EU:S FRAMTID

USA rycker undan – ekonomisk oro i EU

Italiens förre premiärminister Enrico Letta har skrivit en rapport om den inre marknaden inför EU-toppmötet i Bryssel. Arkivfoto. Bild: Gregorio Borgia/AP/TT

EU (TT:s korrespondent)

Mer måste till om EU ska hinna med i den globala ekonomiska konkurrensen. Varningen kommer inför EU-ländernas toppmöte i Bryssel. ”Vi måste bli en verklig europeisk union”, manar inremarknadsutredaren Enrico Letta.

Italiens förre premiärminister har haft i uppdrag att rapportera om framtidsutsikterna för EU:s inre marknad.

Huvudbudskapet: mer måste till om inte EU ska hamna rejält efter i konkurrensen med exempelvis USA. Där har BNP per capita sedan 1993 ökat med närmare 60 procent, jämfört med mindre än 30 procent i EU.

Letta vill se ökad rörlighet på EU:s inre marknad när det gäller exempelvis forskning och innovation, energi och telekommunikation. Nationella hinder behöver försvinna.

– Jag säger inte att vi ska bli USA. USA är inte modellen. Men vi måste bli en verklig europeisk union. I dag är vi inte det. På viktiga områden har vi 27 olika system, konstaterar Letta på en presskonferens i Bryssel.

Samtidigt betonar han att den fria rörligheten också behöver innefatta bättre förutsättningar för glesbygd och områden i bakvatten.

– Den inre marknaden ses ofta som en möjlighet bara för dem som talar tre språk och glatt flyttar från ett land till ett annat. Den här rapporten försöker föreslå en inre marknad för alla, säger Enrico Letta.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

Italiens förre premiärminister Enrico Letta har skrivit en rapport på 147 sidor om EU:s inre marknad som presenteras för medlemsländernas stats- och regeringschefer vid veckans toppmöte i Bryssel.

Den ska senare i år få sällskap av en annan ekonomisk framtidsrapport för EU, om konkurrenskraft. Också den är skriven av en tidigare italiensk premiärminister, Mario Draghi. Tillsammans är det tänkt att de ska bana väg för vad EU ska koncentrera sig på under kommande år.

En av huvudfrågorna är hur allt ska finansieras: behöver man stora gemensamma lån eller går det att få ökade privata investeringar?