BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

”Sverige reser sig som sjöfartsnation”

Fler och fler rederier i Sverige har valt att återvända till svensk flagg, skriver krönikören Nils Paul.

Det argentinska fotbollslaget Boca Juniors spelar i blågult. Enligt historien bestämde sig laget för att anta färgerna från flaggan på det första fartyg som anlöpte Buenos Aires hamn. Året var 190 7 och fartyget, Drottning Sophia, visade sig vara svenskt.

I vår tid är svenska skepp och sjömän en ovanligare syn världen över. Men minnet av livet till sjöss är ett populärkulturellt tema, inte minst i Evert Taubes visor.

”Vi har nåtts av nyheter om att fler och fler fartyg seglar under svensk flagg.”

I ett oroligt omvärldsläge med attacker mot handelssjöfart, hybridkrigföring, skuggflottor och nu krisen i Mellanöstern med stängningen av Hormuzsundet, påminns vi om sjöfartens betydelse.

Under flera decennier har den svenskflaggade handelsflottan krympt. Rederier har i stället valt flaggstater med mer konkurrenskraftiga villkor. När handelsflottan var som minst bestod den av färre än 100 fartyg.

Nu syns en förändring, och vi har nåtts av nyheter om att fler och fler fartyg seglar under svensk flagg.

Sverige reser sig som sjöfartsnation.

Vad förklarar utvecklingen?

En uppenbar förklaring är ekonomin. Sjöfarten är internationell och villkoren måste därför vara konkurrenskraftiga. Under senare år har Sverige steg för steg förbättrat skatter och avgifter.

”Även om just svenskflaggade fartyg endast fraktar en liten del av allt gods till och från Sverige, bidrar de till skatteintäkter, arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter.”

Det gör det mer attraktivt att flagga svenskt. Men Sverige är fortfarande långt ifrån det mest förmånliga alternativet i EU. Ändå har flera rederier i Sverige valt att återvända till svensk flagg.

Det tyder på att fler faktorer spelar in, samt på viljan från näringslivet att bidra till svensk sjöfarts utveckling, och det har vi all anledning av att vara glada över.

Internationell handel är beroende av fartyg och hamnar för logistik en. Även om just svenskflaggade fartyg endast fraktar en liten del av allt gods till och från Sverige, bidrar de till skatteintäkter, arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter.

Och, inte minst – till beredskap.

Flaggstat innebär nämligen ett juridiskt ansvar och rådighet. Enkelt förklarat: svenska myndigheter har större handlingsutrymme att agera om ett fartyg är registrerat i Sverige. Det kan handla om att marinen eskort erar fartyg genom ett oroligt område eller, vid höjd beredskap, att fartyg tas i anspråk av staten för att säkra landets försörjning.

”Ett uttryck för statens kapacitet, landets beredskap och näringslivets villkor.”

Handelsflottan har således ett strategiskt värde som inte alltid syns i fredstid, men som blir avgörande i kris.

Till sjöss är flaggan viktig. Den är ett uttryck för statens kapacitet, landets beredskap och näringslivets villkor.

Och ibland, som i Argentina 1907, sätter Sveriges flagga sitt avtryck i ett mer oväntat sammanhang.