DEN DIGITALA UTVECKLINGEN

Genombrottet: Så ska nya superdatorn lyfta svensk industri: ”Oerhört kraftfull”

Kvanttekniken har tagit ett rejält kliv närmare verkligheten. Snart är den första storskaliga kvantdatorn redo för industriellt bruk, menar IBM. "Det finns otroliga möjligheter och produktiviteten inom industrin kan öka enormt", säger experten Emil Görnerup till TN.

IBM har nått ett genombrott i arbetet med att ta fram Starling, en storskalig kvantdator som kan användas för industriellt bruk. Det IBM lyckats med är att hitta en metod för felkorrigering som överkommer de största hindren för praktisk kvantdatoranvändning. Därför räknar IBM med att presentera världens första fullskaliga kvantdator Starling till år 2029.

– IBM har gjort ett mycket intressant genombrott för att ta fram en kraftfull kvantdator som kan komma företagen till nytta. Det finns otroliga möjligheter med kvantfysiska tillämpningar och produktiviteten inom industrin kan öka enormt. Kvanttekniken befinner sig där AI befann sig för 5-10 år sedan, säger Emil Görnerup, policyansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor vid Svenskt Näringsliv, till TN.

Öppnar upp nya möjligheter för industrin

Poängen med en kvantdator är att den är förmögen att utföra betydligt fler beräkningar jämfört med dagens superdatorer. IBM uppger att för att matcha Starling krävs minneskapaciteten hos en kvintiljon av dagens superdatorer.

– En kvintiljon är en etta följd av 48 nollor. Vi är övertygade om att storskalig kvantberäkning inte längre är en vetenskaplig fråga utan en teknisk utmaning, sa Jay Gambetta, vice vd på IBM Quantum, på en presskonferens i USA nyligen.

Det är med andra ord sanslösa siffror det handlar om. Emil Görnerup betonar att kvantdatorer inte är något som var och en kommer att ha i sitt hem.

– Kvantdatorer ska ses som ett specialinstrument som kan göra oerhört kraftfulla beräkningar och som kompletterar dagens superdatorer. Den stora fördelen med kvantfysik är att den kan lösa optimeringsproblem som inte går med dagens datorteknik, säger han.

”Kommer att bli ett otroligt kraftfullt forskningsverktyg”.

Exempelvis öppnar kvantdatorernas beräkningskapacitet upp enorma möjligheter för läkemedelsindustrin. Komplicerade kemiska experiment ner till atomnivå kan simuleras i datorer istället för att utföras i tidsödande laboratorietester.

– Kvantteknik kommer att bli ett otroligt kraftfullt forskningsverktyg och kan kraftigt korta ledtiderna vid utveckling av läkemedel, säger Emil Görnerup.

IBM uppger att företaget sedan några år har fullt fungerande kvantdatorer som med ytterligare förbättringar redan nästa år kan lösa uppgifter som traditionella datorer inte klarar. Så tidsplanen till år 2029 för den fullskaliga Starling är realistisk.

Fortfarande i forskningsstadiet

– Även om vi har tagit fram kommersiella modeller så befinner vi oss fortfarande i forskningsstadiet. Vi samarbetar med 275 partners världen över som stora banker, industrikoncerner och universitetsinstitutioner, säger Lars Nordbryhn, kvantumambassadör och senior lösningsarkitekt vid IBM Norden, till TN.

I Sverige har IBM exempelvis ett samarbete med Wallenberg Center for Quantum Technology (WACQT) som samarbetar med industriföretag som Volvo, Astra Zeneca, Ericsson, Saab och Jeppesen (Boeing) och lärosäten som Chalmers i Göteborg. IBM menar att det är avgörande att utvecklingen av kvantdatorerna görs tillsammans med industrin, där de tilltänkta kunderna finns.

– En viktig del av utvecklingen är att industrin också tar en del av forskningen. IBM bygger datorn och våra industriella partners utvecklar de algoritmer som krävs för att kunna använda den i sin produktion. Så förhoppningen är att den feltoleranta kvantdatorn Starling är anpassad för industrins behov redan vid lanseringen 2029, säger Lars Nordbryhn.

”Europa är tyvärr kraftigt på efterkälken”.

Andra områden, förutom läkemedelsindustrin, där kvantdatorer kommer till sin rätt är inom tillverkningsindustrin med krävande processer som kan göras betydligt mer energisnåla, inom materialforskningen som kan utföra digitala hållbarhetstester och inom globala transporter där komplicerade logistiska nätverk kan förbättras avsevärt.

– Det kan vara svårt att bedöma exakt hur mycket industrin kommer att tjäna på kvantberäkningar. Det fungerar inte nödvändigtvis så att om du har ett problem idag så har du löst det imorgon, kvantberäkningar löser alltså inte alla problem. Men om ett företag kan förbättra sin marginal med säg bara fem procent så kan det förändra läget helt för den industrin. Kvantdator är ett nytt verktyg i verksamheten som företagen behöver använda på ett smart sätt. Kvantdatorer kommer inte nödvändigtvis att förändra världen men det blir ett värdefullt tillskott till industrin, säger Lars Nordbryhn.

Det är USA och Kina som leder utvecklingen inom nya kvantmekaniska tillämpningar. Emil Görnerup menar att Sverige och Europa måste lyfta sig för att hänga med i kapplöpningen.

– Europa är tyvärr kraftigt på efterkälken. Satsningarna sker land för land vilket gör att forskningen inte blir lika effektiv. Jag skulle gärna i första hand se ett ökat nordiskt samarbete men också ett ökat europeiskt samarbete, säger Emil Görnerup.

Den ledande kraften inom svensk kvantforskning är Wallenbergs WACQT-program, där exempelvis Chalmers håller på att bygga en mindre forskningsdator utanför samarbetet med IBM.

– Forskningen i Sverige håller mycket hög kvalitet men ur ett internationellt perspektiv är satsningarna modesta. Danmark ligger exempelvis långt framför oss. Kvanttekniken kan få en väldigt stor betydelse för Sverige eftersom vi har ett diversifierat, brett och kunskapsintensivt näringsliv. Sedan måste kvanttekniken också handla om hur vi bygger konkurrenskraft och jag saknar en svensk politisk vision för kvantteknik, säger Emil Görnerup till TN.