DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Från fattigast till rikast – så kan Sverige kopiera Irland: "Djup krisinsikt"

Irlands BNP har vuxit till en av de högsta i världen. Landet har hyllats för modiga beslut men också kritiserats för att ha en riskabel strategi. ”Eftersom USA har problem med budgetunderskott så är det klart att de kommer att vilja se över hur de kan få in skatteinkomster”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi, till TN.

För bara ett par decennier sedan var Irland ett av EU:s fattigaste länder med hög arbetslöshet, statsskuld och inflation. I dag stoltserar landet däremot med att ha ett av världens högsta BNP per capita. Enligt Utrikesinstitutet uppgick Irlands BNP per invånare för 2024 till 103 888 amerikanska dollar, vilket placerar landet på en tredjeplats i världen, slagna endast av Monaco och Luxemburg. Siffran kan jämföras med att Sveriges BNP per invånare samma år landade på 55 517 dollar, alltså bara lite mer än hälften av Irlands.

Faktum är att Irlands ekonomi växte med nästan tio procent om året från mitten av 90-talet till början av 00-talet. Bortsett från svackor i samband med finanskrisen och pandemin har tillväxten även under de senaste åren rullat på i snabb takt, betydligt snabbare än i exempelvis Sverige och jämfört med EU:s genomsnittliga tillväxt.

Så vad är hemligheten? Enligt Jonas Hellman, författare och ledarskribent, har Irlands starka utveckling att göra med medvetna politiska beslut. Landets tidigare situation var nämligen så allvarlig att landets regering hel enkelt var tvungen att agera.

”Strategin var att bromsa löneökningarna för att pressa ner arbetslösheten och rädda statsfinanserna. Därtill sänktes inkomstskatterna så att hushållen på det sättet kunde få del av den ekonomiska utvecklingen. Den kanske mest omtalade åtgärden var att kraftigt sänka bolagsskatten, för att locka utländska investeringar till Irland”, skrev Jonas Hellman i en gästledare i SvD häromåret.

”Det fanns en medvetenhet om att det var marknaden och öppenheten mot den globala ekonomin som skulle kunna ge Irland en dynamisk utveckling.”

Den bilden delas av Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, som förra året tog fram Timbrorapporten ”Irland – ljuset i Europas tillväxtkris”. I den beskriver han hur det var en samling av olika åtgärder som banande väg för Irlands tillväxt.

– Det var en kombination av låga bolagsskatter för alla typer av företag och en mycket välkomnande attityd gentemot etableringar av utländska bolag, samt en djup krisinsikt som ledde till en stark politisk och social konsensus kring behovet av att strama åt de offentliga utgifterna, skapa makroekonomisk stabilitet och reducera konfliktnivåerna inom arbetsmarknaden, säger han till TN.

– Det fanns också en medvetenhet om att det var marknaden och öppenheten mot den globala ekonomin som skulle kunna ge Irland en dynamisk utveckling efter många misslyckade försök från statens sida att styra utvecklingen, fortsätter han.

Så har Irland lyckats hitta ett klockrent recept på framgång? Om det går meningarna isär. Enligt kritiker bygger nämligen Irlands tillväxt på att landets låga bolagsskatter för all del har lockat investeringar, men samtidigt också gjort Irland till en form av skatteparadis dit företag vill flytta främst för att det är ekonomiskt fördelaktigt.

”Kraftigt överdriven”

Utöver att sänka skatter har Irland dessutom gjort det mer gynnsamt att placera immateriella tillgångar i landet, vilket förstås också har lockat utländska investeringar. Landets politik under de senaste decennierna har bland annat resulterat i att flera amerikanska företag som Google, Apple och Pfizer valt att etablera sig i landet.

Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi och Senior Research Fellow på Institutet för näringslivsforskning, IFN. Han har bland annat forskat om hur bolag väljer mellan att förlägga produktion hemma eller utomlands. Han undervisar dessutom i europeisk ekonomisk integration och säger till TN att han har Storbritannien och EU som ett specialintresse.

– Jag tror att Irlands ekonomiska utveckling är kraftigt överdriven, att den egentligen är uppblåst av de här utländska investeringarna, säger Pehr-Johan Norbäck.

Han berättar att det blir allt vanligare med statistik som visar så kallad modifierad nationalinkomst, som tar hänsyn till utländska direktinvesteringar och inkomster till utländska ägare och på så vis ska ge en mer rättvis bild av hur irländarnas inkomster ser ut.

Språket en fördel

Men Irlands framgång handlar enligt flera experter inte bara om sänkta skatter och avgifter. Landet har också gjort stora satsningar på en flexibel arbetsmarknad, högre utbildning, digitalisering, innovation och infrastruktur, för att nämna några exempel.

Pehr-Johan Norbäck menar också att Irland har haft stor nytta av medlemskapet i EU, eller EEC som det hette när landet gick med år 1973.

– Då fick de en bättre tillgång till den europeiska marknaden och slapp de tullar och handelshinder som EU hade mot resten av världen. I och med att Irland då hade lägre BNP per capita än många andra länder i unionen så fick man också tillgång till regionala fonder och olika stöd. Men man har också haft stor nytta av det engelska språket. Efter Brexit är Irland och Malta de enda engelsktalande länderna i EU och det kan innebära en viss fördel för dem.

”Det skapar många fördelar, som välbetalda jobb och kompetens som kanske flyttar till inhemska bolag så småningom, men också ökad produktivitet och nya innovationer.”

Att sätta sig in i en ny marknad tar tid och resurser och enligt Pehr-Johan Norbäck är det därför oftast de mest framgångsrika bolagen med starka immateriella tillgångar som har råd att expandera utomlands.

– Det är i regel väldigt produktiva och har bra patent och starka värdekedjor. Och för de företagen är det oftast en fördel att vara aktiva i många länder, bland annat eftersom de får möjlighet att flytta vinster från ställen där skatterna är höga till ställen där villkoren är mer gynnsamma. Och det är precis det som Irland har utnyttjat.

– Samtidigt är det även bra för värdländerna att få dit de här företagen för de får tillgång till kunskap och kontakter, så att dotterbolagen i värdlandet kan föra ut sina produkter och tjänster i andra länder. Ofta har de stor fördel av de nätverk och värdekedjor som de här framgångsrika företagen har.

Arbetsmarknaden på Irland måste väl också ha dragit fördel av att de här bolagen har placerat sig i landet?

– Ja, absolut. Det skapar många fördelar, som välbetalda jobb och kompetens som kanske flyttar till inhemska bolag så småningom, men också ökad produktivitet och nya innovationer. Företagen producerar ju saker också vilket ger mer export från Irland. Men frågan är hur mycket av det som hade skett om de inte hade haft den här låga skatten.

EU-krav på högre skatt

För att undvika en konkurrenssituation där olika länder tävlar med varandra i att erbjuda de lägsta skatterna driver EU sedan flera år tillbaka på för att medlemsstaterna ska ha en bolagsskatt på minst 15 procent.

Enligt sajten Tax Foundation har EU-länderna i genomsnitt en bolagsskattesats på 21,5 procent, men flera länder ligger enligt samma sammanställning betydligt lägre än så. Ungern tar till exempel ut en bolagsskatt på 9 procent, Bulgarien 10 procent och Cypern och just Irland ligger båda på 12,5 procent. Som jämförelse ligger Sveriges bolagsskatt på 20,6 procent.

Skulle Sverige kunna sänka bolagsskatten till Irlands nivå?

– Andra länder har ju märkt att det är en gynnsam strategi men problemet är att det är ganska bra att vara först med det i så fall. Om vi skulle sänka till 10 eller 9 procent i bolagsskatt så skulle de kunna svara med att sänka ännu mer. Och till slut så skulle konkurrensen mellan Sverige och Irland i det här fallet leda till att det inte blir någon skatt eller åtminstone en väldigt låg skattesats. Man får inte in några pengar. Så någonstans går ju det upplägget bort.

”USA är så aggressiva på alla andra kanter nu och det tror jag kan göra att den här modellen inte kommer att fungera så länge till.”

Och frågan är om det irländska upplägget inte riskerar att drabbas av ett bakslag. Bortsett från att EU alltså vill att landet höjer skatten, kan USA enligt Per-Johan Norbäck komma att agera för att hämta hem de amerikanska bolagen, till exempel genom att sänka bolagsskatten i USA, eller använda tvingande medel eller påtryckningar. Den risken har ökat sedan Donald Trump tog över som president, menar han.

– USA är så aggressiva på alla andra kanter nu och det tror jag kan göra att den här modellen inte kommer att fungera så länge till. Eftersom USA har problem med budgetunderskott så är det klart att de kommer att vilja se över hur de kan få in skatteinkomster. Där använder man sig av tullar för att få företag att flytta produktion till USA och jag skulle tro att samma sak kommer att hända för skatteinkomster.

Vad skulle det innebära för Irland om de amerikanska bolagen väljer att lämna?

– Det kan ju vara så att det ändå kommer att fungera ganska bra, att även om man inte kan ge samma skattefördelar i fortsättningen så har landet ändå byggt upp någonting varaktigt. Det kanske blir lite sämre rent ekonomiskt men ändå fortsätter att vara bättre än det varit tidigare.

– Och även om den skattemässiga fördelen försvinner kan företag välja att stanna kvar eftersom de då redan har byggt upp ett kluster av kompetent personal, starka leveranskedjor och så vidare.

”Det går att vända en negativ utveckling genom politisk handlingskraft.”

Mauricio Rojas å sin sida är övertygad om att Irlands starka ekonomi är här för att stanna. I ett inlägg om sin rapport på sajten Smedjan med titeln ”Den keltiska tigern är på riktigt”, skriver han att ”tillväxtundret är högst reellt och innehåller viktiga lärdomar för alla europeiska länder som behöver frigöra sig från den ekonomiska stagnationens grepp”.

Och det gäller inte minst Sverige, konstaterar han.

– Det går att vända en negativ utveckling genom politisk handlingskraft och enighet kring behovet att begränsa staten, både vad gäller dess omfång och dess ambitioner att reglera och styra den ekonomiska utvecklingen, och att implementera företags- och marknadsvänliga reformer, säger han.

Vad tror du om Irlands ekonomi framåt, är landet väl rustat för fortsatt tillväxt eller finns det orosmoln som kan försämra utvecklingen på sikt?

– Den är mycket väl rustad tack vare de många ledande globala företag som idag har sitt säte eller har viktiga verksamheter i landet. Utbildningsnivån är mycket hög, inte minst inom STEM-sektorn. Nivån av ekonomisk frihet är bland de högsta i världen och den företagar- och marknadsvänliga attityden är grundmurad. Det ger ett litet land bästa möjliga förutsättningar att anpassa sig på ett innovativt sätt inför de utmaningar som framtiden kan bära med sig.