DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID
Larmet: LO:s krav kan lamslå välfärden – en halv miljon medarbetare saknas
Om LO:s krav på kortare arbetstid blir verklighet saknas 550 000 medarbetare i Sverige, enligt en ny rapport. Det riskerar att slå mot vård, skola och omsorg. ”Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till TN.
– Vi har redan stora problem. Nästan hälften av företagen säger att kompetensbrist är ett betydande tillväxthinder. Det här kommer bara att förstärka problemen.
Det säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt om kraven på en generell arbetstidsförkortning.
En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att en generell arbetstidsförkortning till 35 timmar i veckan, med bibehållen lön, skulle kräva över en halv miljon fler anställda för att upprätthålla dagens produktion. Totalt handlar det om omkring 552 000 personer.
– Det är helt galet. Jag ser inte hur det ska gå till. Det är ett olösbart problem, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Välfärden drabbas hårt
Särskilt allvarligt blir läget i välfärdens kärnverksamheter – där behovet av medarbetare redan i dag är stort och där det är extra svårt att genomföra effektiviseringar. Rapporten pekar ut yrken som undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, lärare och poliser som särskilt utsatta.
– Det här är kontaktyrken. Du kan inte rationalisera bort dem. Det enda sättet att bli ”mer produktiv” är att korta tiden med patienten eller eleven – och det säger sig självt vad det innebär, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Konsekvenserna slår hårt och direkt mot medborgarna, konstaterar han.
– Färre timmar i äldreomsorgen, hårdare prioriteringar i sjukvården, färre poliser på gatorna och mindre lärartid för barnen.
Enligt rapporten skulle vård och omsorg ensamt behöva rekrytera över 67 000 personer till följd av arbetstidsförkortningen.
Det finns ungefär en halv miljon arbetslösa i Sverige. Går det inte att rekrytera dem?
– Man önskar att det vore så enkelt. Men omkring 70 procent av de arbetslösa har svag konkurrensförmåga. De står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. De kan inte ta de här jobben, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Många inte anställningsbara
Brist på utbildning, erfarenhet och språkkunskaper gör att många som nu är arbetslösa i Sverige helt enkelt inte är anställningsbara i de yrken där det finns brist på kompetens.
– De kommer inte kunna bli elektriker, lärare eller poliser.
Och inte nog med det: Om en generell arbetstidsförkortning skulle bli verklighet, blir förutsättningarna för dem som redan har svårt att få jobb ännu värre.
– En arbetstidsförkortning med bibehållen lön gör det dyrare att anställa, eftersom timlönen blir högre. Det gör det ännu svårare för dem att komma in på arbetsmarknaden, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Men var ska man hitta 550 000 personer?
– Ja, det är gåtan. Och det är därför det här inte går ihop.
Han menar att förslaget lockar eftersom det på kort sikt innebär mer ledig tid med bibehållen lön.
– Det låter attraktivt. Men man måste komma ihåg att det inte är gratis.
– Det kommer att kosta väldigt mycket. I längden blir Sverige och vi alla fattigare.
Under den presskonferens där LO tidigare i år presenterade sitt krav på förhandlingar med Svenskt Näringsliv i frågan menade ordförande Johan Lindholm att ingenting har hänt sedan Sverige fick 40-timmarsvecka 1973. Helt fel, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt. I de allra flesta kollektivavtal finns redan idag olika former av arbetstidsförkortning, till exempel genom tidbanker, klämdagar och kortare arbetsvecka. Det är dock arbetstidsförkortningar som nästan uteslutande har bytts mot lägre löneökningar eller andra kostnadssänkningar för arbetsgivarna.
– Ingenting är gratis. Det har parterna varit tydliga med i decennier, säger Sven-Olov Daunfeldt.
