DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Därför är du chanslös mot myndigheterna – 9 av 10 fall förloras

Trots seger i domstol tvingades Jonas Lerin betala sina egna rättegångskostnader. Detta illustrerar hur höga trösklarna är för individer och företagare som vill ifrågasätta ett myndighetsbeslut. ”Det är en mycket svår process”, säger Alexandra Loyd på Centrum för Rättvisa.

Jonas Lerin har arbetat som taxichaufför i över tio år och har tävlingscykling som sitt stora fritidsintresse. Som femåring genomgick han en hjärtoperation, men har sedan dess varit fullt frisk. Därför kom det som en chock när han plötsligt drabbades av kramper efter att ha avslutat Vätternrundan 2017.

– Jag har låg kalciumhalt i kroppen och när jag blir stressad kan det leda till att jag får kramper. Det vanliga är att man först tror att det handlar om epilepsi. Men jag gick igenom alla testerna för detta och det visade inget, säger han.

Trots intyg från specialistläkare och regelbunden medicinering, beslutade Transportstyrelsen att återkalla Jonas Lerins taxilegitimation. Plötsligt stod han utan jobb och försörjning, och tvingades leva på sjukersättning.

– Det kändes som att tappa sin identitet, säger han.

Ville rätt felet

Tack vare stöd från sin chef och kollegor kunde Jonas Lerin vara kvar i branschen som bisittare. Det hjälpte honom att behålla kontakten med yrket och känna tillhörighet i vardagen.

– Det betydde jättemycket. Det var skönt att komma i väg på dagarna. Jag är en sån som inte bara kan sitta hemma, säger Jonas Lerin.

Kvar fanns känslan att Transportstyrelsens begått fel och att han ville få upprättelse. Jonas Lerin valde att själv bekosta en advokat för att överklaga Transportstyrelsens beslut. Det ledde till att Kammarrätten fastslog att myndighetens ingripande varit felaktigt. Efter två års kamp kunde Jonas få tillbaka sin legitimation och återvända till jobbet. Trots vinsten stod det klart att han fortfarande fick stå sina egna advokatkostnader.

”Jag orkade inte gå igenom allt en gång till.”

– Advokaten gjorde ett jättebra jobb. Men vi beslutade att inte driva fallet vidare för han såg att det var svårt att stämma staten på pengar. Dessutom hade det varit en lång process och jag orkade inte gå igenom allt en gång till, berättar Jonas Lerin.

Inte ensam

Jonas Lerin är inte ensam om att driva en orkeslös kamp mot myndigheterna efter att ha fråntagits möjligheten arbeta, driva egen verksamhet eller få tillgång till samhällsservice. Hindren i förvaltningsmål är så stora att myndigheterna får rätt i nio fall av tio, enligt en rapport från Centrum för rättvisa. I många fall är det en plånboksfråga, förklarar Alexandra Loyd, administrativ chef på organisationen.

– Den som har råd att bekosta en advokat ur egen ficka mer än tredubblar sina chanser att vinna mot myndigheterna jämfört med de som inte har det. Många som ser siffran nio av tio tänker nog att det beror på att myndigheterna har rätt. Det finns många fler förklaringar, säger hon.

Utmaningarna börjar redan vid medborgarens rätt att få sin sak prövad. Detta eftersom Sverige saknar en grundlagsfäst rätt till domstolsprövning i förvaltningsärenden. I Sverige finns till exempel många olika överklagandeförbud som direkt strider mot Europakonventionen, menar Alexandra Loyd.

– Sverige har fällts i Europadomstolen för att inte leva upp till bestämmelser i Europakonventionen, vilket innebär att skyddet måste stärkas, säger hon.

Överklagar för att överklaga

Ett exempel är företagaren Kent Östergård, som nekades möjligheten att förnya sin certifiering som energiexpert och nu kämpar för rätten att överklaga beslutet, vilket TN tidigare rapporterat om.

”Trots att det nu gått över tre år sedan vinsten står överklagandeförbudet fortfarande kvar i lagen.”

Centrum för rättvisa har drivit flera fall där enskilda lyckats häva olagliga överklagandeförbud. Ett av dem är när Matilda, som myndigt syskon, nekades kontakt med sina tre syskon som omhändertagits enligt LVU med hänvisning till bristande föräldraomsorg.

– Vi fick utmana det i domstol, och kammarrätten gav henne rätt. Trots att det nu gått över tre år sedan vinsten står överklagandeförbudet fortfarande kvar i lagen, säger Alexandra Loyd.

Ett annat fall är tvisten mellan Karolinska Institutet (KI) och visselblåsarna till Macchiarini-skandalen, där Europadomstolen fick rycka in när fallet inte kunde överklagas.

– I samma beslut som KI fattade mot Paolo Macchiarini skrev de också att visselblåsarna var medskyldiga till forskningsfusket, vilket förstörde deras karriärer. Trots det fick de inte överklaga beslutet. Vi försökte driva fallet i svenska förvaltningsdomstolar, men det avvisades i alla instanser. Nu har Europadomstolen tagit upp fallet och granskar Sverige, säger hon.

”Det är en mycket svår process för den enskilda och det skapar stora hinder för rättvisa.”

Garantier saknas

Alexandra Loyd tycker det är oroande att det ska krävas en lång rättsprocess för att häva ett olagligt överklagandeförbud. Speciellt när det inte garanterar skydd för framtida fall.

– Om en annan person skulle hamna i liknande situation måste den känna till tidigare fall, åberopa dem och hoppas att domstolen godtar argumentet. Det är en mycket svår process för den enskilda och det skapar stora hinder för rättvisa.

För att hävda sig mot myndigheterna krävs inte bara tid, engagemang och uthållighet utan också juridisk kompetens som kan mäta sig mot myndigheternas expertgrupper.

Till exempel fick juristen Sofia Linder sätta sig in i en helt ny lagstiftning när Försäkringskassan beslutade att dra in hennes farmor Inga-Marie Anderssons personliga assistans, och dessutom krävde henne på 4,3 miljoner kronor i redan utbetald ersättning.

TN har också rapporterat om vinproducenten Shahram Soltani som fick näringsförbud av Livsmedelsverket och nekades prövning i domstol tre gånger i rad. När Centrum för rättvisa, engagerade sig i fallet godkändes däremot en prövning, fastän inga nya fakta hade tillkommit.

Svårt att vinna

En annan utmaning är att myndigheterna fritt kan byta fot och ändra uppfattning under processen, vilket också drabbade Shahram Soltani. När domstolen ansåg att det var "ovisst" om Livsmedelsverkets förbud skulle stå sig vid en slutlig prövning, ändrade myndigheten sina skäl för förbudet. Det nya påståendet, som framfördes flera månader senare, kom som en överraskning eftersom det inte hade nämnts tidigare i processen.

”En positiv utveckling eftersom andra i en liknande situation nu också har möjlighet att få ersättning.”

De som tar juridisk hjälp får betala ur egen ficka, antingen genom att förlora tvisten, eller vinna den, men inte få ersättning för sina advokatkostnader.

Det finns dock undantag, som när Ing-Marie Andersson inte bara vann mot Försäkringskassan som felaktigt krävt henne på 4,3 miljoner kronor. Justitiekanslern (JK) ansåg dessutom att hon hade rätt till ersättning för sina rättegångskostnader på drygt 76 000 kronor.

– Eftersom staten, genom JK, erkänner att den nuvarande ordningen bryter mot grundläggande rättigheter ger den henne rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Det är en positiv utveckling eftersom andra i en liknande situation nu också har möjlighet att få ersättning, säger Alexandra Loyd.

Även Shahram Soltani gick vinnande ur processen och anses ha rätt till ersättning för den skada som Livsmedelsverkets beslut orsakat hans verksamhet.

50 år gammal lagstiftning

Men fortsatta brister i förvaltningsprocesslagen som nu har 50 år på nacken lämnar fortfarande mycket att önska, menar Alexandra Loyd.

– När lagen trädde i kraft utgick man från att den enskilde kunde företräda sig själv och att domstolen skulle hjälpa till att föra talan. Det stämmer inte alls idag. Nu är det två parter som ställs mot varandra, och den enskilde har bevisbördan samtidigt som lagstiftningen har blivit mer komplex. Tanken att den enskilde kan driva sin process själv med stöd av domstolen fungerar inte längre, säger hon.

I januari 2025 presenterade 2023 års fri- och rättighetskommitté sitt betänkande som föreslår att rätten till domstolsprövning bör införas i grundlagen, men förslaget är alldeles för svagt, anser Alexandra Loyd.

– Det pågår just nu ett remissförfarande kring förslaget, så det kan fortfarande ändras. Det är viktigt att det blir en riktig bestämmelse, säger hon.

Centrum för Rättvisa efterlyser nu en genomgripande översyn av lagstiftningen och listar fem reformer som bland annat täpper till luckor i lagen och tar bort olagliga överklagandeförbud och restriktiv domstolspraxis. Alexandra Loyd menar att en modern lagstiftning är det bästa sättet att skapa en riktig förändring.

– Det bygger i sin tur på att det finns tillräckligt många politiker som bryr sig och lyfter frågan på agendan, säger Alexandra Loyd.

Till dess förblir framtiden oviss för Jonas Lerin, och alla andra medborgare och företagare som vill få sin sak prövad i förvaltningsdomstol.

– Jag hoppas att vi vinner och jag får tillbaka till mina pengar. Det skulle underlätta enormt mycket, säger Jonas Lerin.