EU:S FRAMTID

Här är 5 700 regler som kan stoppa dig från att jobba i EU – ”Ta det här på allvar”

Vill du prova vin i Slovenien eller starta en dansskola i Österrike? Då kan du bli tvungen att tänka om. En ny rapport avslöjar att EU fortfarande har tusentals reglerade yrken, trots löftena om att göra upp med byråkratin. ”Vi är skyldiga kommande generationer att ta itu med det här”, säger rapportförfattaren Mårten Blix till TN.

Två decennier av låg tillväxt, en arbetsmarknad som ser ut att påverkas alltmer av AI och en tjänstesektor som behöver stå för jobbskapandet i ekonomin. Det är bara några exempel av många som pekar på att det är centralt att ta itu med den byråkrati som håller tillbaka tjänstehandeln i EU.

Det menar Mårten Blix, fil. doktor i nationalekonomi och ordförande för Almega FutureTech, samt författare av den nya rapporten ”Unshackling EU growth”. I den visar han hur omfattande regelkrångel i många år har hållit tillbaka Europas tjänstesektor och ger samtidigt förslag på lösningar.

– Det som borde hända i tjänstesektorn i EU, det händer inte, säger Mårten Blix till TN.

– Under många av de år som gått sedan starten för EU:s inre marknad har handeln med varor ökat väldigt fint. Men handeln med tjänster har stått och stampat på ganska låga nivåer.

Dessutom visar siffrorna att den handel med tjänster som sker inom EU ligger på i princip samma nivå som den som sker mellan länder i och utanför EU. Att det finns en inre marknad för tjänster tycks alltså i stort sett inte ha spelat någon roll.

– Det är ett tecken om något på att det som hindrar den här utvecklingen är regelkrångel och byråkrati. För om det var språk och kulturella saker så skulle det vara en större skillnad.

”Handeln med tjänster har stått och stampat på ganska låga nivåer.”

Rapporten tar upp olika typer av regelkrångel som europeiska företag möter på tjänstesidan. Den fokuserar dock särskilt på den byråkrati som kommer med yrkesregleringar, det vill säga att olika EU-länder ställer olika krav på den som ska jobba med en tjänst i det aktuella landet.

Trots att det ska råda fri rörlighet för tjänster på EU:s inre marknad, visar Mårten Blix sammanställning att EU har 5 700 reglerade yrken och att den siffran har legat på samma nivå i åtminstone två år. Dessutom är 140 av yrkena är reglerade i endast ett enda land.

– Så tänk dig att sett till hela EU så är det ett enda land som bestämmer sig för att just det här specifika yrket är så pass otäckt och samhällskritiskt att vi måste reglera det på något sätt för att skydda medborgarna. Ja, men om ingen annan gör det så förefaller det vara ett ganska svagt argument eftersom alla andra klarar sig utan, säger Mårten Blix.

– Mina favoritexempel är vinprovare i Slovenien och dansskoleägare i Österrike, det är ganska udda yrken att reglera.

Känt problem

Men även Sverige har exempel som sticker ut. Den som vill arbeta som exempelvis parfymtestare eller forsrännarinstruktör i Sverige har till skillnad från i andra EU-länder nationella krav att förhålla sig till.

Regleringarna kan handla om allt ifrån krav på att genomgå en landspecifik utbildning till att registrera sig hos en viss myndighet eller att den intresserade måste genomföra ett speciellt test – processer som kan vara både komplicerade och tidskrävande.

– Om ett yrke regleras i ett enda EU-land, eller i bara några enstaka länder, så tycker jag att man kan ställa sig frågan varför de inte regleras i andra länder. Utifrån det borde det vara möjligt att ganska snabbt reducera antalet reglerade yrken ganska kraftigt. Men trots att det här har varit känt så har den här förändringsresan inte skett.

De senaste åren har EU:s konkurrenskraft kommit alltmer i fokus, och en problematik som ofta tas upp är just att regelbördan har blivit allt tyngre för företag i Europa att bära. Mårten Blix anser att det finns en insikt och en samsyn i EU kring problembilden, men att det har visat sig svårt att gå från ord till handling.

– Den här insikten om problembilden leder till långa meningar och till stora proklamationer. Men den leder inte till åtgärder.

Kostar ingenting

En relativt enkel start skulle dock vara att se över just yrkesregleringarna, menar han.

– Fördelen med att börja med dem är att det till skillnad från många andra reformer inte kostar pengar. Att sänka skatten eller satsa på kompetensförsörjning medför en kostnad men att bort regelkrångel, det är både att skapa jobb och göra det lättare för företag att ta fram innovationer och hitta nya marknader. Så det finns väldigt få argument, annat än tröghet och protektionism, för att inte göra de här sakerna.

Mårten Blix förslag är att ta bort alla regleringar utom för medicinska yrken, där han trots allt kan se att yrkesregleringarna har en viss legitimitet.

– Det finns ingen anledning att börja med det svåra, utan tvärtom är det klokare att börja med de enkla delarna. Sen vänder man på bevisbördan. Låt krångelländerna försvara sina särregler i stället för att man ska försöka motbevisa att något borde avregleras.

– Då får man en ”big bang”-reform och ett momentum att reformera Europa, att skapa nya jobb som vi verkligen behöver. Vi har inte tid att fortsätta låta det här gå framåt i myrsteg.

”Argumenten är väldigt svaga för att inte ta det här på allvar.”

I den nya rapporten framgår det också att olika sektorer är olika hårt reglerade. Inom exempelvis musik och IT är kraven ganska låga, medan motsatt situation råder inom till exempel transportnäringen. Därför rekommenderar Mårten Blix att EU i första hand tar itu med områden där det är dels en hög nivå av regelkrångel, dels finns stora skillnader mellan länder.

– Om något land klarar av att ha en lägre nivå av krångel på ett visst område, då borde de andra länderna ha det som en slags benchmarking. Man ska inte nå upp till det som är sämst utan man ska titta på de som klarar av att skydda verksamheter inom olika branscher på ett mindre krävande sätt.

Vad tror du är risken om inte EU blir bättre på att främja den inre marknaden för tjänster?

– En svagare tillväxt. En skillnad i tillväxt i produktivitet på enstaka procentenheter får enorm skillnad under en 30-årsperiod. Från ett år till ett annat kanske man inte känner av det, men EU har tyvärr haft ganska många år av den här svaga tillväxten. Jag tycker att vi är skyldiga kommande generationer att ta itu med det här.

Mårten Blix förklarar att rapporten är skriven på engelska bland annat eftersom hans förhoppning är att den ska bidra till ett förändrat samtal på EU-nivå, snarare än bara i Sverige.

– Jag tycker att argumenten är väldigt svaga för att inte ta det här på allvar. Det är det som är huvudsignalen i rapporten. Att ta det här på allvar och se till att förenklingsarbetet får samma kraftinjektion som när man skapade regelkrånglet från första början.