EU:S FRAMTID

Efter tunga EU-rapporten – nu krävs handling: "Avgörande"

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv. Enrico Letta, utredare av inre marknaden och rapportförfattare samt Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsminister. Bild: Kate Gaboor, AP Photo/Harry Nakos, Kristian Pohl/Regeringskansliet

Enrico Lettas rapport om EU:s inre marknad har mötts av både ris och ros. Utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) vill nu se ett tydligt fokus på EU:s konkurrenskraft. ”Europa har inte tid med fler hyllvärmare”, säger han till TN. ”Det behövs krafttag på den inre marknaden”, instämmer Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Efter månader av arbete och inte mindre än 400 möten i totalt 65 europeiska städer, var utredaren Enrico Letta till slut redo att presentera sin rapport om EU:s inre marknad. Den före detta italienska premiärministern hade fått i uppdrag av EU:s medlemsländer att se över hur den inre marknaden kan stärkas, så att även EU:s konkurrenskraft och ekonomi kan få en skjuts framåt.

Lettas turné har bland annat tagit honom till Svenskt Näringsliv, där han fick möjlighet att träffa representanter från det svenska näringslivet. I samma veva träffade han representanter från Sveriges regering på inbjudan av bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).

– Det finns väl inget annat EU-land som tydligare driver på för att EU måste fokusera på konkurrenskraft och mindre på den utveckling som går i motsatt riktning, med mer lagstiftning och mer komplicerad lagstiftning. Saker som inte gör det vare sig enklare eller mer attraktivt att investera i Europa och handla med Europa, säger Johan Forssell till TN.

Han har nu tagit del av Enrico Lettas 147-sidiga rapport ”Much More Than a Market” och konstaterar att den inte är ”alldeles glasklar i några delar”, samt att mycket av innehållet kommer att behöva diskuteras på politisk nivå.

– Men det finns en hel del saker som ändå är bra. Då tänker jag framför allt på att EU måste minska regelbördan och vikten av mer långsiktig lagstiftning. Konkurrenskraftsperspektivet måste vara genomgående i alla frågor. Oavsett vilken fråga eller lagstiftning det handlar om så måste vi ställa oss frågan: Gör det här att det blir enklare eller svårare att investera i Europa? Det är den förskjutningen vi vill se.

”Rapporten föreslår ingen konkret åtgärdsplan för att komma till rätta med problemen. Det är otillräckligt och en svaghet.”

Även Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, har tagit del av Enrico Lettas rapport.

– Det är mycket positivt att fokus äntligen sätts på EU:s inre marknad, en helt avgörande fråga som hamnat i skymundan alltför länge. Konkurrenskraft och inre marknaden är två sidor av samma mynt. För att stärka Europas konkurrenskraft i en geopolitiskt utmanande värld behövs krafttag på den inre marknaden, säger hon till TN.

– Rapporten har en stor bredd och liknar något av ett smörgåsbord. Den greppar över tjänstehandel, sociala frågor, en "femte frihet" som skulle inkludera kunskap och innovation, men också över ekonomisk säkerhet, framtida utvidgning, statsstöd, kapitalmarknadsunion och mycket, mycket mer. I vissa delar är den mer av en lista än en fokuserad vision, fortsätter hon.

Har Letta presenterat tillräckligt många konkreta förslag?

– Letta har ramat in de stora utmaningar EU står inför idag: brist på tillgång till privat kapital, den svåra energifrågan och de alltför fragmenterade marknaderna såsom på telekomområdet. Men det är inga enkla frågor, varken i teorin eller i praktiken. Inte heller statsstödsfrågan, där Letta inte oproblematiskt efterfrågar ökade EU-gemensamma statsstöd, kommer tas emot med samsyn i EU.

Det Anna Stellinger bedömer som viktiga frågor för näringslivet är med i Enrico Lettas rapport, men hon menar att förslagen ibland saknar konkretion.

– Även fokus på traditionella inre marknadsfrågor med stor betydelse för företagens handel inom EU är med, vilket är positivt. Letta fokuserar exempelvis på regelkrångel och hinder i tjänstehandeln. Det är viktigt för de svenska företagen. Men rapporten föreslår ingen konkret åtgärdsplan för att komma till rätta med problemen. Det är otillräckligt och en svaghet, säger Anna Stellinger.

Johan Forssell är inne på samma linje.

– Det är klart att man kan vara ännu tydligare, så är det absolut. Nu ska ju det här tröskas igenom i det politiska systemet också. Men vi värdesätter delarna kring att förenkla för företag och ta bort handelshinder, inte minst den fria rörligheten för tjänster. Det tycker jag att han lyfter fram på ett tydligt sätt. Det är klart att man alltid kan önska sig mer, men jag tycker ändå att han tar tydliga kliv framåt i sina förslag. Men sen ska det realiseras också, säger han.

Sedan rapporten lanserades har den fått en del kritik för att förorda statsstöd. Letta vill dock se stöd på europeisk snarare än nationell nivå.

90 procent av tillväxten kan ske utanför Europa

Sverige har generellt sett en skeptisk inställning till statsstöd, eftersom det inte är det som bygger långsiktig konkurrenskraft, menar Johan Forssell.

– Efter covid ökade möjligheterna för medlemsstaterna att använda sig av olika statsstöd. Vi har varit skeptiska till det, vi vill återgå till en mer strikt modell. Vi ser en stor risk för att vi annars fragmentiserar den inre marknaden, att medlemsländer börjar tävla mot varandra om vem som kan erbjuda mest statsstöd. Så sett ur det perspektivet så har ju Lettas förslag en del fördelar. Sköter man det på EU-nivå så minskar ju risken för att EU-länder kan konkurrera med varandra. Men det är fortfarande inte svaret på hur vi ska förändra prognoserna om att 90 procent av världens ekonomiska tillväxt kommande år förväntas ligga utanför Europa.

Vad kommer den här rapporten att ha för betydelse?

– Det är ju upp till bevis för politiken nu, vad man vill göra av det här arbetet. Vår ambition från Sveriges regerings sida är att de här förslagen som går i rätt riktning också ska bli en tydlig beställning till nästa kommission. Det är det som det handlar om nu, att vi får en tillväxtvänlig kommission som levererar på de här förslagen, säger Johan Forssell, och fortsätter:

– Ärligt talat så är vi rätt många som har en klar uppfattning om vad som behöver göras, men det måste ske också. Den här kommissionen har gjort en hel del bra saker men kanske inte riktigt svarat upp mot alla förhoppningar i den delen. Det är en bred och ambitiös rapport men nu måste de positiva delarna förverkligas och då krävs det ett tydligt tillväxtperspektiv för nästa kommission.

”Ärligt talat så är vi rätt många som har en klar uppfattning om vad som behöver göras, men det måste ske också.”

– Nu finns Lettas rapport på bordet och nästa stora rapport presenteras till sommaren, nämligen den som Mario Draghi fått i uppdrag att ta fram om EU:s konkurrenskraft. Den senare blir sannolikt något mer fokuserad än Lettas breda palett. Vilka av förslagen som nästa EU-kommission kommer plocka upp för de kommande fem åren blir avgörande för företagen. I den debatt som just nu pågår runtom i Europa är näringslivets och Sveriges röst absolut nödvändiga, tillägger Anna Stellinger.

Det viktigaste nu är att politiken tar till sig av insikterna och ser till att skrida till verket med nödvändiga reformer, menar Johan Forssell.

– Europa har inte tid med några fler hyllvärmare, det här måste genomföras nu, säger han.