DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Felriktat statsbidrag tvingar yrkesutbildningar att lägga ner – ”Använd pengarna smartare”

Brist på yrkesutbildad arbetskraft hotar Sverige, samtidigt som felriktade statsbidrag tvingar kommunerna att lägga ner populära yrkesutbildningar. Experter och branschföreträdare kräver nu att staten tar ansvar för att säkra framtidens arbetsmarknad. ”Vi behöver får bättre förutsättningar för hur pengarna kan användas”, säger Marie Egerstad på VIS.

SCB bedömer att Sverige år 2040 kommer att sakna 230 000 yrkesutbildade, en brist som påverkar både näringslivet och den offentliga sektorn negativt.

Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor inom både näringsliv och offentlig sektor och åtta av tio går vidare till arbete eller annan sysselsättning efter en regional yrkesvuxutbildning.

– Är det någon kompetens som efterfrågas oavsett konjunktur är det yrkeskunnande, sa Maria Bernhardsen, avdelningschef kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv på ett lunchsamtal om statsbidragets betydelse för yrkesvuxutbildningar.

Arrangörer var Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Vuxenutbildning i Samverkan (ViS) samt riksdagsledamoten Oliver Rosengren (M).

Statsbidraget avgörande

Det var i efterdyningarna av finanskrisen som parterna beslutade att starta en yrkesutbildning för vuxna som skulle spegla gymnasieskolans yrkesprogram. Det nya initiativet var ett frivilligt utbildningsformat.

– Men regeringen ansåg att detta var så viktigt att det beslutades om ett riktat statsbidrag som skulle fungera som smörjmedel. Det fanns alltså en tanke om att detta skulle finansieras tillsammans, sa Maria Bernhardsen.

Men trots de goda resultaten blir många utbildningar aldrig av, eftersom statsbidraget inte räcker till. I betänkandet Växla yrke som vuxen, som presenterades i början av 2024, föreslogs därför en förändring av statsbidraget.

Förslagen omfattar både höjda nivåer och ökad långsiktighet i finansieringen. Enligt utredningen har statsbidragsnivåerna inte heller hållit jämna steg med kostnadsutvecklingen, vilket har påverkat möjligheten att erbjuda vissa utbildningar.

– Som läget är måste många utbildningar läggas ner idag, konstaterar Marie Egerstad, styrelseordförande för VIS samt chef för vuxenutbildningen i Göteborgsregionen.

– Vi har haft en inflation som har drivit upp kostnader för lokaler och utrustning. Det gör att statsbidraget inte täcker de kostnader som staten ska stå för och kommunerna skjuter redan idag till mer än de ska göra. Här måste staten ta sitt ansvar, sa Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på SKR.

”Betalar tillbaka en miljard”

I dag får kommunerna ett schablonbidrag som ska täcka ett stort antal vuxenutbildningsplatser, men ofta räcker det inte till för de längre eller mer kostsamma utbildningarna, enligt Marie Egerstad.

– Det kan vara en utbildning för yrkesförare som kostar 180 000 kronor där kommunerna får 95 000 i statsbidrag. Det blir en stor risk för kommunerna att skjuta till de pengarna och därför gör man det inte, utan skickar tillbaka pengarna i stället. En vanlig missuppfattning är tyvärr att dessa utbildningsplatser är fullt finansierade, men så är det inte.

– Vi begär inte att staten ska trycka in nya medel. Det handlar om att använda dem smartare. Varje år återbetalar kommunerna närmare en miljard kronor som aldrig blir utnyttjade. Vi menar att man ska använda de pengarna som redan finns i systemet mer effektivt. Minska hellre antalet utbildningsplatser som aldrig används, men höj statsbidragsnivåerna. Då kommer fler utbildningsplatser inom utbildningar som är efterfrågade av arbetsmarknaden att faktiskt nyttjas, sa Marie Egerstad.

Hanna Cederqvist, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, höll med.

– Det handlar inte om att systemet behöver mer pengar utan vi behöver få bättre förutsättningar för hur de pengar som är avsatta idag kan användas.

Svårt att yrkesväxla

I april var 365 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Här finns en stor potential, dels genom att fler personer ges möjlighet att läsa yrkesutbildningar som leder till arbete, dels genom att tillvarata intresset bland yrkesverksamma som vill yrkesväxla, menar Hanna Cederqvist.

Ett problem är dock att dessa yrkesväxlare har det svårt att komma in på de utbildningsplatser som erbjuds, konstaterar hon.

– Det är ett problem att yrkesväxlare, som har en gymnasieexamen, har begränsad tillgång till Yrkesvux. Det beror på urvalsreglerna, där de som står längre bort från arbetsmarknaden, prioriteras enligt förordningen, sa hon och fortsatte:

– Svenskt Näringsliv vill att de individer som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och kan gå vidare till det yrke som utbildningen leder till ska prioriteras.

Dessutom finns det en fragmentering i systemet, konstaterade Marie Egerstad.

– Idag finns det väldigt många olika yrkesutbildningar på gymnasial nivå och yrkesutbildningar inom Komvux. Det finns även olika arbetsmarknadsutbildningar, folkhögskoleutbildningar och den nya utbildningsformen Nationell yrkesutbildning, sa hon.

– Många av dem tenderar att konkurrera med varandra om antalet sökande och då finns det en risk att ingen av dem startar upp.