EU:S FRAMTID

Svenska protesten mot EU:s börsplaner: ”Gynnar några få storföretag”

EU-kommissionen har lagt fram skarpa förslag om att centralisera Europas börser och finanstillsyn. Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är kritisk till planerna. ”Jag betvivlar starkt att det skulle vara en framgångsfaktor med bara en stor börs i Europa”, säger han till TN.

Nyligen lade kommissionen fram sitt förslag om att öka integrationen av kapitalmarknaderna i EU. Planen kan gynna Frankfurt och Paris på Stockholms bekostnad, varnar experter.

Det vällovliga syftet är att väcka liv i Europas sömniga kapitalmarknad, som halkar efter USA allt mer. Problemet är att just den svenska kapitalmarknaden är ett undantag och fungerar riktigt bra redan nu.

-- Vi föreslår att ta bort hinder för att öka integrationen av finansmarknaderna, sa kommissionären för finansiella tjänster Maria Luis Albuquerque vid presentationen av förslaget.

-- Om vi inte agerar nu och låter fragmentiseringen bli kvar så leder det till att Europa växer alltför långsamt och tappar mark mot omvärlden både politiskt och ekonomiskt.

Landskapet för hur företag hittar kapital är otroligt rörigt i EU. Det finns fler än 300 handelsplatser, 14 centrala motparter och 32 värdepapperscentraler. USA har 13 registrerade börser, två värdepapperscentraler och åtta centrala motparter. Samtidigt är USA:s marknadskapitalisering 270 procent av bnp medan EU:s bara är 73 procent.

Kommissionen förslår nu att hinder ska röjas för att integrera handel, efterhandel och kapitalförvaltning.

Man vill skapa en mycket större, billigare, mer likvid och mer gemensam kapitalmarknad som lockar en mängd olika investerare. Det ska särskilt hjälpa mellanstora och mindre företag, säger kommissionen. I de flesta EU-länder är det banker som idag står för största delen av finansieringen. Deras utlåning är sällan anpassad till nystartade och innovativa bolag..

Bland kapitalförvaltare sägs mindre europeiska kunna dra nytta av att hinder röjs ur vägen. Stora förvaltare, både europeiska och amerikanska, har hela tiden haft resurser att investera i hela Europa.

Vill se tysk storbörs

De olika lagförslagen ska behandlas av Europaparlamentet och EU-länderna i ministerrådet, där alla drar åt sitt håll. I oktober kastade tyske förbundskanslern Friedrich Merz fram att EU borde skapa en enda stor börs så att lovande europeiska företag inte flyttar till USA

Bakom ligger kanske att Deutsche Börse har fått nej två gånger av kommissionen när man ville bilda en storbörs genom att gå samman med Euronext 2012 och London 2017. Kommissionen ansåg att Frankfurtbörsen i så fall skulle få en alltför dominerande ställning på flera marknadssegment. Kanske hoppas Merz nu på att kommissionen mjukar upp kraven på tillräcklig konkurrens om syftet är att konkurrera med USA.

Men Sverige är skeptiskt.

-- Jag betvivlar starkt att det skulle vara en framgångsfaktor med bara en stor börs i Europa, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Eventuella konsolideringar bör vara marknadens beslut, inte politiskt styrda centraliseringsprocesser. Och lokala inslag är nödvändiga för att entreprenörer och företag ska få finansiering till sina projekt. Ett andra mål är att hushållen får bra avkastning på sitt sparande, säger han.

”Konkurrens mellan börser är nyttigt”

Nasdaq Stockholms vd Adam Kostyál säger att man inte löser Europas problem med att skaffa kapital till företag genom att skapa en enda stor handelsplats.

-- Konkurrens mellan börser är nyttigt. Skapar man en enda marknad gynnar det några få storföretag och inte de många mindre företagen, säger han.

Nasdaq-gruppen har börser i alla nordiska och baltiska länder utom Norge. Huvudkontoret för Nasdaq Nordic finns i Stockholm.

-- Vi siktar på att vara den bästa leverantören för våra hemmamarknader, säger Kostyál.

Euronext-gruppen med huvudkontor i Paris strävar efter att bli en paneuropeisk börs. Nätverket har börser i åtta europeiska länder. Förutom Paris är det Amsterdam, Aten, Bryssel, Dublin, Lissabon, Milano och Oslo.

Kommissionens förslag ska ge reglerade handelsplatser och värdepapperscentraler tillstånd att med ett enda ”pass” lättare få tillhandahålla tjänster inom hela EU (plus Norge, Island och Liechtenstein). Vill Euronext och Nasdaq kan de skaffa sig status som paneuropeisk marknadsoperatör för att kunna driva flera handelsplatser med ett enda tillstånd.

Finanstillsyn från Paris

Tillsynen centraliseras också av de större marknadsaktörerna, enligt förslaget. Så övervakningen av Stockholmsbörsen skulle flytta från Finansinspektionen till Esma i Paris (Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten). Frankrike är förstås en ivrig anhängare av mer makt åt Esma.

Men många mindre länder är kritiska, särskilt länder med finanscentra, som Luxemburg och Irland. De tycker att det inte är tillsynen som är problemet. Även Tyskland har hittills motsatt sig att övervakningen flyttar till Paris.

Som svar hävdar kommissionär Albuquerque att marknadsaktörerna visst tycker att överflödet med de många nationella tillsynsmyndigheterna skapar problem.

-- Nu har vi många olika tolkningar av samma regelbok, säger Albuquerque. Det är lite olika i varje land. Det blir svårt att bedriva verksamheter över gränser mellan EU-länder om till exempel de nationella myndigheterna begär nya tillstånd för just sitt land.

Förslaget ska bland annat häva de nationella myndigheternas krav på att backoffice-arbete måste utföras inom landet. Det betyder att Euronext eller Nasdaq skulle kunna flytta sådant arbete inom gruppen för att nå stordriftsfördelar.

Albuquerque tar lätt på att centralisering till Esma skulle gynna Paris som finanscenter. Det är bättre för EU som helhet om så blir fallet i stället för att företag flyttar till USA, säger hon.