BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Näringslivet: Bra att Trafikverket ska amortera på underhållsskulden

Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv. Bild: Anders Wiklund/TT, Stefan Tell, Fredrik Persson/TT, Johan Nilsson/TT

Trots att Trafikverket bedömer att det behövs 150 miljarder till för att klara dagens underhåll och planerade projekt så välkomnar infrastrukturexperten Nils Paul att myndigheten vill amortera på underhållsskulden. ”Det är dags att få fart på infrastrukturen”, säger han.

Enligt Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana kommer det krävas hårda prioriteringar framöver när det gäller investeringar och underhåll av vägar och järnvägar. Det blev tydligt under en pressträff där han presenterade Trafikverkets inriktningsunderlag för 2026–2037.

– Det kommer inte att vara möjligt att inom nuvarande ram rymma både de resurser som krävs för att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet och återta visst eftersatt underhåll och genomföra alla investeringarna i nuvarande plan, sa han.

Enligt myndigheten kommer det behövas 150 miljarder till för att klara dagens underhåll och planerade projekt. Dessutom kommer det behövas ytterligare 120 miljarder för att amortera av hela underhållsskulden.

I Sverige planeras satsningar på infrastruktur i tolvårsperioder i en nationell plan för transportinfrastrukturen, som beskriver hur den statliga infrastrukturen ska underhållas och utvecklas. Hur mycket resurser som satsas på infrastruktur, och vilka projekt som ska prioriteras, avgörs i en planeringsmodell som bygger på ett samspel mellan riksdag, regering och Trafikverket.

Nu har Trafikverket lämnat in inriktningsunderlaget för den långsiktiga planeringen av transportsystemet till regeringen. I nästa steg lämnar regeringen en infrastrukturproposition med förslag på budgetram till riksdagen.

”Det är dags att få fart på infrastrukturen”.

Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, tycker att Trafikverket på det stora hela gör kloka avvägningar.

– Man ska komma ihåg att Trafikverkets uppdrag är att prioritera utifrån den budgetram som riksdagen beslutade om under förra mandatperioden, säger han.

– Givetvis är det rimligt att staten hushållar med offentliga medel, men hela underhållsskulden och kapacitetsbehovet behöver redovisas. Vi behöver ha hela bilden klar för oss vilka behov näringslivet har, därefter är det politikens roll att besluta om vilja projekt som ska genomföras och hur de ska finansieras.

Att man ska amortera på underhållsskulden är väldigt positivt, menar han.

– Det är dags att få fart på infrastrukturen, tempo krävs för att Sverige inte ska tappa tillväxt. Trafikverkets rapport är gedigen men defensiv. I princip säger Trafikverket att det inte finns utrymme för att bygga något nytt som inte redan är planerat.

I Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel uppgav vart fjärde företag att deras varuleveranser har påverkats av brister i infrastrukturen, och över hälften av de företagen upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt.

– Det är inte förvånande eftersom gods eller personer som inte kommer fram i tid medför en extra kostnad som urgröper konkurrenskraften.

I princip alla företag är transportberoende och därför påverkar bristerna i infrastrukturen ytterst deras tillväxtmöjligheter, menar han.

– Dålig internationell tillgänglighet kan också avskräcka företag från att investera i Sverige. Vår ekonomi utvecklas genom handel med andra länder och politiken måste bli bättre på att se sambandet mellan förbättrad tillgänglighet till marknader och kompetens i andra länder och tillväxt.

”Att återta allt eftersatt underhåll skulle kosta ytterligare cirka 120 miljarder kronor”.

Enligt beräkningar uppgår underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, till över 70 miljarder kronor. Utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033.

– Behoven är mycket brådskande. Stora delar av järnvägen är omkring 100 år gammal och stora delar av vägnätet är byggt före 1970, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD), till Ekot.

Enligt Nils Paul är det möjligt att möta underhållsskulden.

– Men Trafikverket är tydliga med kostnaden, att återta allt eftersatt underhåll skulle kosta ytterligare cirka 120 miljarder kronor. För att få ut så mycket underhåll som möjligt för anslaget ska Trafikverket utveckla sin beställarkompetens, något som är välkommet. Att upphandla underhåll är ett sätt att bevaka kostnadseffektivitet.

Det går dock inte att komma undan att underhåll innebär avstängningar av vägar och järnvägar.

– Många järnvägssträckor är i dag hårt belastade och Trafikverket bedömer inte att det är praktiskt möjligt att åtgärda hela järnvägsnätet under kommande planperiod. Transporterna måste fungera under tiden, det är så att säga inte möjligt att göra allt underhåll på samma gång.

”Inte sällan blir ny infrastruktur dyrare än tänkt”.

Utöver att vårda den infrastruktur vi har behöver vi framöver bygga bort flaskhalsar och säkerställa tillräcklig kapacitet, konstaterar han.

– Problemet är att vårt sätt att planera och finansiera infrastruktur dras med en del problem, inte sällan blir ny infrastruktur dyrare än tänkt och dessutom försenad. Därför har Svenskt Näringsliv föreslagit att Sverige ska prova nya finansierings- och genomförandeformer för att få fart på infrastrukturen. Det är välkommet att många partier visar öppenhet för alternativ finansiering, men regeringen behöver gå från ord till handling.

– Om Sverige menar allvar med att satsa på tillväxt och omställning måste infrastrukturen hänga med och uppdateras i takt med att befolkning och ekonomi växer.