DEBATTEN OM FRISKOLORNA
Skolverkets nya siffror: ”Svart på vitt att friskolor presterar oerhört mycket bättre”
Skolverkets statistik är entydig – elever som går i friskolor lär sig mer än i kommunala skolor. Trots det finns det en uppenbar risk för att Sveriges bästa skolor raseras, menar experter.
Skolverket presenterade nyligen statistiken över de nationella proven i tio ämnen som gjordes förra terminen. En analys gjord av Almega Utbildning visar att eleverna på friskolor lär sig mer än sina jämnåriga kamrater som går i kommunala skolor.
– Vi har nu svart på vitt från de nationella proven att friskolorna presterar oerhört mycket bättre än de kommunala skolor. I det sammanhanget blir det märkligt att prata om att förbjuda aktiebolag. Det är oerhört viktigt att lyfta fram att Sveriges friskolor driver kunskap, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega utbildning.
Under fredagen (9 januari) presenterades ett slutbetänkande till den statliga utredningen vinster i skolan, som innehöll kraftigt skärpa villkor för friskolor. ”Det blir betydligt mindre attraktivt för aktörer som inte förmår driva skola, eller som försöker göra vinster, att göra avkall på kvaliteten”, sa utredaren Joakim Stymne på en pressträff, rapporterar TT.
Men Liberalerna vill gå ännu längre i begränsningarna av friskolorna. På partiets kongress i november klubbade partiet igenom ett framtida stopp för aktiebolagsägda friskolor.
Skolverkets statistik över nationella prov visar att friskolor presterar betydligt bättre än kommunala skolor, enligt en analys från Almega Utbildning.
Branschen varnar för att ett förbud mot aktiebolag i skolan riskerar att slå sönder Sveriges bäst presterande skolor och leda till en kunskapskollaps.
Av de 400 topplaceringarna på skolnivå i tio ämnen står friskolor för 63 procent, trots att endast 16 procent av eleverna går i friskolor.
Företrädare som entreprenören Dan Olofsson och Nackas kommunalråd Mats Gerdau (M) avfärdar förslaget om att stoppa aktiebolag som ogrundat och skadligt för valfriheten.
Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren menar att forskningen visar att friskolor, inklusive vinstdrivande, bidrar till förbättrade elevresultat och presterar minst lika bra som kommunala skolor.
Almega Utbildning uppmanar politiker att släppa symbolfrågan om aktiebolagsförbud och i stället fokusera på regler som säkerställer att alla elever får gå i skolor som håller hög kvalitet.
Under hösten har friskoleföreträdare, näringslivsprofiler, forskare och tunga kommunpolitiker varnat för konsekvenserna om förslaget att stoppa aktiebolag inom skolan blir verklighet. Entreprenören Dan Olofsson uppgav för TN att det skulle innebära ett allvarligt ingrepp på elevernas och föräldrarnas valfrihet att avveckla en hel bransch.
– Om nu organisationsformen aktiebolag ska förbjudas borde man i vart fall kunna presentera någon undersökning som visar att denna organisationsform levererar sämre än kommunala skolor men det kan man inte, sa han.
Mats Gerdau, M, kommunalråd i Nacka som var först i landet med att anamma friskolereformen, var också kritisk mot förslaget.
– Aktiebolag är en väl fungerande och en väl beprövad form för att driva en verksamhet. Hos oss fungerar det väldigt bra. Jag ser inga vettiga skäl till att ändra reglerna, sa han.
Gabriel Heller Sahlgren, skolforskare vid IFN, menade att det inte finns något stöd i forskningen för att friskolor bidragit till sämre resultat för elever utan tvärtom tycks deras prestationer förbättrats ha förbättrats tack vare friskolesystemet.
– I Pisa lyckas dessutom vinstdrivande friskolor bättre än kommunala skolor och lika bra som icke vinstdrivande friskolor, sa Gabriel Heller Sahlgren till TN.
Nu styrker alltså även Skolverkets färska statistik från de nationella proven ner på skolnivå att friskolor faktiskt lär eleverna mer än vad de kommunala skolorna mäktar med. Almega Utbildning har sammanställt resultaten över de 40 bästa skolorna för tio ämnen:
- Matematik: 31 friskolor, 9 kommunala
- Engelska: 35 friskolor, 5 kommunala
- Svenska: 30 friskolor, 10 kommunala
- Biologi: 24 friskolor, 16 kommunala
- Fysik 19 friskolor, 21 kommunala
- Kemi: 27 friskolor, 13 kommunala
- Geografi: 24 friskolor, 16 kommunala
- Historia: 23 friskolor, 17 kommunala
- Religion: 17 friskolor, 23 kommunal
- Samhällskunskap: 22 friskolor, 18 kommunala
Almega Utbildning påpekar också att eftersom enbart 16 procent av grundskoleeleverna går i friskolor så är dominansen från de fristående skolorna total. Av sammanlagt 400 topplatser hamnade friskolor på 252 av dessa, vilket är 63 procent. Almega Utbildning understryker särskilt friskolornas utmärkta resultat i huvudämnena svenska, engelska och matematik. Omvänt gäller att för de 40 sämsta skolorna i varje ämne så är drygt 82 procent kommunala.
– Internationella mätningar har tidigare visat att det går bra för svensk skola och ser vi till elever med utländsk bakgrund så är vi i världstopp. Dessutom visar mätningarna att friskolorna presterar bättre än kommunala skolor och med utfallet från de nationella proven blir detta helt uppenbart. Därför blir jag besviken att det i den allmänna debatten inte framgår hur skickliga Sveriges friskolor är, säger Andreas Mörck.
Av Sveriges friskolor har cirka 20 procent en annan styrelseform än aktiebolag och cirka 80 procent drivs som aktiebolag. Almega Utbildning menar att konsekvenserna för Sveriges elever kan bli förödande om förslaget att stoppa aktiebolag går igenom.
– Det finns en uppenbar risk för att man raserar Sveriges bästa skolor och det kan leda till en kunskapskollaps. Vi håller med om att vi behöver hitta ett hållbart system men istället för att införa ett rimligt regelverk så vill vissa politiker förbjuda Sveriges bästa skolor och det är ansvarslöst, säger Andreas Mörck.
Almega Utbildning hoppas att ledande politiker tar till sig de fakta som kommer fram av de nationella proven.
– Det är viktigt att lägga symbolfrågor som att förbjuda aktiebolag åt sidan och fundera på hur vi säkerställer att elever kan gå i skolor som ger dem kunskaper. Min förhoppning är att alla elever ska kunna gå i toppskolor men då måste vi se till så att alla elever faktiskt ska ha rätt att gå i en skola som håller måttet, säger Andreas Mörck till TN.