FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Lista: Jobben som blir bättre med AI – och de som försvinner

AI förändrar arbetslivet – men få jobb försvinner helt. Enligt Almegas chefsekonom Patrick Joyce handlar det om en gradvis omställning där kunskapsintensiva yrken påverkas mest. ”Kanske sju procent av jobben kan ersättas inom fem till tio år”, säger han.

AI väntas gradvis förändra arbetsmarknaden i Sverige. Kunskapsintensiva yrken inom juridik, ekonomi, IT och teknik är mest utsatta, men enligt Almegas chefsekonom Patrick Joyce handlar det om en omställning – inte en total ersättning.

Patrick Joyce ser hur AI redan i dag används i arbetslivet för textbearbetning, översättning och informationssökning. På sikt kommer tekniken att påverka många yrken, men förändringen blir gradvis snarare än dramatisk, menar han.

– AI tar inte över arbeten rakt av utan ett arbete består av en mängd olika arbetsuppgifter. Olika verktyg kan utföra olika delar av det, säger han.

”Vi har varit vana att tänka oss att en högre akademisk utbildning alltid är en garanti för jobb. Det är inte säkert framöver.”

Flera studier visar att nästan alla yrken berörs av AI-utvecklingen. I USA uppskattas vart femte jobb kunna automatiseras till hälften. En studie från IFN visar att två av tre jobb i Sverige är medelhögt eller högt exponerade mot AI. Hög exponering innebär att en stor del av de förmågor som behövs i yrket överlappas av AI.

Samtidigt betonar Patrick Joyce att det inte betyder att dessa arbeten försvinner helt.

– Exponerat är inte samma sak som ersatt. De studier som finns idag talar om att kanske sju procent av jobben kan ersättas inom fem till tio år. I Sverige skulle det motsvara omkring 300 000 jobb.

Kunskapsyrken mest exponerade

Mest utsatta är kunskapsintensiva yrken inom juridik, ekonomi, IT och teknik, ofta högavlönade yrken med högre utbildningskrav. Traditionellt har akademisk utbildning setts som en trygghet på arbetsmarknaden, men det är inte längre lika självklart, menar Patrick Joyce.

– Vi har varit vana att tänka oss att en högre akademisk utbildning alltid är en garanti för jobb. Det är inte säkert framöver. Vi ser effekter redan nu inom formgivning, översättning och enklare rapportering där det finns verktyg som kan ersätta stora delar av jobbet, säger han.

Kvinnor i farozonen – men också vinnare

Han pekar också på könsaspekten: Tidigare tekniksprång har främst drabbat lågutbildade män, men den här gången kan kvinnor komma att påverkas mer eftersom de är överrepresenterade i många yrken som är exponerade mot AI.

− Det här tekniksprånget har kanske en annan karaktär, och det kan hända att det finns en hel del kvinnor i farozonen den här gången. Men att ett yrke är högt exponerat mot AI betyder ju inte att AI kan utföra hela jobbet.

Även om det är fler kvinnor i de yrken som riskerar att ersättas av AI så är det också fler kvinnor i de yrken som kommer att förstärkas av AI, enligt Patrick Joyce.

– Det har ibland sagts att kvinnor är särskilt hotade av AI, men i många kvinnodominerade yrken blir tekniken snarare ett trumfkort. En stor grupp kvinnor kan komma att få bättre karriärutsikter och en snabbare löneutveckling, säger han.

”Än så länge tar man inte bort anställda direkt. De flesta yrken förändras snarare än försvinner.”

AI:s styrkor ligger i analys av text, siffror och bilder, samt i att utföra regelstyrda, rutinmässiga arbetsuppgifter med hög uthållighet. Däremot saknas social kompetens, förmåga att improvisera och att ta ansvar i kritiska situationer.

AI kommer därför snarare att bli ett hjälpmedel i yrken som kräver mänsklig närvaro, exempelvis vård och juridik, än ersätta dem.

– Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor får hjälp av AI, men kärnan i deras arbete – mötet med människor och den professionella kunskapen – går inte att ersätta. Det går aldrig att delegera patientkontakter eller ansvar för behandlingen till ett digitalt verktyg, säger Patrick Joyce.

Anpassning och stärkt kompetens blir avgörande

Samtidigt betonar han att de stora effekterna ännu inte har slagit igenom. I stället för att ersätta människor helt brukar ny teknik ofta introduceras parallellt med arbetskraften.

– Än så länge tar man inte bort anställda direkt. De flesta yrken förändras snarare än försvinner, säger han.

Det är när tekniksprång sammanfaller med lågkonjunkturer som effekterna kan bli mer dramatiska.

– I början av 1990-talet tappade industrin 300 000 jobb när robotiseringen sammanföll med en djup lågkonjunktur. Det dröjde tio år innan sysselsättningen hade återhämtat sig, säger Patrick Joyce.

”Om man bara låter AI ta över uppgifter utan att själv utvecklas riskerar man att bli utbytbar.”

På lång sikt brukar det dock skapas lika många jobb som det försvinner. För den som redan är etablerad på arbetsmarknaden finns ingen större anledning till oro – så länge hen är beredd att anpassa sig, enligt Patrick Joyce.

– Det handlar inte om att byta jobb. Men man måste förstärka sina kärnkunskaper och bli bättre på det AI inte gör. Om man bara låter AI ta över uppgifter utan att själv utvecklas riskerar man att bli utbytbar, säger Patrick Joyce.

Samtidigt finns det yrkesgrupper som är näst intill opåverkade.

– En snickare, takläggare eller annan yrkesutbildad hantverkare behöver inte oroa sig. Det gäller också sjuksköterskor och förskollärare. De med yrkesutbildning i mellanskiktet kan känna sig väldigt trygga.

Sammanfattningsvis är bilden komplex: AI förändrar många jobb, men ersätter få helt och hållet. Och för de flesta blir frågan inte om de måste byta yrke – utan hur de bäst använder tekniken för att bli starkare i det nuvarande arbetet.

Vill se kompetenssatsningar

För att möta omställningen vill Almega se satsningar på kompetensutveckling. Det kan både handla om att utbilda sig i AI-verktyg men kanske ännu mer att utbilda sig och fördjupa sin kompetens i de förmågor där AI inte kan hjälpa till.

Patrick Joyce föreslår ett kompetensavdrag där stat och arbetsgivare delar på kostnaden för den vidareutbildning som behövs för att klara AI-omställningen.

Samtidigt varnar han för att det svenska skattesystemet, med höga skatter på arbete och betydligt lägre skatter på kapital, kan driva fram en alltför snabb automatisering i tjänsteföretag.

– Vi föreslår därför en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter, för att ge företagen möjlighet att hitta den optimala balansen mellan AI och mänsklig arbetskraft, säger Patrick Joyce.