DEN SVENSKA EKONOMIN

Toppekonomerna: Så blir 2026 – här är största hoten: ”Giftig cocktail”

Ovanligt mycket står på spel under 2026, menar flera tunga ekonomer som TN har talat med. Förutsättningarna finns för ett lyft i ekonomin, men riskerna hopar sig snabbt på flera områden. ”Den största risken för oss är nog om USA går in i en recession”, säger chefsekonomen Alexandra Stråberg.

2026 kommer att präglas av många vägskäl och det är mycket som kan gå rätt, men också mycket som kan gå fel, konstaterar Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

– När det gäller Ukraina kan man se att sprickorna i EU-samarbetet blir allt tydligare, och jag är orolig för hur man ska lyckas hålla ihop unionen och politiken.

Framöver kommer även frågan om USA:s centralbank Federal Reserves politiska oberoende att avgöras.

– När Donald Trump på olika sätt försöker ta makten över räntepolitiken i USA finns det en betydande risk för att Feds politiska oberoende försvinner. Det leda till en ökad instabilitet på de finansiella marknaderna, börsen kommer att skaka och räntorna pressas upp.

”Kan bli en ganska giftig cocktail”.

USA är världens största ekonomi och om Fed skulle tappa sitt oberoende ökar också risken för högre inflation globalt.

– Dessutom har Trump öppnat upp för att stötta hushållen med kontantutbetalningar. Och för en expansiv finanspolitik, där de i praktiken inte har råd att spendera mer pengar, samtidigt som de riskerar att tappa förtroendet för centralbanken. Det kan bli en ganska giftig cocktail.

Efter två gynnsamma år med räntesänkningar kan man nu se en bottenkänning när det gäller centralbankernas räntesänkningar, menar Robert Bergqvist. SEB:s huvudscenario är att Riksbanken lämnar styrräntan, nuvarande 1,75 procent, på samma nivå genom hela 2026.

– Vi tycker dock att inflationen skulle kunna öppna för ytterligare en räntesänkning. Men sammantaget talar det mesta för att Riksbanken ligger still.

Risk för bakslag i konjunkturen

Och det finns tecken på att vi går in starkt i 2026, framför allt finns skäl för optimism på hemmaplan.

– De flesta är ganska eniga om att hushållen 2026 har ett ökat ekonomiskt utrymme.

– Det är dock tveksamt om hushållen kommer att fortsätta att prioritera ökat sparande eller om man kommer att konsumera.

Dessutom är vi i ett läge där finanspolitiken bidrar till att stötta återhämtningen.

– Vi vet att 80 finanspolitiska miljarder kommer att rullas ut under nästa år och det är mycket som kommer att gå till hushållen. Man kan konstatera att den ekonomiska politiken i Sverige under 2026 skapar en möjlighet till ett lyft för den ekonomiska tillväxten.

– Men det finns risk för bakslag i den globala konjunkturen och konjunkturen i Europa som kan påverka oss negativt.

Under 2024 exporterade EU varor till Kina för 213,2 miljarder euro och importerade varor för 519 miljarder euro, vilket gav ett handelsunderskott på över 300 miljarder euro för EU mot Kina, enligt statistik från Consilium. Framöver finns en stor oro att EU och Kina hamnar på kollisionskurs.

– Den obalansen är inte hållbar i längden. Kina är världens näst största ekonomi och EU:s ekonomi är integrerad med den kinesiska ekonomin.

Europa kan inte frikoppla sig från Kina, men vi ska inte heller sättas i beroendesituation, konstaterar han.

– Hittills har EU valt en linje som inte innefattar tullar. Men det kan förändras och då har vi ett nytt handelskrig vilket skulle vara förödande för konjunkturen i Europa.

”Det globala handelssystemet har påvisat en överraskande förmåga att anpassa sig”.

Men allt är inte elände och det finns fog för att konstatera att ekonomer har varit lite för dystra när det gäller till exempel handelskriget och dess ekonomiska effekter under 2025.

– Vi kan bara konstatera att det globala handelssystemet, och inte minst Kinas exportindustri, har påvisat en överraskande förmåga att anpassa sig.

– Man ska komma ihåg att ekonomer har en tendens att överdriva politiska händelser och deras effekter på ekonomin och det blir oftast inte så dystert som vi brukar sia om.

Dessutom underskattar många ekonomer ofta ekonomiers anpassningsförmåga till stora störningar. Bara de senaste åren har ekonomin utsatts för flera störningar och överlevt bland annat pandemin, en kostnadskris, en räntechock och en energikris.

– Man kan se världsekonomin som en typ av vattenfylld ballong. Om du tänker att någon slår på ballongen så blir det en allvarlig störning. Det gör att ballongen försöker hitta tillbaka till antingen den gamla jämvikten eller en ny jämvikt. Och det där anpassningsförloppet lyckas ekonomer sällan fånga upp och därför har vi en tendens att vara lite väl dystra när vi ser in i kristallkulan.

Höga värderingar på M7-bolagen oroar

Det finns kanske ingen gräns för hur många globala orosmoln som skulle kunna påverka en liten öppen ekonomi som Sverige, konstaterar Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Men hon pekar framför allt ut två. Det handlar dels om Tyskland, som har enorma problem med fordonsindustrin, vilken länge fungerat som ett tillväxtnav i Centraleuropa.

– Det är så många andra länder i Europa som är beroende av tysk ekonomi och det är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

– Det andra orosmolnet är USA. Den största risken för oss är nog om USA går in i en recession.

I en ny rapport från OECD konstateras att världsekonomin går starkare än väntat i år, samtidigt lyfts höga värderingar inom AI-sektorn fram som en riskfaktor. Framför allt gäller det "The Magnificent Seven", vilket är en grupp av sju enorma amerikanska teknikjättar däribland – Apple, Microsoft, Meta (Facebook) och Nvidia.

– Det är väldigt höga värderingar på M7-bolagen och det är väldigt osäkert och sårbart.

– Vi ska inte heller glömma bort att det inte bara är på börsen som de här bolagen finns. Tittar vi på amerikansk tillväxt, så är en stor del av tillväxten just investeringar i AI. Så att det är sårbart på flera ställen.

”Även om de här nya företagen ofta blir väldigt hajpade så betyder det inte att allt kraschar”.

Hon menar att det är svårt att beskriva det som en bubbla men när ny teknik eller nya produkter introduceras brukar det ske någon typ av marknadsjustering efter ett tag.

– Även om de här nya företagen ofta blir väldigt hajpade så betyder det inte att allt kraschar. Men sen kan det tillkomma konkurrenter till de här bolagen. Och vi såg tidigare att det blev skakigt på börsen när Deepseek kom upp. Så jag tror vi måste ha en nykter syn på utvecklingen.

Den svenska ekonomin går in i 2026 med lite ljus i blicken, vilket framförallt beror på att det nu finns ett antal tecken på en begynnande återhämtning.

– Vi ser reallöneökningar, en förbättrad bostadsmarknad, en låg ränta, en inflation som är väg mot målet och mindre pessimistiska hushåll, vilket är såklart extra viktigt i det här läget. Allt det där gör att vi har skäl att tro att nästa års tillväxt blir hög och vi räknar med 3 procent nästa år.

Att det är riksdagsval 2026 kommer att påverka ekonomin framåt då den nuvarande regeringen lagt fram stora finanspolitiska stimulanser, menar hon.

– Räntesänkningarna har varit avgörande för att få i gång tillväxten framåt. Men när nu räntan är mer än halverad kommer den stimulerande finanspolitiken att vara en viktig del för tillväxten framåt.

Ingen verkar kunna lösa den höga arbetslösheten

Även om en del ser ut att bli bättre 2026 är den höga arbetslösheten oroande. Enligt Arbetsförmedlingens statistik var arbetslösheten 8,2 procent i november 2025.

– Den mycket höga arbetslösheten är en svartepetter när så många andra ekonomiska faktorer ser bra ut. Men det är de olika omvärldsfaktorerna som kan leda till att den tillväxtökning som väntas inte blir av.

Hon menar att den nuvarande arbetslösheten både är konjunkturell och strukturell. Det handlar framför allt om att alltför många är långtidsarbetslösa och därmed långt ifrån arbetsmarknaden. I november hade 166 700 personer varit arbetslösa i minst 27 veckor, vilket motsvarar 2,9 procent av arbetskraften.

– Den konjunkturella delen av arbetslösheten kommer sannolikt gå ned på grund av ökad tillväxt. Men den strukturella delen har vi haft under väldigt lång tid och det verkar som att ingen verkar kunna lösa det. Detta är ett problem som flera tidigare regeringar också haft.

– När vi pratar om tillväxt på 3 procent så kan man ju tänka att vi inne i en högkonjunktur. Men det stämmer ju inte eftersom vi har en arbetslöshet som förväntas vara drygt 8 procent.

Finns tydliga för- och nackdelar med Euron

Den svenska kronan har blivit en vinnare på valutamarknaden i år och året ser ut att bli det starkaste för kronan på över 20 år. Men en stark krona är inte enbart positivt, konstaterar Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet.

– De positiva effekter vi får av billigare import och billigare utlandsresor ska ställas mot den sämre utvecklingen vi får för exportindustrin.

Under hösten har en ny debatt kring om Sverige ska ansluta sig till Euron blossat upp. Pär Österholm menar att det finns tydliga för- och nackdelar.

– Det är otvetydigt så att om vi började använda euron så skulle vår utrikeshandel öka. Den blir enklare på det stora hela och vi slipper växelkursrisk och/eller kostnader för växelkurssäkring.

Samtidigt riskerar Sverige att ansluta sig till en ”ganska dysfunktionell grupp länder” framför allt vad gäller utvecklingen av statsskulder.

– Tyskland är ingen katastrof men de har ändå högre statsskuld än vad man kan tycka är lämpligt. Tittar man på Frankrike, Spanien eller Italien så ser man att statsskulden ligger väldigt högt. De har haft problem under en ganska lång tid och det verkar finnas en fundamental oförmåga att ta tag i problematiken på riktigt.

– Samtidigt kan det vara bra att få mer inflytande, men det finns ändå en gnagande känsla av att det också kan bli en smäll där vi får vara med och ta kostnaden.

”Lågkonjunkturen är ganska djup och det vore bra att ge hushållen lite mer stimulans”.

Globalt finns det många orosmoln inför 2026, bland annat att många länder har dåliga statsfinanser. Om vi skulle få en ny kris så är det inte självklart att alla länder kan gå in med de finanspolitiska stimulanser som skulle behövas, menar han.

– Även om det rört på sig i rätt riktning kring både Israel-Palestinakonflikten och Ukraina så finns det fortfarande mycket kvar att lösa och det finns risk för att nya konflikter kan blossa upp naturligtvis.

– En av mina stora farhågor är om USA skulle få för sig att de inte skulle vilja vara fullt ut ansvariga för sin statsskuld. Skulle man börja prata om nedskrivningar på den skulle det kunna skapa en finanskris som heter duga.

Under våren kommer matmomsen att halveras från tolv procent till sex procent, vilket väntas påverka hushållens ekonomi kraftigt och stimulera ekonomin.

– Det kommer att märkas i hushållens plånböcker och då kan hushållen antingen spara eller konsumera. Jag tror att regeringens budget kommer få en stimulanseffekt på den svenska ekonomin, att tillväxten kommer att ta fart igen, men att inflationen kommer att hamna tydligt under målet.

Det är viktigt att Riksbanken bedriver en framåtblickande penningpolitik som siktar mot inflationsmålet på 2 procent, menar Pär Österholm. Han har i flera månader velat se en räntesänkning till 1,5 procent.

– Lågkonjunkturen är ganska djup och jag tror att det vore bra att ge hushållen lite mer stimulans. Det vore bra om hushållens konsumtion kommer igång eftersom jag inte ser att vi får draghjälp från omvärlden. Både euroområdet och USA går ganska trögt samtidigt som Kina också går halvknackigt.