DEBATTEN OM FRISKOLORNA
”Största hotet sedan löntagarfonderna” – näringslivsprofiler rasar
Näringslivsprofilerna Dan Olofsson, Maria Rankka och Klas Tikkanen varnar för att näringsfriheten är hotad om förslaget att förbjuda aktiebolag inom friskolorna blir verklighet. ”Det är en farlig utveckling”, säger Dan Olofsson till TN.
Forskare och branschföreträdare har samstämmigt varnat för konsekvenserna. Nu samlas allt fler näringslivstoppar i motståndet mot Liberalernas förslag att stoppa aktiebolag inom friskolebranschen.
– Utvecklingen är verkligen oroväckande. Politikerna borde fokusera på kvaliteten och att ordna en bra skola oavsett organisationsform istället för att försöka avveckla en hel bransch, säger entreprenören Dan Olofsson till TN.
Flera näringslivsprofiler varnar för att förslaget om att förbjuda aktiebolag inom friskolebranschen hotar näringsfriheten.
De menar att hotet är det största sedan löntagarfonderna och oroar sig för spridning till andra branscher.
Enligt kritikerna borde fokus ligga på skolans kvalitet istället för att avveckla en hel organisationsform.
Näringslivsprofilerna hävdar att aktiebolagsformen bidragit till framgång och valfrihet inom skolan.
De varnar för att förbudet riskerar att minska investeringar och leda till dyra kostnader för skattebetalarna.
Slutligen understryker de att debatten baseras på missuppfattningar om vinsternas omfattning inom friskolor.
”Löntagarfonderna var ju ett långtgående förslag som slog mot den fria företagsamheten vilket det här förslaget också gör.”
Tidigare har Johan Andersson, styrelseordförande i Mellby Gård som är största ägare till skolkoncernen Academedia, slagit fast att förslaget att stoppa aktiebolagsformen för att hindra vinster inom skolan är ogenomtänkt. I ett upprop i Di skriver nu förutom Dan Olofsson också Claes Västerteg, vd Två Skyttlar, Johan Eklund, vd Sydsvenska Handelskammaren, Mathias Sundin, grundare av Warp Institute och tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, Klas Tikkanen, COO Nordic Capital och Maria Rankka, affärsängel och ordförande i Cellcolabs att förslaget är det största hotet mot den fria företagsamheten sedan löntagarfonderna.
– Löntagarfonderna var ju ett långtgående förslag som slog mot den fria företagsamheten vilket det här förslaget också gör. Vad är det som säger att de bara skulle nöja sig med skolområdet? Det finns risk att utvecklingen kan sprida sig till andra branscher som vården där det finns många aktiebolag, säger Maria Rankka till TN.
Dan Olofsson håller med om den bedömningen.
– Löntagarfonderna var ett sätt att socialisera näringslivet och det var tur att vi fick stopp på det förslaget. Men allting börjar i liten skala som det här förslaget från Liberalerna. Det finns många politiker och debattörer inom vänstern som vill gå vidare till vård och omsorg, apoteken och andra branscher. Det är en farlig utveckling, säger han.
”Nu dras alla bolag över en kam.”
Näringslivsprofilerna oroas över den underton som finns i friskoledebatten att själva företagandet skulle vara ett problem.
– Det finns en misstänksamhet mot företagande inom friskolorna och Liberalernas förslag skjuter rejält bredvid målet. Det hade varit mycket rimligare att införa en reglering av skolmarknaden med mycket högre kvalitetskrav för att komma åt oseriös verksamhet. Men att hävda att aktiebolagsformen leder till oseriös verksamhet är en rejäl tankevurpa. Nu dras alla bolag över en kam, säger Maria Rankka.
”Ett väldigt allvarligt ingrepp”
Näringslivsprofilerna pekar på att erfarenheterna visar att friskolor som drivs i aktiebolagsform är populära och framgångsrika. Andelen elever i friskolor har ökat varje sedan friskolereformen på 1990-talet och idag har en miljon föräldrar och knappt en halv miljon elever valt friskolor.
– Det blir ju ett väldigt allvarligt ingrepp på deras valfrihet att avveckla en hel bransch. Om nu organisationsformen aktiebolag ska förbjudas borde man i vart fall kunna presentera någon undersökning som visar att denna organisationsform levererar sämre än kommunala skolor men det kan man inte. Däremot finns det enstaka dåliga friskolor precis som det finns enstaka dåliga kommunala skolor, säger Dan Olofsson.
Maria Rankka understryker att några av de mest populära skolorna drivs som aktiebolag och dessutom ingår i större koncerner.
– Det verkar finnas ett axiom i Sverige att småskalighet alltid skulle vara bättre och storskalighet sämre men jag tror precis tvärtom. Välskötta aktiebolag har större förmåga att investera i kvalitet och utvecklingsarbete. Det är otroligt olyckligt att några få avarter på marknaden får ta över hela debatten, säger hon.
”Framgångsrika bolag drar till sig investerare och kapital och den effekten hotas.”
Näringslivsprofilerna hävdar att skolområdet som helhet skulle förlora på att hindra friskolornas rätt att göra vinst som kan återinvesteras i verksamheten. Ägare, investerare och anställda måste kunna lita på att politiken respekterar att förutsägbarhet och stabila spelregler är en avgörande förutsättning för marknadsekonomins funktion.
– Framgångsrika bolag drar till sig investerare och kapital och den effekten hotas. Det är utan tvekan så att skolområdet kommer att få tillgång till mindre externt kapital om investerare inte får rätt till avkastning, säger Maria Rankka.
Skattebetalarna riskerar att få notan
Dan Olofsson varnar för att förslaget att stoppa aktiebolagen kan förorsaka en dyr nota för skattebetalarna.
– Vi har ju trots allt ett skydd för äganderätten i Sverige så det kommer att kosta många tiotals miljarder kronor när ägarna ska kompenseras. Det är ett riktigt slöseri med skattebetalarnas pengar. Jag tror inte alls på monopol som organisationsform för det när konkurrensen uteblir sker inga nya initiativ. Det var för att folk var trötta på monopolet som friskolorna kom till en gång i tiden, säger han.
Näringslivsprofilerna tar avregleringen av telekommarknaden i början av 1990-talet som exempel på skillnaden mellan ett hämmande monopol och fri företagsamhet där nytänkandet får blomma. Avregleringen gjorde Sverige till världsledande inom mobiltelefoni och it-utveckling och det hade aldrig kunnat ske under monopolet, menar de.
”Den här frågan är viktig för Sveriges ungdomar för de uppskattar att det finns alternativ att välja på.”
Dan Olofsson hävdar att aktiebolag är en effektiv bolagsform när det kommer till att utveckla och förbättra verksamhet. I en stiftelse är kapitalet låst, vilket skapar stora svårigheter för att etablera nya skolor. I ett aktiebolag kan nyemissioner tillföra nytt kapital för expansion och sedan kan återbäring ges över tid i form av utdelning.
– Utan aktiebolag hade vi inte haft så många friskolor som vi har idag. Den som satsar tid och kapital under 10, 20 eller 30 års tid ska ha rätt att få ut någon form av värde av det. Här har propagandan lyckats trumma igenom att vinst är stöld av skattemedel men det är i grunden fel. Utdelningarna utgör bara 1 procent av omsättningen men på grund av all oseriös propaganda tror svenska folket att det är 20–25 procent. Att utveckla ett företag kräver ordentligt med kapital och risktagande.
Dan Olofsson betonar att han inte har något som helst ekonomiskt egenintresse i någon friskola. Han engagerar sig på grund av att han anser att friskoledebatten förs på ett oseriöst sätt.
– Jag är samhällsintresserad och förstår hur företagande fungerar. Men många i debatten förstår inte att om vinster förbjuds så tillåts bara förluster och då utvecklas inga företag. Det byggs heller inte upp reserver under år när det går sämre och som betyder mycket för anställningstryggheten. Den här frågan är viktig för Sveriges ungdomar för de uppskattar att det finns alternativ att välja på, säger Dan Olofsson till TN.
