DEBATTEN OM FRISKOLORNA

S-attackerna mot friskolorna skrämmer – ”Slår mot de svagaste eleverna”

Statsminister Magdalena Andersson och skolminister Lina Axelsson Kihlblom kritiseras för att de piskar upp en stämning mot friskolor. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Branschen varnar för att mängder av friskolor kan tvingas lägga ner efter regeringens senaste offensiv. ”Regeringen vill piska upp en stämning mot friskolor och det gör mig både arg och förtvivlad”, säger Bosse Wahlin, rektor på Vejbystrands skola, till TN.

Friskolebranschen reagerar mot att den nya socialdemokratiska regeringen pepprar på med det ena förslaget efter det andra för att minska de fristående skolornas handlingsutrymme. Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, säger till TN att det handlar om en ansvarslös offensiv.

– Nästan inget som sägs i debatten om friskolor är sant. Påståenden om miljardvinster i välfärden är helt lögnaktiga. Nu vill regeringen genomföra stora och omvälvande förändringar utan tillräckligt kunskapsunderlag. Det är direkt ansvarslöst.

Fakta förvanskas

TN har pratat med flera friskolor som känner en stor oro inför framtiden. De hävdar att de socialdemokratiska angreppen leder till en debatt där fakta förvanskas.

– Det finns uppenbara problem i den svenska skolan och vi borde diskutera hur kvaliteten kan höjas på undervisningen. Varför är det då mer intressant att diskutera vem som driver en skola än hur den drivs och hur har vinst blivit den viktigaste frågan? Jag har så svårt att förstå det, säger Anita Westerberg, vd för Hudikskolan.

Hon får medhåll av Bosse Wahlin, rektor och skolchef för Vejbystrands skola i Skåne, som varnar för att själva valfriheten är i fara.

– Diskussionen bland politiker och medier är väldigt snedvriden. Debatten har hamnat på helt fel sida där budskapet är att det är friskolornas fel om de kommunala skolorna fungerar dåligt. Det är ett jättefult sätt att föra debatt på, säger han.

Bosse Wahlin, rektor och skolchef för Vejbystrands skola i Skåne.

Ett av de förslag som S-regeringen nyligen presenterat handlar om att ge kommunerna möjlighet att sänka skolpengen till friskolorna. Regeringen hävdar att friskolorna inte bär samma ansvar att hitta platser till elever som de kommunala skolorna som därmed har högre kostnader.

– Det är en vanlig missuppfattning och bygger på en sammanblandning av kommunen och de kommunala skolorna. Kommunen har ett sådant ansvar – inte de enskilda kommunala skolorna. Det finns helt enkelt inga belägg för att dessa skolpliktskostnader verkligen finns så förslaget vilar på en väldigt svag grund. Dessutom saknas det helt konsekvensanalyser i utredningen, säger Ulla Hamilton.

”Inte rika på välfärden”

Förslaget innebär att skolpengen till friskolorna minskas med 8–10 procent. Anita Westerberg uppger att förslaget kan få oerhörda konsekvenser för hennes skola. Hudikskolan är en F–9-skola med 380 elever som funnits sedan 2006 och har belönats med två stora kvalitetsutmärkelser.

– De tre första åren efter att vi startade gick vi back 3 procent varje år och det var jättetufft. De senaste åren ligger vi istället på 3 procent plus. Skulle 8 procent av skolpengen försvinna så försvinner vi också. Jag vill betona att man startar inte en skola för att bli rik, utan för att man har en vision. Vi blir verkligen inte rika på välfärden, säger hon.

Pascal Brisson, rektor för Internationella Engelska skolan Sundsvall, menar att förslaget kan drabba många friskolor hårt. Engelska skolan är en 3-9-skola med 1 238 elever och 132 anställda lärare, fritidspersonal, vaktmästare och kökspersonal.

– Jag är övertygad om att många friskolor försvinner med det här förslaget. Det är orättvist mot eleverna som valt en friskola att de ska få lägre skolpeng jämfört med kamraterna i de kommunala skolorna, säger Pascal Brisson till TN.

Tvingas till nedskärningar

Vejbystrands skola är ett föräldrakooperativ, en ekonomisk förening utan vinstintresse, och har totalt 135 elever inklusive förskolan. Bosse Wahlin uppger att om Socialdemokraternas förslag går igenom så tvingas skolan till nedskärningar i verksamheten.

– Det innebär att vi måste öka antalet elever och minska resurserna till elever som behöver extra stöd. Därmed driver regeringen oss till samma kaos som finns hos en del av de kommunala skolorna, säger han.

Ett annat förslag som presenterades i förra veckan av nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom är att ta bort kötid som urvalsgrund till förmån för lottade eller kvoterade platser. Svenskt Näringslivs skolexpert Magnus Wallerå säger till TN att han har svårt att se hur förslaget ska kunna genomföras i praktiken.

– Risken är att förslaget leder till ökad segregation, vilket knappast kan vara regeringens intentioner. För att få tillstånd måste en friskola kunna visa att det finns en efterfrågan från föräldrar och elever. En kö visar detta.

Internationella Engelska skolan i Sundsvall har till exempel en kö på 11 000 elever, vilket innebär att cirka 22 000 föräldrar aktivt valt skolan till sina barn.

– Och detta i en kommun med bara 100 000 invånare. Det är alltså en mycket stor andel som valt vår skola. Därför känns det här förslagen väldigt frustrerande för vi skapat en produkt som är uppskattad av elever, föräldrar och personal, säger Pascal Brisson.

90 procent är små skolor

Bosse Wahlin är också mycket kritisk till förslaget att ta bort kötiden.

– Det är fullständigt hialöst att lotta in barn. Man får inte ta bort valfriheten för föräldrar på det här sättet. Sedan borde den kommunala skolan undra varför det är kö till friskolorna. Den kommunala skolan måste börja rannsaka sig själv och inte skylla på friskolan. Att skära ner eller plocka bort 15 procent av friskolorna rättar inte per automatik till problemen på de övriga 85 procenten, de kommunala skolorna, säger han.

I en debattartikel i SvD vädjar Johan Sennerfeldt, rektor vid Älvboda Friskola, till regeringen att inte straffa friskolorna. Han efterfrågar också en nyans i debatten där friskolorna framställs som penninghungriga vargar som suger ut skolans resurser. Han påpekar att över 90 procent av landets friskoleföretag är småskaliga som driver en eller två skolor.

”Friskolorna görs till syndabock”

Anita Westerberg, som tidigare varit aktiv i kommunpolitiken i Hudiksvall för Socialdemokraterna, har svårt att förstå regeringens offensiv. Hon menar att den politiska retoriken både är ideologisk och känslomässig.

– Nånting stämmer inte här. Hur blev gängkriminalitet och segregation friskolornas fel? Jag kan inte komma på något annat motiv än att man har så stora problem i offentlig sektor att friskolorna görs till syndabock. Många partikamrater tycker som jag och förstår inte heller vad som händer. De flesta som röstar på Socialdemokraterna är vanligt folk och en del har sina barn i friskolor, säger Anita Westerberg.

Bosse Wahlin har 30 års erfarenhet från den kommunala skolan och 10 år från friskolan. Han menar också att debatten om friskolorna förs med känslor och fördomar framför fakta och att fokus borde ligga på varför den kommunala skolan inte fungerar.

– Det är beklagligt att den nya skolministern påstår saker utan att ha läst på. Hon är helt fel ute. Förslagen slår direkt mot de svagaste eleverna och det är så dumt att det inte finns. Regeringen vill piska upp en stämning mot friskolor och det gör mig både arg och förtvivlad, säger Bosse Wahlin till TN.