BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Då krisar Arlanda – ”Förödande utveckling”

SAS beslut att fokusera verksamheten till Köpenhamn och Kastrup har mötts av jubel i Skåne och förstämning i Stockholm. Oron för vad som händer med Arlandas flygplats växer: ”Vi måste tillsätta en kriskommission, så enkelt är det”, säger Arlandarådets ordförande till TN.

”Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats”.

Dåvarande statsminister Stefan Löfvens uttalande från 2014 har sedan dess upprepats av andra politiker och beslutsfattare, av företrädare för näringslivet och flygbranschen och varit temat i ett antal olika utredningar. Parallellt med de olika uttalandena har dock verkligheten visat på motsatt utveckling: flygplatsen i Stockholm har hamnat på efterkälken mot Kastrup i Köpenhamn. Numera har även Gardermoen i Oslo gått om när det gäller passagerare och tillgänglighet.

– Ändå har det funnits en tro på att det kommer att lösa sig på något magiskt sätt med Arlanda och tillgängligheten till Sverige. Nu vi måste sluta tro och hoppas på att politiken kan lösa allt för det är uppenbart att marknaden inte väntar. Det är hög tid att flyget, flygplatsen och politiken börjar samarbeta kring en långsiktig tillväxtplan för flyget.

Det säger Fredrik Kämpfe, branschchef för Transportföretagen Flyg, med anledning av att SAS nyligen presenterade den största flygplansbeställningen i flygbolagets historia och de expansionsmöjligheter som den ger möjlighet till. Men framför allt pekades Kastrup ut som flygbolagets ”Globala Hub” och primära flygplats för resenärer mellan Skandinavien och världen.

I Danmark och Skåne är det besked som tas emot med öppna armar. Det holländska analysföretaget SEO Amsterdam Economics har på SAS uppdrag utrett effekterna av investeringen och konstaterar att satsningen på Kastrup kommer att ge drygt 20 000 nya jobb i Danmark, tillföra samhällsekonomin ytterligare 25 miljarder danska kronor och öka flygbolagets samlade positiva effekt på dansk ekonomi till 64 miljarder danska kronor.

– Köpenhamns flygplats har under många år utvecklats till en stark internationell knutpunkt. Det är bra för flygplatsen men först och främst är det bra för Danmark och skapar nya möjligheter för både danskt näringsliv och dansk ekonomi, konstaterar Copenhagen Airport i en kommentar på sociala medier.

Bra för Skåneregionen

Grannlandet Sverige går inte heller lottlöst ur investeringen när den letar sig vidare till södra Sverige och kan, enligt rapporten, tillgodoräkna sig 4 000 nya jobb. Närheten till storflygplatsen Kastrup är sedan många år positiv för det sydsvenska näringslivet.

Under åren har Mercedes-Benz, Sony, Orkla, Ikano och en rad andra företag placerat sina svenska och nordiska huvudkontor i Malmöregionen med bara 20-25 minuters tågresa till den danska flygplatsen. Nyligen etablerade Saab sin ubåtsdivision till Lund och det faktum att forskningsanläggningarna ESS och MAXIV ligger i Lund beror till viss del på närheten till Kastrup och möjligheten till snabba internationella kommunikationer.

SAS räknar även med att öka antalet passagerare med 65 procent de kommande fyra åren vilket ger besöksnäringen möjlighet att växa i södra Sverige.

”Hurra, att SAS satsar ytterligare på att göra Kastrup till Nordens viktigaste flygplats är avgörande för mer utveckling i Skåne. Vi har alla förutsättningar att bli en av de rikaste och intressantaste platserna på jorden, och SAS bidrar nu starkt till detta. Hatten av för dem”, skriver Sofia Nerbrand i en ledare i Kristianstadsbladet.

Arlanda viktig för hela Sverige

Längre upp i Sverige är kommentarerna och tongångarna helt annorlunda. Goda internationella kommunikationer skapar tillgänglighet, ökar konkurrenskraften och /lockar både inhemska och internationella investeringar. Omvänt blir då avsaknaden av goda kommunikationer ett problem.

–Frågan om Arlandas tillbakagång är inte i första hand en Stockholmsfråga utan något som berör hela Sverige och Sveriges ekonomiska tillväxt, säger Mattias Askerson, kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna kommun.

Ett flertal utredningar understryker resonemanget. Transportföretagen och analysföretaget WSP publicerade i december 2024 rapporten ”En vingklippt nation” där det faktum att Arlanda inte haft samma förmåga som de övriga nordiska storflygplatserna att omvandla den ekonomiska tillväxten i stort till flygtrafik har gett upphov till en negativ produktionseffekt.

Utredningen kallar det en ”samhällsekonomisk prislapp” som under åren 2003–2023 beräknas uppgå till mellan 192 och 303 miljarder kronor. Den ”samhällsekonomisk prislappen”, det ackumulerade produktionsbortfallet, kan uppgå till svindlande 1 700 miljarder kronor om 25 år. Allt enligt rapporten.

Av allt att döma påskyndas den nedåtgående trenden av SAS satsning på Kastrup.

– Det visar än en gång hur viktig Arlanda flygplats är för hela landets utveckling. Vi ser också att det här är sviterna av år av en tydligt negativ flygpolitik som nu gör att vi är sena på bollen. Vår nuvarande regering har redan gjort mycket för flyget och även kommit med flera bra förslag för framtiden men det måste också omsättas i praktiken, i konkret handling, säger Fredrik Kämpfe.

Mattias Askerson håller med men menar samtidigt att läget nu är så allvarligt att det krävs än kraftfullare tag.

–Vi måste tillsätta en kriskommission, så enkelt är det. Siffrorna från de olika utredningarna visar på en helt förödande utveckling för den svenska samhällsekonomin. Jag har tagit olika kontakter och skriver nu på en uppmaning till infrastrukturminister Andreas Carlsson, säger han.

Hur ska en sådan kriskommission arbeta, menar du?

– Samla representanter för näringslivet tillsammans med lokala, regionala och nationella företrädare med uppgift att ta fram en långsiktig och hållbar strategi för Arlanda, och tillgänglighet och svenskt flyg i stort. Jag säger det igen: det här inte bara en fråga om Arlanda utan om Sverige i stort.

Uppgiften att vara Nordens ledande flygplats är numera vikt för Kastrup utanför Köpenhamn. Istället för att försöka ”komma i kapp” måste Arlanda utvecklas efter egna förutsättningar.

– SAS har visat att de satsar på Kastrup, frågan är då: vem satsar på Arlanda? Och jag menar att svaret är givet, det ska vi göra. Vi ska visa på sambandet mellan tillgänglighet, näringsliv, ekonomi och samhällsutveckling, säger Mattias Askerson.

Han pekar också på ett tydligt faktum: Flygbolag flyger till flygplatser där det finns en marknad, passagerare och efterfrågan på biljetter.

– Därför ska vi flyga mer, det är en sorts kollektivtrafik vid sidan av annan kollektivtrafik, inrikes såväl som utrikes. Vi ska ha en kriskommission som tar fram en långsiktig och hållbar strategi för Arlanda, dess tillgänglighet och svenskt flyg. Annars pratar vi snart, inte om en kris för Arlanda, utan ett haveri.