ELKRISEN
Efter misstagen med kärnkraften: Så vill Tyskland lösa elkrisen med svensk havsvind
Efter att nedläggningen av kärnkraft resulterat i höga priser och instabil elförsörjning vill Tyskland nu koppla svensk havsvind direkt till sitt elnät. "Landet har försatt sig i en situation som de inte kan lösa, men det är i praktiken ett ensidigt intresse", säger energiexperten Staffan Reveman till TN.
Vid Nordsjötoppmötet i Hamburg presenterade nio EU-länder tillsammans med Storbritannien en gemensam ambition att bygga 100 GW havsbaserad vindkraft i Nordsjön till 2050.
Nio EU-länder och Storbritannien har i Hamburgdeklarationen enats om att bygga 100 GW havsbaserad vindkraft i Nordsjön till 2050.
Deklarationen öppnar för att svensk och dansk havsvind i deras ekonomiska zoner kan anslutas direkt till Tysklands elnät via radiella förbindelser.
Tyskland, med stora expansionsmål för havsvind men begränsat utrymme i egen zon och avbrutna auktioner, vill utnyttja bättre vindlägen i svenska och danska vatten.
Kritiker som energiexperten Staffan Reveman menar att detta i praktiken är ett ensidigt tyskt intresse och en följd av beslutet att avveckla kärnkraften.
Företrädare för Vattenfall och Ørsted betonar att gränsöverskridande elnät och statlig riskdelning är avgörande för investeringar och EU:s mål om fossilfri el.
Samtidigt växer oron i länder som Norge för högre elpriser och obalanserad utbyggnad när efterfrågan minskar och negativa elpriser blir vanligare i Europa.
Hamburgdeklarationen och den gemensamma ambitionen
Överenskommelsen, kallad Hamburgdeklarationen, betonar gemensam nätplanering, multinationella vindparker och förstärkt skydd av kritisk energiinfrastruktur. Den öppnar också för så kallade radiella anslutningar, där vindkraft som byggs i ett land kopplas direkt till ett annat lands elnät.
”Vi måste bli mer självförsörjande, självständiga, mer konkurrenskraftiga. Det är det detta handlar om”, kommenterade Danmarks statsminister Mette Fredriksen.
Tysk utbyggnad möter begränsningar
I samband med att deklarationen presenterades lade det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer IWES fram en studie att om upp till 20 GW byggs i Sveriges och Danmarks ekonomiska zoner med argumentet att elproduktionen ökar med upp till 13 procent jämfört med om parkerna byggs i den tyska delen av Nordsjön.
Tyskland har ett lagstadgat mål om 70 GW havsbaserad vindkraft till 2045. I dag uppgår den installerade effekten till endast 9 GW. I augusti 2025 genomfördes en auktionsrunda som blev helt utan bud, vilket ledde till att nya auktioner pausades under 2026.
Staffan Reveman, expert på tysk energipolitik och vd på Reveman Energy Academy, menar att Tyskland nu är desperata och försöker göra allt för att dölja sitt stora misstag – att stänga ned kärnkraften.
– Landet har försatt sig i en situation som de inte kan lösa och då söker man i stället lösningar genom detta som man kallar en kooperation, men det är i praktiken ett ensidigt intresse.
Staffan Reveman påpekar att det är fullt i den tyska delen av Nordsjön på grund av den så kallade skuggningseffekten som uppstår när många vindkraftsparker placeras nära varandra, vilket innebär att den faktiska produktionen per installerad megawatt minskar.
– Då upptäcker man att det kanske vore bättre att bygga i de danska och svenska ekonomiska zonerna.
Johan Sennerö, presschef på Vattenfall, svarar i ett mejl att gränsöverskridande samarbete och marknadsintegration allmänt erkänns som nyckelelement i en kostnadseffektiv energiomställning.
– Det konceptet som beskrivs i studien kan ses som ett bidrag till EU:s strategiska mål för integration av energimarknaden och energisäkerhet, inklusive minskat beroende av import av fossila bränslen och snabbare utbyggnad av fossilfri elkapacitet.
– Samtidigt är samarbetet i Nordsjön och Östersjöregionen samt beslut om gränsöverskridande offshoreförbindelser slutligen medlemsstaternas ansvar att bedöma och besluta, fortsätter han.
Nationella hänsyn och elpriser
Ulrik Stridbæk, chef för public affairs på Ørsted, framhåller att investeringsklimatet är avgörande för att den stora satsningen på havsbaserad vindkraft ska bli verklighet.
”Riskerna är för stora för investerare som oss att bära på egen hand”, sa han nyligen i podden ” Plugged in” som produceras ut av energinyhetssajten Montel.
Han menar att regeringar behöver dela risken, bland annat genom CfD-modeller, annars riskerar utvecklare att investera ”för lite och för sent”.
Frågan om hur ökad sammankoppling påverkar nationella elpriser har också blivit en viktig del av diskussionen. Norge har skrivit under Hamburgdeklarationen, men har markerat att man inte vill binda upp sig till ytterligare överföringskapacitet.
Energiminister Terje Aasland betonade att Norge redan har ”en betydande sammankopplingskapacitet för el med Europa, utan några aktuella planer på att utöka den ytterligare.”
– Norge är oroliga för högre elpriser till följd av ökad sammankoppling med kontinenten, menar Joana Stirnberg på den holländska systemoperatören TenneT i podden.
Efterfrågan som avgörande faktor
Joana Stirnberg konstaterar även att en utbyggnad inte kan bedömas isolerat från efterfrågesidan. Hon betonar att systemet måste balanseras av faktisk konsumtion. En högaktuell iakttagelse eftersom Europas elanvändning minskat de senaste åren.
”Om det inte finns industriell efterfrågan behöver vi inga vindparker.”
I sammanhanget varnade Hubert Put, analytiker på Montel, till utvecklingen under 2025, när antalet timmar med negativa elpriser exploderade i flera europeiska länder.
Internationella projekt vid sidan av Nordsjön
Parallellt med Nordsjösamarbetet driver Tyskland flera internationella energiprojekt. Ett exempel är Sila Atlantik, där el från sol- och vindkraft i Marocko ska transporteras till Tyskland via en cirka 4 800 kilometer lång undervattenskabel.
– De ska leverera 26 terawattimmar per år till Tyskland – det är lite mindre än vad de tre sista kärnkraftverken producerade som man stängde och sa att man inte behövde. Det handlar om mycket långa system som är tekniskt avancerade och tar lång tid att bygga och reparera, säger Staffan Reveman.
Tyskland har även tecknat en avsiktsförklaring med Saudiarabien om en exportkorridor för grön ammoniak till Europa.
