Med en ny strategi för den inre marknaden vill EU-kommissionen riva hinder, förenkla regler och lyfta tillväxten. Men ska reformerna lyckas krävs att företagare höjer rösten och att medlemsländerna faktiskt levererar, konstaterades under ett seminarium.

När USA hastigt monterar ned sina demokratiska institutioner har EU ett ansvar att ta ledartröjan och verka för en stabilare världsordning, menar flera ekonomer och politiker. ”Gäller att vi är de vuxna i rummet”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

EU-kommissionens nya konkurrenskraftskompass pekar i rätt riktning, menar experter från Finland, Polen, Tyskland och Sverige. Men det finns orosmoln när det gäller statens roll i lösningarna. ”Jag tror att det är väldigt svårt att få till verklig konkurrenskraft utan riktig konkurrens på den europeiska marknaden”, sa Lotta Nymann-Lindegren på Confederation of Finnish Industries (EK) under ett seminarium.

Europe Unlocked som initierats av Svenskt Näringsliv syftar till att stärka EU:s inre marknad. Nyligen lockade koalitionen både svenska och tjeckiska toppnamn till en paneldebatt i Prag. Och beskedet från de närvarande var tydligt: Nästa kommission måste fokusera mer på EU:s konkurrenskraft.

En av prioriteringarna för det halvår som Sverige sitter vid EU-rodret är konkurrenskraften. Här finns dock mycket att göra då EU halkar efter både på innovations- och digitaliseringsområdet. ”Innovation är en drivkraft för konkurrenskraften och ligger till grund för framtidens ekonomi”, menar Christian Danielsson, statssekreterare till EU-ministern.

Konkurrenskraften står i fokus för det svenska ordförandeskapet i EU. På ett högnivåmöte i Bryssel tidigare i veckan pekade Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan Ecipe, på de måttliga reformer som krävs för att öka BNP: ”Vi kan lyfta BNP med 3 procent de närmaste fem åren”.

EU:s ambitionsnivå för klimat- och miljöarbetet har ökat avsevärt sedan Ursula von der Leyen presenterade den gröna given. TN går igenom förslagen som stoppar skogsindustrin, men även flera andra branscher.

Till 2030 ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Men vägen dit kräver en rad förändringar, inte minst att de nordiska handelsrelationerna prioriteras högre. Det slår Kommerskollegium fast i en ny rapport.