VALET 2026

Ordkrig mellan Kristersson och Andersson – hettade till om arbetstiden

Industrins framtid stod i fokus när statsminister Ulf Kristersson och S-ledaren Magdalena Andersson möttes på Industridagen i Sundsvall i veckan. Båda betonade behovet av snabbare tillståndsprocesser – men drog åt olika håll i frågan om arbetstid. ”Tron att vi ska klara konkurrenskraften genom att jobba mindre är helt fel”, säger Ulf Kristersson.

Ulf Kristersson är tydlig med vad han anser vara regeringens huvuduppgift för att stärka svensk industris konkurrenskraft.

– Att se till att frihandel i världen fungerar, inte minst genom EU, är helt vitalt. För Sverige är frihandel ett värde som knappt går att mäta, säger han till TN på Industridagen, arrangerat av Industrirådet, samarbetsorganisationen för branschens parter.

Men frihandeln är satt under hård press: Trumps nyckfulla tullar, en förvärrad handelskonflikt mellan USA och Kina, Irankrigets effekter på globala leveranskedjor, och en europeisk kontinent som letar efter sin plats i en ny världsordning.

”Tillståndsprocesserna är vår akilleshäl”

Det kanske enskilt mest återkommande temat under Industridagen var de långa tillståndsprocesserna. Företag efter företag vittnade om hur projekt som borde ta månader i stället tar år – och hur Sverige konsekvent ligger efter sina nordiska grannländer.

Kristersson erkänner problemet utan omsvep.

– Tillståndsprocesser är vår akilleshäl. Det måste gå snabbare.

Han beskriver en grundorsak som han sällan hör uttalas offentligt: att de långa ledtiderna inte alltid är ett resultat av dåligt fungerande system, utan av politisk vilja att bromsa.

– De som i grund och botten vill säga nej till det mesta har använt tillståndsprocesserna till att skapa så långa ledtider att företag ger upp. Vi vill öka hastigheten och döma av processerna. Ibland kommer man vinna, ibland förlora.

Som exempel lyfter han havsvindparkerna: på västkusten bedömde regeringen att energiintresset vägde tyngre, på östkusten fick försvaret företräde. Statsministerns poäng var att beslut måste fattas – och att det i sig är en form av aktivt ledarskap.

Myndighet med mandat att snabba på

Kristina Alvendal, samordnare på relativt nyinstiftade Accelerationskontoret, har under sin presentation tidigare på dagen gett inblick i hur komplicerat det kan se ut i praktiken. Kontoret, som har arbetat med ett femtiotal fall under ett och ett halvt år, möter ofta samma mönster: två myndigheter som säger olika saker, och ett företag som hamnar i limbo.

– Det händer ofta att den ena myndigheten överklagar den andra myndighetens beslut. Då blir det väldigt trångt för ett enskilt företag som undrar vad staten håller på med, säger Alvendal.

Kontoret presenterar den 14 maj en utredning med förslag om hur kommuner ska locka till sig företagsinvesteringar – samt vilken roll staten ska spela i detta.

– Utredningen kommer bland annat handla bostadsbyggande och individers incitament att flytta till orter med industriell expansion.

Risk för statliga favoritbolag

I sitt anförande tar Ulf Kristersson upp skogsfrågan och markerar tydligt mot Bryssel.

– Skogen är en unik resurs i Sverige. Vi kan inte låta EU bestämma över våra huvuden.

Gällande hur aktiv industripolitik Sverige och EU bör föra är Kristersson mer återhållsam. Han varnar för risken med statliga favoritbolag och riktade investeringar i enskilda teknologier.

– Man ska vara vaksam med det. Jag tycker mig se sådana tendenser i Sverige. Vi ser det definitivt i Europa. Och det är därför det finns statsstödsregler – och de ska vi hålla på.

Konkurrens och arbetstid

Statsministern avvisar även föreställningen att svenska industri kan klara konkurrenskraften genom att jobba mindre.

– Absolut inte genom politiska beslut. Om enskilda branscher har avtal och vill förhandla lön och arbetstid har jag inga synpunkter på det. Men tron att vi ska klara konkurrenskraften mot andra länder genom att jobba och anstränga oss mindre i Sverige är helt fel.

Han riktar också udden mot Socialdemokraterna:

– S brukar själva tycka att det är värdefullt att arbetsmarknadens parter gör upp regler själva. Men nu antyder de att det ska ske via lagstiftning istället. Mitt intryck är att halva LO vill detta, och då vill sossarna bjuda LO på detta – och halva LO förstår att det vore en dålig idé för den svenska konkurrenskraften.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson håller inte med om den beskrivningen.

– Det finns en bildsättning av att vi har fattat beslut om att vi politiskt ska tvinga fram en viss arbetstid. Det är inte det som vår kongress har fattat beslut om, säger hon till TN.

”Kompletterande regleringar och insatser”

Socialdemokraterna beslutade på sin kongress 2025 att verka för att arbetstiden ska kortas till 35 timmar i veckan – men överlåter i första hand frågan till arbetsmarknadens parter.

Efter påtryckningar från flera tunga röster på kongressen, däribland S-kvinnor och LO-förbunden Kommunals och Byggnads, tillkom en skrivelse om att frågan om kortare arbetstid “kan komma att kräva kompletterande regleringar och insatser”. Detta kan tolkas på flera olika sätt – som att lagstiftning om kortare arbetstid kan behövas om arbetsmarknadens parter inte når en överenskommelse.

– Just nu vill LO föra diskussioner med arbetsgivarna, med näringslivet, om den här frågan. Vi ser positivt på att man försöker lösa det inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Magdalena Andersson.

Mikael Damberg, partiets ekonomisk-politisk talesperson, fyller i:

– Men vi tycker att när vi får tillväxt i svensk ekonomi, och när svensk ekonomi växer, då är det rimligt också om anställda får ta del av det. I löner eller kortare arbetstid. Det är så den svenska partsmodellen funkar.

Magdalena Andersson passar också på att, inför publiken av industriledare, upprepa ett centralt vallöfte: om hon får förtroendet att bilda regering vill hon samla alla riksdagspartier i en bred energiöverenskommelse. Därutöver vill hon se ett handslag mellan staten och näringslivet för att skapa tillväxt och fler jobb.

– Vi behöver blocköverskridande överenskommelser och långsiktig stabilitet.