EU:S FRAMTID

Därför lämnar svenska företag USA:s techjättar – ”Läget har förändrats rejält”

De amerikanska techjättarna håller Europas data i ett järngrepp, och en rad svenska och europeiska företag bryter sig nu loss och hittar egna lösningar. ”Den demokratiska tillbakagången i USA är inte bara ett hack i kurvan”, säger Carl Heath, senior forskare på RISE, till TN.

Den amerikanska CLOUD-lagen (Clarifying Lawful Overseas Use of Data) antogs redan 2018 av USA:s kongress. Lagen ger amerikanska myndigheter befogenhet att begära ut data som lagras utanför USA av tjänsteleverantörer som omfattas av amerikansk jurisdiktion. Syftet är att underlätta brottsbekämpning, men hamnar i konflikt med EU:s GDPR-lagstiftning.

– Läget har förändrats rejält. Det behöver finnas en grundläggande tillit mellan olika parter och ett intresse av att upprätthålla en juridisk ordning tillsammans. Det vi ser nu är att USA inte tycks bry sig om det, säger Carl Heath, senior forskare på RISE.

Carl Heath hänvisar till andra analytiker och politiska ledare som menar att denna negativa utveckling snarast kommer att förvärras framöver, och att vi bevittnar ett geopolitiskt skifte i realtid.

– Den demokratiska tillbakagången i USA är inte bara ett ”hack i kurvan”, utan en del av en större och mer långsiktig process som har ägt rum under lång tid. Den började långt före Trump, säger Carl Heath.

Den globalpolitiska situationen påverkar även inköpsbeslut bland företag och myndigheter. För samtidigt som amerikanska techföretag vill fortsätta verka på den enorma europeiska marknaden kan kundernas data och den digitala suveräniteten framöver vara hotad.

”Danskarna har tagit fram ett alternativ till Visa och Mastercard.”

Redan har saker börjat hända. I kölvattnen av Grönlandskrisen har Danmark börjat ompröva IT-kontrakt med amerikanska techbolag. Även när det gäller betalningsinfrastruktur ligger Danmark långt framme.

– Danskarna har tagit fram ett alternativ till Visa och Mastercard, som vi saknar här i Sverige, säger Carl Heath med hänsyftning till det danska betalkortet Dankort.

Svenska företag vill bryta beroendet

Men även Sverige, och svenska företag, har sent omsider börjat lägga pengar på det digitala oberoendets bord. Stora pengar.

Ett nytt konsortium under namnet 6G AI Sweden har ingått avtal om över 2 000 grafikprocessorer för 2,1 miljarder kronor till ett jättelikt datacenter i Kista utanför Stockholm. En av upphovsmännen är telekomtungviktaren Thomas Ekman, tidigare vd Axel Johnson och dessförinnan vd för IT-återförsäljaren Dustin. Han berättar mer om 6G AI Sweden.

– Jag skulle säga att vi är en av Sveriges första och just nu största digitalt suveräna AI-fabriker. Det vill säga, vi erbjuder lokal säker beräkningskraft och lagring inom svensk jurisdiktion, alltså under svensk lagstiftning och på svensk mark, berättar Thomas Ekman.

En viktig bakgrund är just den amerikanska CLOUD Act. Thomas Ekman säger att redan när lagen kom började han varna och upplysa företag om vikten av att veta var man lägger sina data.

– För är du ett amerikanskt bolag lyder du under CLOUD Act – den trumfar allt. Det innebär att om du har dina data hos till exempel AWS så är de öppna och tillgängliga för den amerikanska administrationen.

Så hamnade Europa på efterkälken

Att Europa har hamnat på efterkälken beror enligt Thomas Ekman dels på att enskilda länder här på kontinenten fortfarande inte går samman och agerar som en gemensam marknad, till skillnad från USA.

”Vi missade racet när internet kom, eller när det kommersialiserades.”

Stordriftsfördelarna och det strategiska tänket på andra sidan Atlanten visade sig också, menar han, när amerikanerna tidigt beslöt sig för att ta befälet över hela det som brukar kallas teknikstacken inom IT – det vill säga, hela kedjan från halvledare, hårdvara och nätverk via operativsystem, moln och plattformar till applikationer och data.

– Amerikanska staten tog fram otroligt många lättnader för att de här teknikbolagen skulle kunna komma fram. Det gjorde vi inte i Europa, så vi missade racet när internet kom, eller när det kommersialiserades, säger Thomas Ekman.

Upplägget bekräftades bland annat i somras, när den amerikanska senaten tog in IT-branschföreträdare för att fråga ut dem hur USA ska vinna det digitala racet.

– Det är intressant eftersom de pratar så mycket om hur de ska vinna. Inom europeisk politik pratar man inte så ofta om att vi ska vinna, resonerar Thomas Ekman.

I tillägg nämner Thomas Ekman det viktiga bidraget att staten i USA alltid har varit en stor kund till sina egna techbolag.

En annan framgångsfaktor hos bolagen har varit att göra användarna bundna till det egna företagets produkter och tjänster.

”Eftersom tjänsterna är proprietära är det svårt att komma ut från dem när man väl kommit in.”

Joakim Öhman, en av grundarna till det svenska molnföretaget Elastx och en flitig förespråkare av öppen källkod, kritiserar de amerikanska företagens inlåsningsstrategier.

– Det är en utmaning med dagens stora hyperscalers, säger Joakim Öhman. De är jävligt duktiga på att utveckla nya tjänster som företag ska använda. Men eftersom tjänsterna är proprietära är det svårt att komma ut från dem när man väl kommit in.

Detta leder enligt Joakim Öhman till att techjättarna får kontroll över både produkt och kund. När användaren väl är inlåst kan företagen höja priserna med tio procent varje år – och behöver inte ge några rabatter.

– De har heller inget intresse av att göra utvecklingen öppet eller att integrera den med andra tredjepartsleverantörer där ute.

Hur kan utvecklingen vändas?

Men hur vänds då utvecklingen – till en situation som är mer gynnsam för kund och marknad, särskilt i EU? Edgar Luczak, partner och styrelseordförande för innovationshuset Epicenter Stockholm, har idéer.

– Ett Microsoft eller ett Amazon är svårare att påverka för att få det du behöver. Men bolag med tio till femton anställda kan inte jobba med processer som kostar flera miljoner. Då behövs olika snabbspår, som direktupphandling, föreslår han.

I sammanhanget vill Edgar Luczak se mer innovationsupphandling – upphandling som syftar till att uppnå specifika mål snarare än att bocka av enskilda funktioner.

Men offentlig upphandling – och offentliga aktörer överhuvudtaget som ledare i omställningen från amerikanska till europeiska IT-leverantörer – har dåligt rykte i många avseenden. Tungrodda processer, skenande utgifter, olika lager av system som inte kommunicerar med varandra och svårigheter kring ansvarsutkrävande är bara några av kritikgrunderna.

Exempelvis Stockholms stads e-tjänstesystem Skolplattformen kom att kosta uppskattningsvis runt en miljard att utveckla, men skrotades senare på grund av låg användbarhet och andra brister.

Tidigt skede

Joakim Öhman på Elastx menar dock att vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede – och att förändringar går fort när de väl börjar hända.

– Open source har växt sig starkt under de senaste åren. Microsoft var helt emot open source tidigare, men idag så både använder och bidrar de till open source-projekt, kommenterar han.

I sammanhanget lyfter han offentligprivata samarbeten som nyckelåtgärder för att driva fram utvecklingen i önskvärd riktning inom EU.

På senare tid har också initiativ kommit fram som kombinerat just offentlig beställarkompetens och styrning med entreprenöriell innovation och utveckling.

Tyska delstaten i bräschen

Den nordtyska delstaten Schleswig-Holstein är en av aktörerna som går i bräschen för reshoring av IT på europeisk nivå. För runt fem år sedan tog de ett strategiskt beslut att migrera sina data från etablerade proprietära plattformar hos techjättar som Microsoft till open source-lösningar.

– Det berodde på det ekonomiska perspektivet. För tekniskt beroende medför ekonomiskt beroende, säger Dirk Schrödter, minister för digitalisering och chef för statskansliet i Schleswig-Holstein.

Frågan om skadliga beroendeställningar är brännhet i Tyskland, och handlar inte bara om digitalisering: Dirk Schrödter nämner i sammanhanget det tidigare tyska beroendet av rysk gas som ett annat negativt exempel.

– Digital suveränitet har blivit en fråga om nationell säkerhet. IT-system som vi använder i vår offentliga förvaltning är kritisk infrastruktur, och open source är nyckeln till vår digitala suveränitet, säger minister Dirk Schrödter.

Samtidigt har den tyska delstaten Brandenburg – och ministrar på federal nivå – förkunnat sitt stöd för Amazons förment självständiga moln, AWS European Sovereign Cloud?

– Ja, jag läste också det. Men varje stat och region måste göra sina egna val när det gäller digitala system. Vårt vägval är att rädda den digitala suveräniteten.

Samtidigt säger Dirk Schrödter att intresset för Schleswig-Holsteins lösningar växer bland andra Bundesländer– och internationellt. Delstaten håller genom open source på att gradvis införa en digitalt suverän IT-arbetsplats för sina cirka 30 000 anställda. Schrödter bedömer att deras initiativ är relativt världsunikt, särskilt när det kommer till omfattning.

”De lösningar vi använder har testats miljontals gånger och kommer från privata proffsföretag.”

Men hur ska Schleswig-Holstein undvika att gå i samma fälla som andra offentliga aktörer som utvecklar egna IT-system? Med väldiga kostnader, tröga processer och luddiga ansvarsroller?

– De lösningar vi använder har testats miljontals gånger och kommer från privata proffsföretag. Deras affärsmodell är inte baserad på licensavgifter utan på support och vidareutveckling skräddarsydd för individuella behov hos myndigheter som vår.

Delstatsförvaltningen i Schleswig-Holstein lever som de lär. Vårt videomöte äger inte rum över Microsoft Teams, Google Meet eller någon annan proprietär amerikansk plattform, utan över OpenTalk, en videomötesapp utvecklad i Tyskland som open source i Linux. Samtidigt ska appen funka sömlöst även med andra system.

– Vi behöver öppna standarder i världen. Och våra IT-system kan arbeta med öppna standarder, berättar Dirk Schrödter.