KOMPETENSKRISEN

Industri i norr behöver utländsk arbetskraft

Ekonomi (TT)

Regeringen hyllar den gröna omställningen i norr. Med andra handen sätter politikerna krokben för all den personal som behövs, enligt ett kritiskt näringsliv.

– Jag vet inte om det har gått för fort för politikerna, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Under pompa och ståt visade den svenska regeringen härom dagen upp de nya mineralfyndigheterna när hela EU-kommissionen var på plats vid LKAB:s gruva i Kiruna med Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.

Lägg till alla gröna stålsatsningar i Luleå, Gällivare, Boden och Kiruna, Northvolts jättefabrik i Skellefteå – norra Norrland har alla förutsättningar att gå mot en ny gyllene industriepok.

– Men kompetensbehovet blir en ödesfråga för industrin, i synnerhet i Norrbotten och Västerbotten, säger Per Hidesten.

Klarar inte

Enligt tidigare rapporter kommer det att behövas 11 000 personer bara till basindustrin i norr, enligt Hidesten.

– Det klarar inte den inhemska försörjningen, säger han.

För att klara det stora personalbehovet måste människor lockas hit från andra länder, även utanför EU. Då kan inte Sverige strama åt arbetskraftsinvandringen, enligt Hidesten som är mycket kritisk till regeringens planer om att kräva minst medianlön, runt 33 000 kronor i månaden, för att få komma hit som arbetskraftsinvandrare.

Det handlar om alltifrån svetsare till ingenjörer som kommer att behövas. Trots de kompetenskrav industrin kräver, tjänar ändå en majoritet, 75 procent, av de med arbetaryrken som kommer att efterfrågas, mindre än 33 000 kronor, enligt Hidesten.

Mer rimligt, enligt honom, vore att kollektivavtalsenliga löner skulle räcka som något slags minimikrav.

Han utgår ifrån att politikerna vet vad de sysslar med.

– Men det görs inte av sig självt, du har ju det här med elfrågan också, säger Hidesten och tänker bland annat på de tröga tillståndsprocesserna innan planerna på all elintensiv industri kan förverkligas.

– Om man tror på det här måste man fatta de politiska besluten. Jag vet inte om det går för fort för politikerna, att man inte hänger med, säger Hidesten.

Politiska turer

Även den förra S-regeringen får en känga av arbetsgivarkollektivet. Den hann precis innan den avgick lägga fram ett förslag på riksdagen bord, som sedan röstades igenom av den nya riksdagen med borgerlig majoritet, utifrån en tidigare utredning, om stramare villkor för arbetskraftsinvandring.

De nya klubbade reglerna innehåller inga belopp, men att det åtminstone ska vara högre än tidigare praxis på minst 13 000 kronor i månaden, eller "god försörjning" som det heter i den nya lagstiftningen, och som regeringen senare får avgöra hur hög den lönen ska vara.

Enligt regeringspartiernas och samarbetspartiet Sverigedemokraternas så kallade Tidöavtal ska den lön som krävs för arbetskraftsinvandrare ligga på en svensk medianlön, det vill säga omkring 33 000 kronor i månaden.

– Det verkar som alla politiker, mer eller mindre, vill begränsa arbetskraftsinvandringen, säger Hidesten.

Blandar ihop

LO-facken och Socialdemokraterna vill dessutom ha en arbetsmarknadsprövning, alltså att exempelvis Arbetsförmedlingen får prova behovet av utländsk personal innan klartecken ges.

Det vore dubbelt dåligt, enligt Hidesten.

Arbetskraftsinvandringen har kommit att kopplats ihop med en stramare migrationspolitik:

– Tyvärr tycker jag att man blandar ihop saker då, säger han.

Olle Lindström/TT