RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Siffrorna bevisar – inga överpriser i mathandeln: ”Självmord att höja för mycket”

Livsmedelshandeln har från flera håll beskyllts för att salta priserna och stärka de egna marginalerna i den rådande ekonomiska krisen. I verkligheten är det tvärtom, visar siffrorna i TN:s kartläggning entydigt. Bild: Stina Stjernkvist/TT, Janerik Henriksson/Scanpix, Hasse Holmberg / TT, Fredrik Sandberg /TT, Roger Lundsten / TT, Fredrik Sandberg/TT

Dagligvaruaktörerna beskylls i media för att höja priserna mer än vad som motiveras av ökade kostnader, så kallad ”greedflation”. TN:s omfattande kartläggning visar dock svart på vitt att detta inte stämmer. ”Det är precis tvärtom”, säger Icas koncern-vd Per Strömberg till Tidningen Näringslivet.

Dagligvaruhandeln är en lågmarginalsbransch där marginalen ofta ligger runt fem procent. Därför måste kedjorna också höja priserna om kostnaderna ökar. Att höja en krona på en vara för 20 kronor kan nämligen vara skillnaden mellan att sälja den till vinst eller förlust. Därför är det också naturligt och helt i sin ordning att dagligvaruhandelns omsättning ökar om inflationen stiger. Alternativet vore nämligen att gå back och justera på kostnadssidan, exempelvis genom att säga upp personal.

Som en konsekvens av vikande ekonomi och att alla behöver äta har dock blickarna riktats mot dagligvaruhandeln. Knappast särskilt otippat eftersom det sticker i ögonen på folk att priset på mat höjs när elräkningar och räntor redan gräver hål i människors privatekonomi. Men dagligvaruhandeln har också beskyllts för att salta priserna mer än motiverat för att stärka sina egna marginaler, något som beskrivits som ”greedflation”. Detta stämmer dock inte – visar siffrorna entydigt.

Dagligvaruhandeln har hållit emot prisökningar. Bild: Svensk Dagligvaruhandel

Den som jämför producentprisindex och konsumentprisindex noterar exempelvis att den förstnämnda varit högre alla månader i år.

– Det visar att dagligvaruhandeln har hållit emot prisökningar och bidragit till dämpad inflation snarare än tvärtom, säger Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel till Tidningen Näringslivet.

Även tillväxten är negativ i år, vilket syns om man jämför dagligvarubutikernas försäljning, dagligvaruindex, med SCB:s konsumentprisindex och justerar för inflation.

Tillväxten i dagligvaruhandeln är negativ i år. Bild: Svensk Dagligvaruhandel

– Det oroar handeln att konsumtionen sjunker vilket kanske också leder till att konsumenten väljer bort svenska och mer hållbart producerade livsmedel. Det skulle i förlängningen drabba hela den svenska livsmedelskedjan, och även Sveriges självförsörjningsgrad, konstaterar Karin Brynell.

Karin Brynell, vd, Svensk Dagligvaruhandel. Bild: Linnea Ronström

I dag, torsdag, presenterade branschens största aktör Icagruppen, med över 50 procent av marknaden sina siffror för kvartal 3.

Nettoomsättningen i Ica Sverige ökade mindre än inflationen med 6,8 procent under tredje kvartalet och ökningen var helt och hållet prisdriven medan volymeffekterna var negativa och rörelseresultatet (EBITDA) minskade med 14 miljoner kronor.

Precis som tidigare kvartal faller rörelsemarginalen, det vill säga hur stor andel av omsättningen som blir kvar för att täcka räntor, skatt och vinst, i hela koncernen och trenden är lika tydlig om man exkluderar apotek, bank med mera och bara tittar på Icas svenska dagligvaruhandel.

Rörelsemarginalen för Ica Sverige exklusive jämförelsestörande poster minskade från 5,2 till 4,7 procent jämfört med samma period i fjol. Räknat januari-september faller marginalen från 4,6 till 4,2 procent jämfört med samma period i fjol.

Per Strömberg, vd för Icagruppen, tycker att det är dags att dödförklara myten om greedflation nu.

– Det finns inget i den kritik som kommit från vissa håll. Det är precis tvärtom så att marginalerna är under tydlig press och konkurrensen hög. Kunderna är extremt priskänsliga vilket syns i att de handlar mer lågpris, emv (Icas egna märkesvaror) samt handlar något mindre mat än de gjort tidigare. Det sker en tydlig volymnedgång, säger han till TN.

Per Strömberg, vd för Icagruppen, kan konstatera att det inte sker några omotiverade prishöjningar. Bild: Sofia Ekström/SvD/TT

Icagruppen redovisar inte de enskilda butikernas försäljning i sin kvartalsrapport men för Tidningen Näringslivet kan Per Strömberg avslöja att marginalen även försämras i handlarnas siffror.

– Både Ica Sveriges och handlarnas marginaler är tydligt under press.

Hos Ica Sverige ökar kostnaderna framför allt inom logistik och energi samt ökade kostnader kopplat till online. För handlarna har stigande elpriser blivit ett aber.

– Energipriserna slår väldigt hårt framför allt mot de som har verksamhet i södra Sverige. Det kommer vara viktigt att vi får stödprogram på plats där. Det är stora rörelser på energisidan, konstaterar Per Strömberg.

Hur ska ni agera för att locka kunderna i dessa tider?

– Det handlar om att se till så att kunderna får ett bra prisvärde hos Ica och här kommer vi att investera mer framåt. Egna märkesvaror och vårt egna lojalitetsprogram Ica Stammis blir viktiga områden.

Icas rörelseresultat och rörelsemarginal fortsätter att falla. Bild: Icas kvartalsrapport

Även Icas baltiska dagligvarukedja, Rimi Baltic, försämrade sin rörelsemarginal exklusive jämförelsestörande poster från 5,5 till 2,5 procent. Rörelseresultatet föll från 232 till 117 miljoner kronor.

– Där är kunderna ännu mer priskänsliga än i Sverige och volymerna minskar ännu mer eftersom över 20 procent (cirka 11 i Sverige) av den disponibla inkomsten läggs på mat.

Samma mönster som hos Ica syns hos branschens näst största aktör Axfood, som driver Hemköp och Willys samt är delägare i City Gross och Mathem. Koncernen presenterade sina siffror för kvartal 3 förra torsdagen och ingenstans syns några tecken på greedflation här heller.

Omsättningen ökar rejält vilket bland annat beror på inflationen, uppköpet av Bergendahls och delägarskapet i City Gross, samt en kraftigt ökad gränshandel med Norge som vid jämförelsekvartal präglades av stängda gränser. Att lågprisaktören Willys lockar fler kunder när människor får det tuffare ekonomiskt är knappast otippat heller.

Men den justerade rörelsemarginalen minskar från 5,9 till 5,4 procent jämfört med samma period i fjol. Även räknat på årets första nio månader jämfört med fjolåret minskade marginalen från 5,0 till 4,6 procent.

”Man gör sitt bästa för att hänga med i prishöjningarna men det går inte riktigt utan vissa av ökningarna går ut över de egna marginalerna så man tjänar mindre. I stället har ju fokus för mig hamnat på att försöka kapa de absurda elkostnaderna.”

Eller för att tala klarspråk – Axfood tar en del av kostnaderna från egen ficka.

– Vi sväljer en del av prisändringarna i flera led i kedjan. Konkurrensen inom dagligvaruhandeln är hårdare än någonsin och pris är en extremt viktig konkurrensfördel, säger Peter Holm, vice vd för Axfoods sortiment- och logistikbolag Dagab.

Peter Holm, vice vd för Dagab, konstaterar att kedjan tar en del av kostnaderna från egen ficka. Bild: Axfood

Dagligvaruhandeln kommer inte undan de kostnadsökningar som drabbat företagen, menar han.

– Vi har väsentligt högre drivmedelskostnader, den svenska kronan är svag och energipris och energitillgång är realiteter även för oss. Alla led i kedjan påverkas och längst fram står konsumenten.

Att inflationen kraftigt ökat priserna i dagligvaruhandeln märker alla. Faktum är att man får backa flera decennier för att hitta något liknande. Men att dagligvaruhandeln skulle passa på och höja mer än nödvändigt ter sig inte ett dugg logiskt menar prisexperten Ulf Mazur som grundat prisjämförelsetjänsten Matpriskollen och detaljstuderat dagligvarupriser på heltid i snart 15 års tid.

– Prisfokuset bland konsumenterna har nog inte varit så här påtagligt på årtionden. Det vore självmord att kliva in och höja priserna för mycket, säger han.

Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen, tror inte att kedjorna vågar höja priserna mer än nödvändigt. Bild: Matpriskollen

Per Andersson, senior detaljhandelsanalytiker hos HUI Research, är inne på samma spår. Om kunderna förändrar sina handelsmönster kan de vara svåra att vinna tillbaka senare och därför behöver dagligvarukedjorna snarare tänka långsiktigt och försöka övervintra krisen.

– Lågprisaktörerna skördar redan framgångar som det är och att då i ett läge där konsumenterna är ännu mer priskänsliga höja marginalerna mer än nödvändigt vore att spela Lidl och Willys rakt i händerna.

Per Andersson, senior detaljhandelsanalytiker hos HUI Research, tror att det är svårt att ta ut vissa höjningar eftersom priset på många produkter närmar sig smärtgränsen. Bild: HUI

Tvärtom tror han att företagen inte riktigt kan ta ut de fulla prisökningar som skulle behövas.

– Det är svårt att plocka ut de ökade kostnaderna helt och smärtgränsen är redan nådd i många varugrupper. Höjer man mer så väljer kunderna antingen andra produkter med sämre marginal eller i värsta fall konkurrerande butiker.

Henrik Skyttberg, vd för Coop Nord, bekräftar bilden.

– Priserna höjs i en takt vi inte tidigare upplevt men att vi skulle skära emellan och stärka våra marginaler stämmer inte utan det är snarare tvärtom att det är mer höjningar in än ut, säger han.

Henrik Skyttberg, vd på Coop Nord, menar att de snarare har lite svårt att ta ut alla höjningar. Bild: Coop Nord

Vad han menar är att producenter och leverantörer höjer mer än dagligvaruhandeln och om det är någon som tror att de gräver guld i dessa tider bör de nog omvärdera sina åsikter, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. Skyhöga elpriser, svindyra insatsvaror, nästan tvåsiffrig inflation, hotande stagflation och recession är bara några av de problem som de brottas med.

– Vi har just nu den snabbaste lönsamhetsförsämringen i årstakt som vi någonsin uppmätt, och då har vi mätt i 13 år, slår han fast.

Än så länge har inte den minskade lönsamheten börjat visa sig i några stora vågor av konkursade bolag i livsmedelsbranschen på makronivå men Tidningen Näringslivet har berättat om flera fall av stängningar och många företag ligger väldigt nära gränsen till konkurs.

– Företag med stor elförbrukning som exempelvis bagerier och mikrobryggerier är exempel som drabbas väldigt hårt av kostnader samtidigt som de möter en vikande efterfrågan.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, konstaterar att producent- och leverantörsledet lider som aldrig förr. Bild: Pressbild

Andreas Bylger, handlare hos Ica Nära Sätra, sydväst om Stockholm, tycker att hela debatten om vinsterna i dagligvaruhandeln är snedvriden.

– Det är ju lite olyckligt när man ser artiklar om ”miljardregn” bland Ica-handlare när vi drabbas precis som andra, säger han.

Att välmående företag gör en vinst är inget konstigt utan är snarare en förutsättning för ekonomi och jobbskapande, menar han. Krisen slår olika mot olika butiker men att dagligvaruhandlarna på något sätt skulle passa på att sko sig i krisen känner han inte igen sig i.

– Man gör sitt bästa för att hänga med i prishöjningarna men det går inte riktigt utan vissa av ökningarna går ut över de egna marginalerna så man tjänar mindre. I stället har ju fokus för mig hamnat på att försöka kapa de absurda elkostnaderna. Det går ju åt en del ström åt att kyla och frysa varor, säger han.

Andreas Bylger, handlare hos Ica Nära Sätra, tänker inte släppa iväg sina kunder till Lidl genom att höja priserna onödigt mycket. Istället jobbar han med kampanjer, letar klippvaror och jagar kilowattimmar i butiken för att kunna hålla en attraktiv prisbild för sina kunder. Vinsterna i dagligvaruhandeln kommer nämligen inte från höga marginaler utan stora volymer. Bild: Privat

Att gå lös på priserna mer än nödvändigt och släppa i väg sina kunder till Lidl är inget han planerar – det känns inte så långsiktigt. I stället jobbar han hårt med att ta in kampanjvaror och hitta klippvaror för att tillgodose priskänsliga stammisar.

– Det har blivit ännu viktigare med kampanjvaror eftersom kunderna i ännu större utsträckning fokuserar på pris. Det finns inga vinnare på inflationen i den här branschen, det är huvudtesen från Sätra, säger han.