REGELKRÅNGLET
Tvingas betala 7 400 om året för att fylla i en pdf – ”Helt orimligt”
Företagaren Jonas Hållén registrerade sin båt för att kunna erbjuda körningar i Stockholms skärgård. Men Transportstyrelsens avgifter är så höga att han nu funderar på att lägga ner verksamheten – efter bara två säsonger. ”Statens avgifter gör att det inte lönar sig”, säger han till TN.
Turister som behöver skjuts mellan öar, personal som missat färjan och måste hinna i tid till jobbet och paket som ska fraktas till företag ute i Stockholms skärgård – det fanns flera potentiella möjligheter när Jonas Hållén bestämde sig för att registrera sin styrpulpetbåt för kommersiell drift.
Jonas Hållén överväger att sluta med sin kommersiella båtverksamhet.
Höga avgifter från Transportstyrelsen gör verksamheten olönsam för honom.
Avgifter för registrering och säkerhetskontroll är enligt honom för höga.
Transportstyrelsens avgifter täcker myndighetens arbetskostnader.
Daniel Hallström från Transportstyrelsen försvarar nivån på avgifterna.
Men efter att ha erbjudit enstaka körningar under två säsonger funderar han nu på att avveckla verksamheten igen. Anledningen är enligt Jonas Hållén, som uppskattar att han gjort mellan 40 och 50 körningar per sommar, att de avgifter han som näringsidkare måste betala till Transportstyrelsen är så pass höga att verksamheten inte lönar sig.
– Det blir en massa körningar enbart för att finansiera de här avgifterna. De löpande avgifterna uppgår till 8 000 kronor per år och det tar 20 körningar innan jag har kommit upp till den summan. Lägger man dessutom på kostnaden för bensin och service två gånger om året börjar det likna ett nollsummespel, säger han till TN.
För att registrera en båt för kommersiellt bruk måste den som äger fartyget först betala en engångsavgift på 10 500 kronor och sen en årlig avgift på 600 kronor i så kallad ”registerhållningsavgift”.
”Gör allt själv”
Till det tillkommer en årlig avgift för egenkontroll av säkerheten, eller EKAN-avgift som den kallas. I Jonas Hålléns fall uppgår den avgiften till 7 400 kronor om året.
– Den här kontrollen som jag då betalar 7 400 kronor om året för går ut på att jag fyller i en pdf-fil på nätet där jag själv anger vad båten heter och hur stor den är, samt vad jag har gjort för kontroller av säkerheten ombord. Det här måste jag göra för att kunna använda min båt de enstaka gånger behovet uppstår.
– Förr kom det i alla fall ut fartygsinspektörer till de båtar som skulle kontrolleras, men nu ser det uppenbarligen annorlunda ut. Jag gör allt själv.
”Jag kan inte förstå varför avgifterna ska vara så höga.”
Jonas Hållén, som till vardags arbetar heltid inom turist- och friluftsnäringen i Stockholms skärgård, var redan från början inställd på att inte konkurrera med vare sig linjetrafiken i området eller etablerade båttaxibolag, utan mer fungera som en extralösning för enstaka och oplanerade resor.
– När jag såg hur dyra avgifterna var så tvekade jag att dra i gång detta men sen bestämde jag mig ändå för att satsa. Nu funderar jag på om jag ska fortsätta eller inte. Statens avgifter gör att det inte lönar sig, säger han, och fortsätter:
– Och det är synd för det här upplägget hade kunnat skapa arbetstillfällen i ett område där det behövs fler sysselsättningar. Det är ett perfekt instegsjobb. Men det är en för hög tröskel med de här avgifterna, de är väldigt höga för en enskild näringsidkare.
Skulle det inte vara värt att fortsätta om du gjorde fler körningar?
– Det beror ju på utvecklingen. Hittills under de två år jag har kört så har kostnaden varit så hög att det har ätit upp förtjänsten och då känns det inte logiskt att fortsätta.
Jonas Hålléns båt rymmer bara några få passagerare, men han måste ändå betala en lika hög egenkontrollavgift som en båtägare vars fartyg har plats för 12 personer. Han hade gärna sett att avgifterna var generellt lägre eller att det åtminstone infördes fler avgiftsnivåer. I dag får små näringsidkare ta en orimligt stor börda, anser han.
– 7 400 kronor är en helt orimligt hög kostnad för att jag ska fylla i en pdf-fil. Det förekommer ju ingen kontroll eller motprestation från deras sida. Och samma sak med registreringsavgiften på 10 500 kronor, jag kan inte se vad som motiverar den. Jag kan inte förstå varför avgifterna ska vara så höga.
Ska täcka myndighetens utgifter
Enligt Transportstyrelsens hemsida är det myndigheten själv som bestämmer hur höga avgifterna ska vara, men det är inte Transportstyrelsen som förfogar över intäkterna. De går tillbaka till staten som sedan förser myndigheten med ett årligt anslag. I vissa fall är Transportstyrelsen skyldig att ta ut en avgift, även om myndigheten alltså kan bestämma nivån själv.
”I många fall är vi skyldiga att föra register och därmed ta ut en avgift som täcker våra kostnader, även om den enskilde inte upplever att de får en direkt motprestation”, heter det på Transportstyrelsens hemsida.
Principen som gäller när Transportstyrelsen sätter sina avgifter är att det ska råda full kostnadstäckning, det vill säga att avgifterna ska täcka de kostnader som uppstår hos myndigheten med anledning av ärendet.
”Om vi kan utveckla verksamheten så att det medför besparingar kan vi också sänka avgiften. Om nya regler tillkommer, eller om vi av andra skäl måste göra större insatser än tidigare kan en avgift istället behöva höjas”, fortsätter myndigheten.
”Man betalar inte bara för sin egen kontroll utan är med och bidrar till att helheten ska fungera.”
De olika avgiftsnivåerna är med andra ord satta efter hur Transportstyrelsens arbetsinsats ser ut, förklarar Daniel Hallström, tillsynssamordnare på Transportstyrelsens sektion för fartygssäkerhet. Han berättar att när det gäller EKAN-avgiften så arbetar Transportstyrelsen med riskbaserad tillsyn, det vill säga fokuserad tillsyn inom områden där det sker fler olyckor eller där myndigheten av andra anledningar bedömer att riskerna är högre.
– Jag kan till viss del ha förståelse för att avgiften uppfattas som hög, särskilt för små aktörer, men man betalar inte bara för sin egen kontroll utan är med och bidrar till att helheten ska fungera, säger Daniel Hallström till TN.
Av samma anledning är avgiften densamma i hela Sverige, även om Transportstyrelsen har högre kostnader för att bedriva tillsyn på platser som ligger långt från myndighetens kontor.
De senaste åren har dock resursbrist medfört att tillsynen inte skett i den utsträckning som Transportstyrelsen hade önskat, medger Daniel Hallström.
Borde inte avgiften ha sänkts om ni inte hade möjlighet att göra lika många kontroller?
– Det kan jag inte svara på, men det finns ju myndigheter som granskar hur vi hanterar detta och de har vad jag vet inte haft några synpunkter på de avgifter som tagits ut. Det ska som sagt gå jämnt ut när man slår ut kostnaden på det stora hela.
”Svårt att göra gränsdragningar på det sättet.”
Transportstyrelsen tar i regel ut egenkontrollavgifter för alla yrkesfartyg samt större fritidsfartyg. Avgiften varierar beroende på saker som båtens storlek, hur nära kusten den ska köras och om den ska frakta passagerare eller gods. Just för Jonas Hålléns båt och andra båtar som klassas som ”handelsfartyg som används för personbefordran med max 12 passagerare, längd 5–14,99 m” är kostnaden alltså 7 400 kronor om året, men i Transportstyrelsens prislista finns det exempel på både högre och lägre avgifter.
Att göra som Jonas Hållén föreslår och införa ännu fler och differentierade avgiftsnivåer beroende på hur stor båten är och hur ofta den används, ställer sig Daniel Hallström tveksam till.
– Det är alltid svårt att göra gränsdragningar på det sättet. Vi blir ibland kontaktade av personer som vill registrera sina båtar för kommersiellt bruk och då är vi alltid väldigt öppna med vilka avgifter som gäller. Inte för att avskräcka någon, utan för att vi vet att många i sjöfartsbranschen inte är så insatta i Transportstyrelsens avgifter.
