OSUND KONKURRENS

Sex av tio kommuner kan inte stoppa kriminella – ”Skattepengar hamnar i fel fickor”

Christoffer Liljendahl är vd för företaget Grön Stad och Emma Terander är chef för området arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare. Bild: Pressbild, Juliana Fälldin

Sex av tio svenska kommuner saknar verktyg för att stoppa kriminella och oseriösa aktörer i offentliga upphandlingar, visar en ny rapport. ”Vi ser att det är en stor bredd, allt från att man fuskar med kvaliteten på utförandet till att man inte betalar ut löner på rätt sätt till all personal”, säger Emma Terander på Gröna arbetsgivare.

Enligt lagen om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter utesluta leverantörer som har dömts för allvarlig brottslighet. Men en ny rapport från Gröna arbetsgivare visar att sex av tio svenska kommuner anser att de saknar förutsättningar att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från offentliga upphandlingar.

AI-sammanfattning

Sex av tio kommuner saknar effektiva verktyg för att stoppa kriminella och oseriösa företag i offentliga upphandlingar.

Gröna arbetsgivare varnar för att seriösa företag med kollektivavtal missgynnas när oseriösa aktörer kan runda arbetsrättsliga krav.

Kommunerna pekar på sekretessregler mellan myndigheter som ett stort hinder för att kontrollera skatteskulder och arbetstillstånd.

Konkurrensverket föreslår ett nationellt register över leverantörer med allvarliga kontraktsbrister, något Gröna arbetsgivare stödjer.

Trädgårds- och parkskötsel lyfts fram som en riskbransch där arbetare, ofta från länder utanför EU, utnyttjas och får för låga löner.

Företaget Grön Stad vittnar om växande konkurrens från oseriösa aktörer och efterlyser skarpare kontroller och bättre uppföljning från kommunerna.

Läs mer

– Vi menar att det inte ska vara en nackdel att ha ett kollektivavtal när man deltar i en offentlig upphandling, men det kan det vara i dag. Företag med kollektivavtal måste ju alltid betala avtalsmässiga löner och följa andra arbetsrättsliga villkor. Men oseriösa företag som deltar i en upphandling kan välja att enbart möta de kraven under avtalsperioden och för en viss del av personalen, säger Emma Terander, chef för området arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare.

110 av landets 290 kommuner har svarat på Gröna arbetsgivares enkät. Den visar också att många kommuner tycker att det saknas goda förutsättningar att identifiera och utesluta oseriösa aktörer från upphandlingar.

– Det finns många hinder som beror på sekretess mellan myndigheter, till exempel om man vill undersöka om ett företag har en skatteskuld eller utföra en kontroll av arbetstillstånd. Vi önskar en lättnad av sekretessen myndigheter emellan, säger Emma Terander.

Förslag för att förenkla uppföljning

Konkurrensverket har haft i uppdrag från regeringen att ta fram ett förslag för att göra det enklare för upphandlande myndigheter att följa upp kvalitet. De föreslår att regeringen tillsätter en utredning för att ta fram ett register över kontrakt som lett till påföljder på grund av allvarliga eller ihållande brister, ett förslag som Gröna arbetsgivare ställer sig bakom.

– Det kräver dock att den som upphandlar känner till att ett sådant register finns och gör sig omaket att titta i det, säger Emma Terander, som menar att kommunerna kan komma långt på att göra rimlighetsbedömningar – och framför allt uppföljningar.

”Det här drabbar förstås oss seriösa företagare, men framför allt hamnar skattepengar i fel fickor.”

– Titta djupare, verkar det till exempel stämma med antal personer som ska utföra uppdraget? Men framför allt: Följ upp. Det är ingen vits med att ställa arbetsrättsliga villkor som lön och semester i en upphandling om man inte sedan följer upp dem. Det förvånade mig att sex av tio kommuner inte gör uppföljningar, något som enkäten också visade.

Just trädgårds- och parkskötsel är en riskbransch för kriminella och oseriösa aktörer.

– Vi får in många vittnesmål från våra medlemsföretag om det, säger Emma Terander.

Problemet växer

Christoffer Liljendahl är vd för företaget Grön Stad, som är verksamt i Stockholmsområdet. Grön Stad har 100 anställda och omsätter runt 200 miljoner kronor årligen. Han ser att problemet med oseriösa aktörer bara växer.

– Byggbranschen har tagit tag i frågan med rättvist byggande och andra åtgärder. När de här företagen inte kan vara kvar där flyttar de ut i andra branscher och då är grönyteskötsel ett tacksamt område. Det är ofta svårt att överblicka vem som jobbar för vem, och på vilka villkor i parkerna.

– Vi ser att det är en stor bredd, allt från att man fuskar med kvaliteten på utförandet till att man inte betalar ut löner på rätt sätt till all personal. Det är ofta arbetskraft från länder utanför EU-området som råkar illa ut. Vi har till exempel sett ett företag där personalen fick betala tillbaka delar av lönen som hyra till ägarfamiljen. De kommer ofta hit och jobbar för noll och ingenting.

Grön Stad lämnar i snitt mellan två och fyra anbud i månaden.

– Jag skulle säga att det varje kvartal kommer in något anbud från aktörer som vi i branschen vet ryktesvägen inte är seriösa. Ibland kommer de igenom och ibland inte.

Han har flera gånger varnat upphandlande kommuner om vissa företag.

– Det är positivt om upphandlande kommuner kan dela information med varandra. Sedan har vi märkt att det inte är alla som lyssnar på varningar, utan kan bli förblindade av att ett företag har så lågt pris. Resonemanget är då att "vi har ju pressad budget så det här blir bäst för oss."

Ett företag som Grön Stad har konkurrerat med i flera upphandlingar utreds just nu av Ekobrottsmyndigheten.

– Det är ett företag som finns på ett 20-tal orter i Sverige. De har visat tidigare att de konkurrerat på oschyssta villkor och haft dåliga anställningsvillkor. Men hur det ser ut nu får utredningen visa.

Christoffer Liljendahl önskar också bättre uppföljning, men tror inte på en svart lista.

– Hur länge ska företag stå med på den och är det ens lagligt att ha en sådan? Jag tror att det viktigaste är att kommunerna gör tillräckliga kontroller och uppföljningar. Det här drabbar förstås oss seriösa företagare, men framför allt hamnar skattepengar i fel fickor.

Fakta

Den offentliga upphandlingen av varor och tjänster i Sverige omfattar ungefär 1 000 miljarder kronor varje år. Det handlar om allt från välfärdstjänster, kollektivtrafik, parkskötsel och skolmat till infrastruktur, anläggning och it-tjänster.

Kontakta oss

Har du drabbats? Tipsa oss.

Felmeddelande