DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Därför får rekordmånga a-kassa trots massor av lediga jobb – ”Allvarligt läge”

Arbetsförmedlingen misslyckas med sitt viktiga uppdrag att matcha arbetssökande med lediga jobb. Därför är de som får a-kassa historiskt många. Det visar en ny rapport, som pekar ut flera allvarliga brister på svensk arbetsmarknad. ”Det är svårt att se någon ljusning”, säger rapportförfattaren Nikolay Angelov till TN.

Antalet personer som får ersättning från en a-kassa har ökat med 60 procent sedan 2023 och ligger nu i linje med de historiskt höga nivåer som uppmättes under pandemin. Dessutom har det totala beloppet som betalats ut i ersättning gått från cirka 3,7 miljarder kronor under det första kvartalet 2023 till 6,8 miljarder första kvartalet 2025. Det motsvarar en ökning på 85 procent. Det är två av huvudslutsatserna i rapporten ”Vilka får ersättning från a-kassan i den utdragna lågkonjunkturen? En regional branschanalys”.

– Vi närmar oss nivåerna som vi såg under pandemin men det ser ut som att den här ökningen är mer ihållande. Under pandemin var det en skarpare peak men den höll inte i lika länge, säger Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv och medförfattare till den nya rapporten, till TN.

Ökningen av ersättningsmottagare finns i alla åldersgrupper och syns även för personer som tidigare har haft en stabil förankring på arbetsmarknaden.

– Arbetslösheten är ett problem i sig, men ser man till hela gruppen arbetslösa så består den till stor del av personer som av olika anledningar har svårt att få ett arbete. Men för att få A-kassa behöver en person ha arbetat en viss tid och uppfylla vissa villkor. Det gör den här ökningen än mer problematisk. Det är uppenbart att vi är inne i ett allvarligt läge när det gäller arbetsmarknaden och det är tyvärr svårt att se någon ljusning just nu, säger Nikolay Angelov.

”Människor är arbetslösa betydligt längre än vad de hade behövt vara.”

Något som också framgår i rapporten är att arbetslösheten ökar även inom bristyrken. Det finns alltså personer som har den kompetens som efterfrågas och därmed borde kunna få ett arbete, men som ändå är arbetslösa.

– Det betyder att det absolut kan finnas behov för arbetssökande att bredda sitt sökområde. Om det finns personer som är tillräckligt kompetenta att ta jobb på ställen där det saknas jobb samtidigt som precis den typen av bristyrken efterfrågas på ett annat ställe så kan en lösning vara att man flyttar eller helt enkelt pendlar. Det går kanske inte att pendla från Skåne till Norrland, men det går att pendla ganska långt där kollektivtrafiken är utbyggd.

Det är med andra ord inte bara kompetensbristen som är ett problem på arbetsmarknaden, utan även att de arbetssökande inte vill flytta dit jobben finns.

Hur allvarlig är den här situationen?

– Den är ju allvarlig på det sättet att den leder till att människor är arbetslösa betydligt längre än vad de hade behövt vara. På det individuella planet är det väldigt problematiskt. Det handlar dels om utebliven inkomst, dels om att ju längre man är arbetslös desto mindre attraktiv blir man på arbetsmarknaden.

Dessutom utgör den rekordhöga utbetalningen av arbetslöshetsersättning ett samhällsekonomiskt problem. Tvärtemot vad många kanske tror så finansieras arbetslöshetsförsäkringen inte bara av de avgifter som betalas in till a-kassan, utan den absoluta merparten av kostnaden täcks av de arbetslöshetspremier som betalas in via exempelvis arbetsgivaravgifter.

– Så problemet är att ju längre en person är arbetslös desto sämre för personen på ett individuellt plan, men desto större blir även bördan på staten i termer av skattekostnader, säger Nikolay Angelov.

Problemen finns i södra Sverige

I augusti presenterade Arbetsförmedlingen arbetslöshetssiffror för årets andra kvartal. I mätningen pekades Skåne ut som det län som har högst arbetslöshet (9 procent) medan den lägsta arbetslösheten fanns i Norrbotten (3,8 procent). Siffrorna ligger helt i linje med det som framgår i Svenskt Näringslivs nya rapport.

– Det generella mönstret är att tillväxten av jobb och arbetstillfällen sker i norra Sverige, naturligtvis inte överallt men där industrin växer. Och problemen finns i söder. Det är lite märkligt eftersom kommunikationerna är bättre i södra Sverige. Vi har också en närhet till kontinenten i södra Sverige som allt annat lika borde leda till att arbetslösheten kan tryckas ner. Men det är något som brister och det är väldigt svårt att sätta fingret på vad det är.

Tillväxten av jobb finns enligt Nikolay Angelov både i stad och på landsbygd. I vissa mindre orter ”växer det så det knakar”, nedan det i andra mindre orter knappt finns några arbeten överhuvudtaget. På samma sätt kan större städer också visa upp både starkare och svagare lokala arbetsmarknader.

– Så det finns inga sådana generella mönster. Men mellan norr och söder finns det definitivt.

Fick kritik efter granskning

Arbetsförmedlingen har krav på sig från staten att se till att arbetssökande som har sökt arbeten lokalt ett visst tag breddar sig och börjar söka lediga arbeten även i andra delar av landet. Men enligt bland andra Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, IAF, som ansvarar för att granska Arbetsförmedlingens arbete, har de kraven hittills inte lett till önskat resultat.

– De är väldigt kritiska i sina rapporter och de visar att Arbetsförmedlingen inte riktigt klarar av det uppdraget. Arbetsförmedlingen skickar för få underrättelser och av de underrättelser som skickas till A-kassan är det väldigt få som faktiskt leder till minskad ersättning. Så de monetära incitamenten för arbetssökande att faktiskt bredda sitt sökområde ser ut att vara väldigt svaga, säger Nikolay Angelov.

”Det är ingen som riktigt verkar veta hur det här ska göras på ett bra sätt.”

Och det arbete som Arbetsförmedlingen trots allt har gjort för att få människor i arbete på annan ort har inte heller fallit speciellt väl ut. TN har i flera artiklar rapporterat om arbetsgivare som menar att de får irrelevanta ansökningar skickade till sig från personer som bor långt bort och egentligen inte har för avsikt att flytta, och i många fall dessutom saknar kompetens för det jobb de har sökt.

Samtidigt vittnar arbetssökande om fyrkantiga krav där mängden sökta jobb på platser som ligger tillräckligt långt bort har blivit viktigare än att faktiskt söka tjänster som man har en realistisk chans att få.

Det är något med det där som inte verkar fungera?

– Ja, det här matchningsproblemet som vi pekar på, det är väldigt många som känner till det. Även regeringen vet om det och de har gett ett regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen att intensifiera och fortsätta jobba med det här. Att få folk att söka bredare är bra i sig. Men problemet som vi lyfter i vår rapport är att skrivningen är väldigt vag om hur det här ska gå till. Det är ingen som riktigt verkar veta hur det här ska göras på ett bra sätt, säger Nikolay Angelov.

Ska utvärdera sig själva

När regeringen som i det här fallet lägger ut ett uppdrag på en myndighet utan att vara mer precis, är risken stor att resultatet endast blir en form av pinnjakt, menar Nikolay Angelov. Han påpekar att situationen dessutom förvärras ytterligare av att regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att själva utvärdera hur det har gått med de aktuella insatserna.

– Det är ju ett jätteproblem att be en myndighet att utvärdera sig själva. För då kommer de att säga, ”titta, nu gjorde vi det här och det ledde till att folk i snitt söker ännu fler jobb än tidigare”. Jo, men det är ju inte det som är grejen. Vi vill ju att folk faktiskt ska matchas till jobb, inte att de bara söker jobb. Det spelar ingen roll hur många jobb man söker om det är helt orealistiskt att få dem.

”Vi vill ju att folk faktiskt ska matchas till jobb, inte att de bara söker jobb.”

I dag finns det enligt Svenskt Näringslivs mätningar ett utbrett missnöje bland företagen kring hur Arbetsförmedlingen sköter sitt uppdrag. I den nya rapporten framgår det att endast 36 procent av de svarande företagen har valt att vända sig till Arbetsförmedlingen för att få den kompetens de behöver, och av dem är det bara 30 procent som faktiskt lyckats anställa någon. Dessutom uppger 40 procent av de som har vänt sig till Arbetsförmedlingen att de har varit med om att arbetssökande tackar nej när de blir erbjudna ett arbete.

– Allt det här pekar på att vi har stora matchningsproblem och att det finns bristande incitament för personer att söka arbeten utanför den egna lokala arbetsmarknaden, säger Nikolay Angelov och fortsätter:

– Vad jag har förstått så tar Arbetsförmedlingen den här frågan på stort allvar och det är ju jättebra. Men vår ingång i det här är att ja, det är superviktigt att ta en fråga på allvar. Men det måste ju också synas i form av resultat i verkligheten.

Vad borde regeringen göra i det här läget?

– Jag tycker att det är väldigt svårt att säga det för det skulle kräva en väldigt detaljerad kunskap om hur Arbetsförmedlingen jobbar med den här frågan i dag. Förutom att det finns de här kontrollrutinerna om att man ska söka ett visst antal jobb och liknande så är det faktiskt väldigt svårt för någon utifrån att förstå hur Arbetsförmedlingens handläggare egentligen arbetar med matchningen.

– Men det är klart att det skulle vara önskvärt om regeringen hade en lite tydligare vision om vad som behöver ske. Om man lägger ut ett uppdrag på det sätt som har gjorts så säger man att vi har noterat det här problemet och att det måste lösas. Men det blir väldigt svårt när man dessutom säger i samma andetag att Arbetsförmedlingen ska utvärdera sig själva.

”Det är klart att det skulle vara önskvärt om regeringen hade en lite tydligare vision om vad som behöver ske.”

Nikolay Angelov menar att det finns flera saker som skulle kunna få positiva effekter för rörligheten på arbetsmarknaden. Ett exempel är att göra det lättare att bygga bostäder så att arbetssökande får bättre möjligheter att bosätta sig där jobben finns.

– Det kan lösa en del av det här problemet. Men det är uppenbart att Arbetsförmedlingens interna kontrollverksamhet och rutiner behöver förbättras. Sen handlar det om att det ska finnas kompetenta handläggare och där är företagen helt enkelt inte nöjda som det ser ut i dag. Det är det som är det grundläggande problemet.