjligheter.

– Jag sökte utbildningen för att få bättre framtidsutsikter och ett bättre löneläge. För den som vill byta karriär tycker jag att riktade yrkesutbildningar är ett väldigt bra alternativ, säger han.

Visar att det går att korta vägen till jobb

Maria Bernhardsen är chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv. Hon menar att nationell yrkesutbildning är en viktig reform.

– Nationell yrkesutbildning visar att det går att korta vägen till jobb, när utbildningen utformas tillsammans med arbetslivet, säger hon och fortsätter:

– Thomas Mras historia är inte ett undantag utan ett bevis på att vi kan få fler i jobb snabbare om vi vågar prioritera rätt. Det här är en modell som faktiskt löser företagens kompetensbrist, inte på sikt utan här och nu.

Maria Bernhardsen konstaterar att resultaten så här långt är ovanligt tydliga, med hög matchning, stark efterfrågan och en direkt effekt för företagen.

– Det här bör byggas ut. Frågan nu är hur modellen kan få större genomslag.