SVERIGES ENTREPRENÖRER

”En hyllning till entreprenören”

Sunt företagande och tillit till entreprenörens skapande är en förutsättning för välfärden – och en förutsättning för utveckling av skolan, skriver krönikören Annika Westh.

– De flesta friskoleföretag har startats av kvinnor. Kvinnliga entreprenörer som brinner för skolan och som fick möjlighet att skapa något eget utifrån egna idéer om en bra skola, säger Lena Lingman.

Lena Lingman är grundare av och har drivit Hudikskolan och Hudikgymnasiet i två decennier. De är de enda friskolorna i Hudiksvall – de enda alternativen för elever, familjer, lärare.

”Det finns skäl att känna oro.”

Skolorna har vuxit sakta men säkert och de har klarat politiska - och andra förändringar genom åren.

– Under alla år har vi anpassat oss till olika reformer. Men jag har aldrig varit orolig för vår existens – förrän nu, fortsätter Lingman.

Det finns skäl att känna oro. För en tid sedan presenterade till exempel regeringens särskilda utredare Joakim Stymne SOU 2025:37, 123; Skärpta villkor för friskolesektorn – ytterligare förslag.

Stymne sammanfattar sin utredning under ett seminarium* med att det ska bli mindre attraktivt driva skola för dem som inte sköter det och gynna dem som sköter sig. Dessa tydliggöranden ”motsvarar det allmännas förväntningar”.

Så långt låter det bra – inga konstigheter.

Men en avgörande förändring som föreslås är att möjligheten att expandera och byta ägare begränsas. Den som vill expandera får inte visa bristande huvudmannaskap, vara föremål för tillsyn, belagd med vite eller sanktionsavgift. Med mera, med mera.

Vid en närmare granskning visar det sig mycket snårigt.

Krav för expansion är även obligatorisk konsekvensbeskrivning av kommunen - mot en avgift för den sökande. Ansökan ska innehålla adress för skolan, antal platser ska framgå, ny ansökan krävs om antal platser ska utökas. Detta ska dock inte ses som ett kommunalt veto nej, nej. Men den som följer skoldebatten inser att det i praktiken handlar om det.

Att de nya kraven kommer att innebära ökad administration hymlar Stymne inte med. Men det är det pris man får betala för att friskolor fått negativa följder för barn, menar Stymne och bygger vidare på nidbilden av friskolan. Förslagen är tänkta att träda i kraft första januari 2028.

Men vad innebär de här förslagen när de ska omsättas i praktiken? Möjligen är de förödande.

”Om fler förstod vad vinst är och hur det hänger ihop med ansvarsfullt företagande, skulle synen på friskolor vara en annan.”

Lena Lingman berättar hur deras ägarbyte gick till:

– Jag startade Hudikskolorna för över tjugo år sedan tillsammans med min kompanjon. När hon gick i pension köpte jag ut henne – jag övertog hennes aktier. Det är vanligt att ägarbyten går till så inom friskolebranschen. För mig var det självklart att göra så, i stället för att ägandet skulle övertas av någon okänd, eller av någon stor koncern.

–Nu kommer ägarbyten för friskolor att försvåras ordentligt. Förbudet att byta ägare om en skola är under tillsyn för ”bristande huvudmannaskap” är en klassificering man enligt utredningen ska få vid ett enda föreläggande. Ett högst orimligt epitet som signalerar grov misskötsel när det i själva verket kan vara ett ganska litet problem man rättar till.

Det är svårt att ta in att duktiga och erfarna kvinnor och förnyare som skolchef Lingman av skolministern framställs som någon som ”ligger på en strand och dricker Piña Colada”.

– Hudikskolorna är mitt livsverk. Jag har riskerat min egen privatekonomi för att bygga upp det; fortfarande står jag i privat borgen för de lån vi tog när vi startade. Min kompanjon sålde sitt hus för att kunna vara med och starta skolorna. Utöver den stora ekonomiska risken krävs det enormt med tid och engagemang att starta och driva en friskola. Därför är det orimligt och direkt felaktigt att vi blir framställda som snyltare som tar elevernas pengar.

– Jag har inte lagt tjugo år av mitt liv för att bli framställd som ett rovdjur.

Om fler förstod vad vinst är och hur det hänger ihop med ansvarsfullt företagande, skulle synen på friskolor vara en annan.

– Det tog många år innan vi tog ut vinst. När vi gjorde det var det mer än rimligt. Jag har haft en låg lön i alla år, framför allt om man jämför med kommunala tjänstepersoner i liknande poster. För övrigt kostar det mycket mer att ta ut en hög lön varje månad, än att göra vinstutdelningar.

– Jag brukar säga: ”I stället för att förbjuda vinst i friskolor borde man förbjuda förlust i kommunala skolor”.

– Det är rimligt att de som investerat i en skola, ska få utdelning. Det är sunt företagande. Det är så det fungerar. Vinstutdelning är ett sätt att ersätta ägare för investerat kapital när verksamheten tål det.

”Nej, det var inte bättre förr under de offentliga monopolens tid.”

Sunt företagande och tillit till entreprenörens skapande är en förutsättning för välfärden – och en förutsättning för utveckling av skolan. Nej, det var inte bättre förr under de offentliga monopolens tid. Det borde vara en viktig utgångspunkt för en borgerlig regering, men för en tid sedan* intervjuades utbildningsminister Simona Mohamsson i Dagens industri. Utbildningsministern avråder i intervjun svenska aktiesparare från att investera i väl fungerande friskolor. Det är ett uttalande som kan få effekt på aktiemarknaden. Uttalandet riskerar att få en större påverkan än så.

Mohamssons råd till aktiespararna innebär att hon gör sig till aktör på aktiemarknaden. Det är att gå vida längre än att driva ett politiskt förslag. Det är anmärkningsvärt att en ledande politiker och minister så uppenbart försöker att påverka marknaden. Att reaktioner uteblivit gör mig förbryllad.

”Det är obegripligt att denna regering lägger fram förslag som så grundligt kommer att skada friskolorna och valfriheten.”

Det framstår alltmer som att åtminstone ett parti i en regering, som borde förstå entreprenörskapets vikt och villkor, har som syfte att en hel bransch av efterfrågade skolor ska läggas ner. Och att därmed en samhällssektor av skötsamma och lagligt verksamma företagare och entreprenörer ska utarmas – den här gången av brist på investeringskapital och av nya regler som gör det omöjligt att fortsätta.

Det är obegripligt att denna regering lägger fram förslag som så grundligt kommer att skada friskolorna och valfriheten. Lena Lingman och andra i hennes situation har rätt att få en förklaring.

*Di 2026-01-25

*2026-02-20 Vinstutredningen avslutad - början på ett etableringsstopp för friskolor?