DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Analytiker: Ny bankskatt sågas direkt

Ekonomi (TT)

Med sänkt skattesats, fast nu även med utländska filialer i underlaget, föreslår regeringen en ny bankskatt som ska dra in 5–6 miljarder per år. Bankanalytiker beskriver förslaget som rättsosäkert och varnar för högre räntor för hushåll och företag.

– Det är rättsosäkert. Varför ska just bankerna betala mer i skatt. Det hade varit rimligare att höja bolagsskatten för alla företag om det behövs mer skatteintäkter, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på den danska storbanken Danske Bank.

"Riskerna täcks redan"

Han tillägger att de storbanker som berörs direkt av förslaget redan i dag betalar betydligt mer i skatt och avgifter än de flesta andra storbolag på Stockholmsbörsen – trots att de generellt har lägre lönsamhet.

– Och varför ska skatten bara gälla stora banker? Varför inte också mindre banker, där risken egentligen är större? frågar han sig.

TT: Men ska inte storbankerna betala för att staten är yttersta garant när systemviktiga banker hamnar i kris?

– Bankerna betalar redan en resolutionsavgift och avgift till den statliga insättningsgarantin. Riskerna täcks redan upp med detta.

Finansminister Magdalena Andersson (S) motiverar inte bara det uppdaterade förslaget om en ny bankskatt med riskargumentet. Hon poängterar att det också finns "väldigt stora vinster" i bankerna att beskatta.

– Det finns möjlighet för dem att bidra lite mer till det gemensamma och minska riskerna i ekonomin, säger hon.

En bankskatt, eller en så kallad riskskatt, har föreslagits av regeringen förut men sågats av tunga remissinstanser, inte minst Finansinspektionen (FI).

Pengar vid kris

Det nya förslaget är snarlikt det gamla och innebär i korthet att banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder kronor i Sverige och i verksamhet utanför landet blir skyldiga att betala 0,05 procent av skulden i skatt från och med 1 januari 2022. Från 2023 blir procentsatsen 0,06 procent. Det är en sänkning med 0,01 procentenheter jämfört med tidigare förslag.

Samtidigt ska både den svenska verksamheten och eventuella utländska filialer beskattas.

– Det är flera remissinstanser som påpekat att det här skulle vara en bättre ordning. Men det är klart att filialer i andra länder också är en risk för svensk ekonomi, säger Magdalena Andersson

Syftet med den nya skatten är skapa mer manöverutrymme vid en kris i det finansiella systemet, men även stärka de offentliga finanserna, säger finansministern.

Statens intäkter beräknas därmed bli fem miljarder kronor nästa år och sex miljarder från 2023.

"Vi är överens"

I den förra remissrundan pekade Finansinspektionen på brister i skattens utformning och att bankernas skulder i absoluta tal är ett dåligt mått på risken i en banks verksamhet. Riksgälden var också kritisk till utformningen.

TT: Tror du att ändringarna är sådant som Finansinspektionen tycker är tillräckligt?

– Det får vi naturligtvis se, det är därför vi skickar ut det på remiss. Men flera remissinstanser har pekat att det här vore en bra förändring, säger Magdalena Andersson.

Förslaget är en del i en överenskommelse mellan januaripartierna, det vill säga regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det finns mycket goda möjligheter att få igenom en bankskatt, vi är överens inom januaripartierna och det här är tänkt att komma i höstens budget.

Niklas Svahn/TT

Tobias Österberg/TT

Joakim Goksör/TT