KRIGET I UKRAINA
Experter: Kriget kan utlösa en ny cementkris
Innan kriget bröt ut avvärjdes en omfattande cementkris i Sverige. Men bara temporärt. Nu varnar experter för att kriget hotar Sveriges cementförsörjning. ”I en orostid är vi långt ifrån självförsörjande”, säger Svante Fielding, SMA Minerals.
”Cementkrisen är inställd”, sa dåvarande näringsminister Ibrahim Baylan i höstas när regeringen utfärdade ett tillfälligt tillstånd för Cementas kalkbrytning på Gotland.
Men på innovationsmyndigheten Vinnova är man mer bekymrade. Grundfrågan är ännu inte löst och det tillfälliga tillståndet löper ut vid årsskiftet, påpekar de i en rapport som släpptes i början på februari. De varnar för risken för en ny cementkris och pekar särskilt på riskerna om cementbehovet behöver fyllas med import. I ett sådant läge måste all ny cement testas innan den kan användas, och den kapaciteten finns helt enkelt inte idag. Detta kan orsaka ett långt byggstopp, förklarar myndigheten.
Även Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong, tryckte på problemen i ett pressmeddelande.
”Det överhängande hotet om att Cementa inte får fortsatt tillstånd att bryta kalksten i Slite, utan att vi istället står inför en kraftig ökning av import så skapar detta en stor flaskhals som riskerar byggstopp eller kraftiga förseningar av viktiga projekt för samhällsutveckling och klimatomställningen”.
Dessa varningar kom alltså innan Ukrainakrigets utbrott. Nu menar Byggföretagen att sårbarheten har ökat ytterligare eftersom krigets dramatiska utveckling har slagit mot möjligheterna att importera från länder långt bort.
”Kriget i Ukraina riskerar att förvärra situationen ytterligare”
Cement är en insatsvara som många svenska företag är beroende av. Att det inte finns något långsiktigt tillstånd att bryta kalk, huvudingrediensen i cement, i Slite på Gotland är ett stort orosmoment för företagen, menar Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.
– Sverige är inte självförsörjande när det kommer till kalk på grund av att det inte får brytas i Slite efter utgången av 2022. Kriget i Ukraina riskerar att förvärra situationen ytterligare då det skulle kunna bli ännu svårare att få tag på ersättningsprodukter från andra länder och leveranskedjor bryts, säger hon till TN.
– Det finns även en risk att beslutsfattarna nu inte kan fokusera på att lösa Sveriges råvaruförsörjning, fortsätter hon.
Byggföretagen får in mycket frågor från företag om bristen och prisuppgången på material.
– Innan kriget såg vi kraftiga uppgångar på materialpriserna. Det handlar inte bara om cement, priset på trä sköt i höjden förra året, samma sak med järn, stål, drivmedel och energi. Företagen funderar på hur de ska göra med de pågående avtalen som nu blir dyrare och svårare för dem att genomföra.
Oro för projekt
Bristen på insatsvaror riskerar att få ödesdigra konsekvenser för enskilda företag.
– Det finns en oro både för befintliga projekt, men också för att gå in i nya. Investeringsviljan riskerar att minska i tider av oro, vilket naturligtvis påverkar företagen.
Nu vill Tanja Rasmusson få svar från beslutsfattarna om hur materialbristen ska lösas.
– De måste svara på frågorna som fanns redan innan kriget. Hur ska vi säkerställa en hållbar råvaruförsörjning i Sverige? Regeringen har möjlighet att påverka inte minst drivmedelspriserna, där en stor del av priset utgörs av skatt.
”Det är en säkerhetsfråga lika mycket som en överlevnadsfråga för industrin”
Med kriget blir frågan om självförsörjning ännu mer angelägen, menar Tanja Rasmusson.
– Sverige måste se till så att vi inte är beroende av import av metaller från länder som i sin tur är beroende av Ryssland och Kina. När det finns råvarumaterial i Sverige måste vi kunna använda oss av det. Det är en säkerhetsfråga lika mycket som en överlevnadsfråga för industrin.
Svante Fielding, vd och koncernchef på SMA Minerals, understryker att kalk inte bara används för produktionen av cement, det är avgörande för hela samhället. SMA Minerals tillstånd för att utöka sin kalkbrytning på Gotland stoppades tidigare i år av Mark- och miljööverdomstolen och bolaget tvingas istället importera kalk.
– Försök bara att leva en dag utan kalk. Vatten och avlopp renas med kalk. Det behövs kalk för att ta fram metall, glas, papper, keramik och plast. Kött, mjölk och ägg har foderkalk i sig. Avgaserna från fjärrvärme renas med kalk. Utan kalk blir man hungrig, törstig och kall, konstaterar han.
”Vi är långtifrån självförsörjande”
Att Sverige inte är självförsörjande på kalk är väldigt allvarligt, särskilt i en krigssituation.
– När vi inte kan bryta kalk på Gotland tvingas vi importera det. Kalk används i tillverkningen av mycket försvarsmateriel. Stål är till exempel en viktig beståndsdel i mycket försvarsmateriel, vid framställning av ett ton stål så går det åt 100 - 200 kilo kalksten, berättar Svante Fielding och fortsätter:
– För att kunna rena vatten behöver vi kalk och i en orostid är vi långt ifrån självförsörjande eftersom vi inte kan bryta kalk i Slite.
