FRIHANDELNS FRAMTID

Experter: Så ska EU agera i nya världskaoset

När USA hastigt monterar ned sina demokratiska institutioner har EU ett ansvar att ta ledartröjan och verka för en stabilare världsordning, menar flera ekonomer och politiker. ”Gäller att vi är de vuxna i rummet”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Redan innan USA inledde sina aggressiva handelspolitiska konflikter, kunde listan över EU:s utmaningar göras lång. Men på IVA:s seminarium En ny världs(o)ordning: hur ska Europa klara utmaningarna? diskuterades främst vad som är EU:s styrkor och hur dessa kan användas för att ta sig an den nya världen. Ett första steg är att inte svepas med mediebruset, menar Christian Danielsson, statssekreterare i EU-frågor.

– Varje dag ändras ju inriktningen, inte minst på amerikansk politik. Det där riskerar att leda till att vi inte orkar fokusera på det vi ska, säger Christian Danielsson, statssekreterare i EU-frågor.

Deltagarna, som företrädde både politiken och ekonomin, var överens om att vi i högre grad måste bejaka de demokratiska värderingar som EU är sprungen ur.

– EU står för rättsstat, mänskliga rättigheter, demokrati. Det är en soft power som många utanför Europa fortfarande ser positivt på, säger Christian Danielsson.

Demokrati gynnar tillväxt

Han får medhåll av Nordeas chefsekonom Annika Winsth som menar att ekonomisk tillväxt är helt beroende av demokratiska principer och en öppenhet gentemot andra länder. Att dras med i de protektionistiska trenderna, utan att se till helheten, vore illavarslande.

– Att sätta hårt mot hårt är inte en bra väg att gå. Snarare tvärtom. Bygg unioner med alla andra länder. Jag brukar säga att det är 85 procent av världen som är för frihandel. Det är 15 procent som bråkar med oss för tillfället. Här gäller det ju att vi är de vuxna i rummet, säger hon.

I en tid när Trump tar snabba, radikala beslut genom exekutiva ordrar, är det viktigare än någonsin att värna EU:s styrka, som bygger på samarbete mellan 27 medlemsländer och beslut genom demokratiska institutioner, menar den tidigare EU-kommissionären Ylva Johansson.

– Det har ju med rättsstatens principer att göra. Vi ser det ofta som en barlast som vi släpar med oss. Men det är en demokratisk barlast, och ett av skälen till att fler länder vill ha närmare relationer med EU just nu, säger hon.

EU måste ändra fokus

Med det sagt måste vi gå från åskådare till aktör. Vi måste både förnya oss inom unionen och lyfta det politiska kapitalet utåt.

– Nu kommer EU behöva helt ändra fokus och vända sig externt. Nu måste EU ta ledartröjan när det gäller att forma den nya världsordningen i geopolitiken. Det kommer vara en utmaning, men jag tror att vi kommer att överraska. Det är trots allt helt fantastiskt hur pass väl 27 medlemsländer går i takt vid väldigt snabba omsvängningar i politiken när de blir nödvändiga, säger hon.

”Ta bara ett elbilsbatteri som exempel. Det omfattas just nu av fyra formella direktiv och eller förordningar på EU-nivå.”

EU har många förbättringsområden, migration, säkerhet, gemensam budget, men på seminariet återkommer konkurrensen som ett nyckelområde. Enligt fjolårets Draghi-rapport har EU:s konkurrenskraft hamnat på efterkälken gentemot USA och Kina och det kommer att krävas flera investeringsvänliga reformer för att attrahera kapital, innovation och kompetens. Det är också avgörande att EU skapar regler som både är enhetliga och som förenklar snarare än försvårar för företagen.

– Ta bara ett elbilsbatteri som exempel. Det omfattas just nu av fyra formella direktiv och eller förordningar på EU-nivå. Det är liksom helt tydligt att de här reglerna har gjorts och reviderats helt väsensskilt från varandra.

Här lyfter Mattias Johansson, Head of Public Affairs Volvo Car Group, ett av många exempel på hur EU-regleringar bromsar verksamhetens väg mot en grön omställning.

”Måste ha regler”

Annika Winsth håller med. Investeringsfrämjande regelverk är avgörande om vi ska bygga upp framtidens industrier.

– Vi måste fortsätta ha regler. Men vi måste ha kloka regler som ger förutsättningar för företagen att fixa utmaningar vi står inför, säger hon.

Samtidigt anser hon att EU:s roll som den sjuka mannen i rummet bör nyanseras i debatten.

– Jag brukar påminna de som säger att vi har så låg produktivitet och att USA är en förebild. Ja visst inom AI och tech, där finns det inga regler alls. Men landa på en flygplats i USA, hur produktiv är den? Det vimlar av människor som har inte en aning om vad de gör. USA är högt, men det är också lågt. Och Europa har en bredd som är mer grundad. Det här är en grund som EU måste bygga vidare på, säger hon.

”Det blir allt mer tydligt att beslutsfattare efterfrågar den här dialogen i den väldigt komplexa värld vi lever i.”

Mattias Johansson tillägger att vi behöver långsiktiga beslutsfattare. Att de inte främst fokuserar på att bli omvalda, utan utformar lagar i tät dialog med företagen, eftersom de är dem som skapar förutsättningar för starkare konkurrenskraft.

– Det är inte bara vi (företagare) som behöver beslutsfattare för att förstå hur deras beslut påverkar oss. Det blir allt mer tydligt att beslutsfattare efterfrågar den här dialogen i den väldigt komplexa värld vi lever i.

Dialog viktigt

Under sina besök i Bryssel ser han en trend där företag inom olika sektorer går samman för att identifiera gemensamma problem. Han märker även att beslutsfattare lutar åt att bredda diskussionen på det här sättet.

– Sen om de lyckas omsätta det i en fungerande lagstiftning, det får vi se, säger han.

Även om kommissionen och parlamentet kan enas om att driva EU i en tydligare riktning, måste även regeringscheferna ta sitt ansvar, det gäller även mindre medlemsländer som Sverige, menar Ylva Johansson.

– Det är klart att stora länder som Frankrike och Tyskland har lättare att skapa inflytande, men jag tycker också att Mette Frederiksen och Alexander Stubb har tagit starka ställningar och gör ett viktigt arbete. Jag skulle vilja se att Sverige tog en mer framträdande roll, som handlar om vår gemensamma säkerhet och den nya geopolitiska omvärlden, säger hon.

”Regeringen vågar ju inte säga ett pip i Bryssel om frågan inte varit uppe i EU-nämnden.”

Om Sverige ska öka sitt inflytande behöver vi först göra vår hemläxa på hemmaplan, anser Lars Danielsson, tidigare EU-ambassadör. Dels genom att bli smartare i implementeringen av EU-lagstiftning, dels genom att se över samrådsprocessen, som innebär att regeringen måste diskutera och förankra Sveriges ståndpunkt i EU-frågor med riksdagen innan beslut fattas på EU-nivå.

– Det har blivit fullständigt absurt. Regeringen vågar ju inte säga ett pip i Bryssel om frågan inte varit uppe i EU-nämnden. Det hämmar vår aktivitet. Det här systemet etablerades för 30 år sedan när det fanns en oro för maktöverföring. Men idag är läget annorlunda. Jag skulle vilja se mer bred partiöverskridande uppgörelse i dessa frågor, säger han.

Sverige kan visa vägen

Med rätt förutsättningar kan Sverige visa vägen för en frihandelsvänlig agenda inom EU, tror Annika Winsth.

– Frihandel är otroligt viktig för små, öppna ekonomier. Vi har byggt hela vår välfärd på att vi kan handla med varandra, att det är transparent och att det fungerar. Vi måste också inse vikten av att hur kan vi på ett smart sätt föra fram vår talan. Och här tror jag att Sverige skulle gynnas av att vi jobbar närmare Norden, säger hon och fortsätter:

– Men om Trump vill dela upp världen i tre regioner och demokratin inte är lika prioriterad, då är de här frågorna överordnade de ekonomiska aspekterna.

Mattias Johansson menar att även om Trumps tullar har en helt ny magnitud för världsordningen, har den svenska industrin hanterat liknande situationer tidigare. Genom att vara snabbfotad, ställa om och hitta nya marknader.

– Vi klarar omställningar. Vi är rustade för det här. Och just i det här fallet tror jag att Sverige är särskilt väl förberett av flera skäl, säger han.

Vi bör komma ihåg att under Sveriges EU-ordförandeskap våren 2023 drev vi frågor som är högaktuella idag: Säkerhet, konkurrenskraft, en grön omställning, demokratiska värden och rättsstatsprincipen. Det visar att vi har både kunskapen och förmågan att ta en aktiv roll, avslutar Mattias Johansson.

– Den diskussionen har ju pågått ett tag. Jag tror att vi, varken på europeisk eller svensk sida, ska gå in i det här med alltför dåligt självförtroende.

Seminariet modererades av Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.