DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Forskare: Därför stoppas investeringar i Sverige

Problemet med krångliga och utdragna tillståndsprocesser är nu så stort att Sverige har blivit ett avskräckande exempel, varnar experter. Vi måste agera innan det är försent, säger professorn Per Weihed till TN.

Efter den omfattande rapporteringen om cementkrisen börjar allt fler uppmärksamma problemen med tillståndsprocesserna i landet. Inom gruvbranschen finns det flera exempel på när stora satsningar bromsas av tunga regelverk i kombination med ett långsamt system. Intresset för att prospektera i Sverige dalar nu snabbt, liksom Sveriges internationella rykte, visar nya siffror. Sedan 2006 har Sverige rasat från plats åtta till plats 36 på Fraser institutes ranking över attraktiva gruvländer.

Lovisagruvans kopparprojekt i Norrbotten befinner sig i ett tidigt skede av tillståndsprocessen och har nyligen nåtts av beskedet att Länsstyrelsen kräver en ingående redogörelse av Natura 2000 för gruvans ansökan om bearbetningskoncession.

Natura 2000 gäller områden i EU som ingår i ett nätverk av skyddade områden. Det krävs särskilda tillstånd för att verka i eller nära ett Natura 2000-område. Sverige har listat cirka 4000 områden som ingår i nätverket.

Drabbar hela näringen

Lovisagruvans styrelseordförande Göran Nordenhök konstaterar att det här är något som drabbar hela den svenska gruvnäringen.

– Det är ett litet kopparprojekt i Kiruna som vi driver. Det som Länsstyrelsen kräver är helt orimligt. Projektet är totalt sett otroligt miljövänligt genom att det är fråga om kopparoxidmalm som kan bli färdig koppar på plats utan anrikning och smältning. Men det tar man inte hänsyn till, säger han till TN.

”Att två myndigheter kivas om kravnivån vittnar om hur tokigt regelverket är”

Lovisagruvan bedriver även gruvverksamhet i Lindesberg i Roslagen. Göran Nordenhök berättar att det varit snåriga ansökningsprocesser även där.

– Vår gruva hade ett offentliggjort godkännande från Länsstyrelsen, men sedan kom havs- och vattenmyndigheten in och hade andra synpunkter helt plötsligt. Då hamnade fallet hos miljödomstolen som ska avgöra vilken av myndigheterna som har rätt. Att två myndigheter kivas om kravnivån vittnar om hur tokigt regelverket är.

Sverige rasar i rankningar

Göran Nordenhök är också kritisk till hur processerna är utformade.

– I tillståndsprocesserna ber man om besked i vissa frågor alldeles för tidigt. När det är gruvprojekt som ska utvecklas vill man vara förvissad om att man kommer att få tillstånd. Men för att få tillstånd måste man först investera stora summor pengar och enormt mycket tid, och det måste man göra innan man vet om det kan bli lönsamt att starta brytning just här. Att man ska utreda saker i ett läge där man inte ännu inte har bestämt sig för hur man ska utforma brytningsprocessen är väldigt tokigt.

”Tjänstemännen fokuserar endast på sin lilla fråga och ser inte hur oproportionerligt det blir i förhållande till kostnaderna”

Nu är Göran Nordenhök oroad över hur regelkrånglet påverkar Sveriges rykte internationellt.

– Jag vet flera internationella aktörer som redan har lämnat Sverige. Hela systemet är felorganiserat. Tjänstemännen fokuserar endast på sin lilla fråga och ser inte hur oproportionerligt det blir i förhållande till kostnaderna, säger Göran Nordenhök.

Kan förlora kunskapsfördelar

– Riskerna i branschen är just nu orimligt stora. Att starta nya gruvprojekt är redan väldigt riskfyllt som det är. Sveriges stora industriella styrka är att vi har gruvor som hela industrin gynnas av. Det är inte för inte att vi har mer industri här jämfört med Danmark och Norge. Det är gruvorna som vi kan tacka för det genom den kunskap om mineralogi och metallurgi som utvecklats. Men om vi inte gör någonting åt systemet så kommer vi att bli av med den kunskapsfördelen, fortsätter han.

Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Bild: Tomas Bergman

Pär Weihed, Professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, instämmer i kritiken.

– Processerna kan ta väldigt lång tid, bland annat på grund av att domstolarna är underbemannade. Det blir väldigt oförutsägbart hur processerna kommer att se ut och hur lång tid de kan tänkas ta. Många av de små bolagen i branschen lever på riskkapital. Då är tid en särskilt viktig aspekt, säger Per Weihed.

Sätter i system att överklaga

Per Weihed är även kritisk mot myndigheternas tillvägagångssätt.

– Ett annat problem är hur myndigheterna hanterar frågan. Naturvårdsverket har närmast satt det i system att överklaga alla miljöprövningar gällande gruvverksamhet. Istället för att som myndighet hjälpa företagen att göra rätt så sätter man sig på läktaren och överklagar i sista stund.

Det finns miljöorganisationer som aktivt jobbar mot nya gruvprojekt, vilket i kombination med det långsamma rättssystemet ibland får förödande konsekvenser, menar han.

– Det finns flera organisationer som inte vill ha gruvor i Sverige och som utnyttjar möjligheten att överklaga så långt som möjligt. Fallet hamnar till slut på regeringens bord som undviker att ta tag i frågan. Kallakgruvan i Jokkmokk är kanske det värsta exemplet, som ju snart har gått 10 år utan besked.

Hur en ansökan behandlas skiljer sig åt beroende på var någonstans i landet gruvan ligger.

– Länsstyrelsen är också en tung remissinstans, men kompetensen varierar mellan de olika länen, så utfallet beror mycket på vilket län man agerar i.

Inget uttryckligt förbud – men intresset dalar

2018 beslutade regeringen om nya Natura 2000-områden vilket enligt Per Weihed har bidragit till att det har blivit ännu svårare att få tillstånd för ny gruvverksamhet än tidigare.

– Det finns egentligen inget förbud mot att bedriva en gruva i ett Natura 2000-område, men det har blivit tillämpningen i Sverige. Det har gjort att intresset minskat i och i närheten av dessa områden. Vi har även väldigt många skyddade område i Sverige i form av naturreservat och nationalparker vilket gör att det finns allt färre områden som blir intressanta att prospektera.

”Boliden har varit ute medialt och sagt att man överväger att lämna Sverige”

Alla dessa faktorer har tillsammans lett till att det blir allt mindre attraktivt att prospektera i Sverige.

– Sverige rasar på rankingen över länder som är intressanta att prospektera i. Detta i en tid när behovet av råvaror är större än någonsin för att vi ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det är olyckligt. Vi måste göra något åt regelverket. Vi ska inte släppa miljökraven, det tror jag inte att det är någon som menar. Men vi måste se till så att kraven och tidsåtgången är förutsägbara, säger han.

Nu hoppas Per Weihed på en förändring, innan det är för sent.

– Det är LKAB och Boliden som lägger ned mest pengar på prospektering i Sverige. Boliden har varit ute medialt och sagt att man överväger att lämna Sverige. Om Boliden slutar att prospektera i Sverige är det väldigt allvarligt och sätter verkligen ljuset på problemet. Vi behöver metaller för att klara elektrifieringen, annars har vi en ekvation som varken går ihop på nationell nivå eller EU-nivå.