FRIHANDELNS FRAMTID

Prisexperten som hamnade mitt i matkriget: ”Inte rädd att berätta sanningen”

Ulf Mazur, vd för Matpriskollen, har gått från en anonym prisnörd till en favorit i media. Bild: Caisa Rasmussen/TT

I 13 år har Ulf Mazur varje vecka analyserat priserna i dagligvaruhandeln. Som en stark företrädare för fakta står han upp för båda sidor, både konsumenter och företagare. ”Jag gillar inte när man börjar peka finger och kasta skit på handeln och handlare”, säger han till TN.

Ulf Mazur, grundare av Matpriskollen, har i 13 års tid detaljstuderat priserna i dagligvaruhandeln.

Även om branschmedia såväl som Tidningen Näringslivet intervjuat honom flera gånger var han för de största mediekanalerna fram tills för ungefär ett år sedan en helt anonym person. I takt med att skenande matpriser kommit högre upp på agendan har detta däremot förändrats snabbt och nu har han kommit att bli en regelbunden gäst i nyhetssoffor och på löpsedlar.

– Det är nya intervjuer var och varannan dag, säger han till TN och skrattar.

Ekonom i botten, en varm förespråkare av marknadsekonomi och utrustad med data kring priser som få i det här landet besitter, har han aldrig varit rädd att säga som det är.

– Jag gillar inte när man börjar peka finger och kasta skit på handeln och handlare. Det är ingen trevlig atmosfär. Alla sliter för att hantera de enorma pris- och kostnadsförändringar som bara drog in över Europa i början av 2022. Det är ju inget illdåd för att tjäna mer pengar, säger han.

Hur har marknadsekonomin fungerat i Sverige under inflationen?

– Alldeles förträffligt. Vi kommer från ett läge där det var lätt i handeln. Kunderna ställde inga priskrav utan accepterade priser och drogs mot premium. Sen blev det snabbt annorlunda och vi sa; var multilojal och kolla extrapriserna enkelt i Matpriskollen. Och det har man gjort, vilket är konsumentmakt. Detta förändrade inköpsbeteende sätter enorm press på hela branschen och vart det hela slutar vet ingen.

Rätt ska vara rätt

När vissa medier och politiker bedrev en häxjakt kring den så kallade ”greedflationen” eller ”smyghöjningarna” gick många butiker, särskilt mindre sådana, på knäna och Ulf Mazur gjorde sitt bästa för att rätta till faktafelen i både tidningar och TV.

Rätt ska vara rätt, precis som företag och kedjor får sin släng av sleven när Matpriskollen listar vilka kedjor och produkter som är billigare i sin app.

– Vi är ju oberoende och levererar fakta och jag är inte rädd att berätta hur läget ser ut heller. Vi gör priser mer transparenta och det ökar konkurrensen, vilket är bra för både näringsliv och konsumenter.

Företag, stora som små, vill precis som anställda så klart tjäna mer pengar. Det är en stark drivkraft hos människan och hela grundbulten i en marknadsekonomi. Den viktigaste uppgiften ett företag har är att tjäna pengar åt sina aktieägare och det är så en ekonomi fungerar. Men det är därför också lika självklart att företagen inte smyghöjer priser när kunderna är mer priskänsliga än någonsin, menar Ulf Mazur. Det vore oerhört kontraproduktivt för affären, ungefär som att dopa sig strax innan tävlingskontrollen.

Lågmarginalsbransch

Dessutom är dagligvaruhandeln en lågmarginalsbransch som bygger på volym och inte höga marginaler, så det finns inte så mycket att ta av innan priserna måste höjas. Cirka 4 procent är dagligvaruhandelns marginal i goda tider, sämre i dåliga. Med andra ord tjänar de ungefär 2 kronor på ett kaffepaket på 50 kronor.

Detta har Tidningen Näringslivet också kunnat visa med hjälp av rapport efter rapport, ända sedan inflationen tog fart. Priserna har ökat mindre än kedjornas kostnadsökningar motiverat och de har därför tjänat mindre pengar, även om omsättningen (försäljningen i kronor) så klart ökat som en konsekvens av inflation.

Här har många tidningar och politiker medvetet eller omedvetet blandat ihop korten. Priserna har rusat men så har även kedjornas utgifter för inköp av varor gjort. Det har knappast blivit bättre av ökade kostnader på allt från drivmedel, el och lokalhyror. Den svaga svenska kronan har också gjort att importen, som står för ungefär 50 procent, blivit betydligt dyrare.

I mathandeln precis som i all annan detaljhandel varierar priserna beroende på kedja, butik, läge, områdets köpkraft och en mängd andra parametrar. Och konkurrensen i den svenska dagligvaruhandeln är stenhård. Man ska i sammanhanget komma ihåg att exempelvis samtliga Ica-butiker, en stor del av Hemköps och till och med en ökande andel medlemsdrivna Coop drivs av enskilda företagare som konkurrerar med varandra även om namnet på skylten är detsamma.

– Vi är i en marknadsekonomi där vissa tjänar stora pengar på sina affärer, medan andra inte gör det. Vill man ändra på det, så har man haft chansen i årtionden genom att byta butik, säger Ulf Mazur.

En nagel i ögat för vissa företag

Och det är här han, som en nagel i ögat även för många företag, kommer in i bilden. Sedan 2010 driver han nämligen en prisjämförelsetjänst för mat som guidar kunderna rätt i pris bland de tusentals produkter och kampanjer som finns i respektive butik. Ett jobb som minst sagt är utmanande med tusentals olika produkter och förpackningsstorlekar med olika priser.

– Jag tror inte Magnus Wiberg som startade Pricerunner heller var så populär bland vissa företag när han gick runt och skrev av priserna. Men utvecklingen med mer transparens måste branschen bara vänja sig vid och priset kommer bli en hygienfråga inom 3-5 år.

För detta jobb har han precis mottagit priset Årets Blåslampa av Sveriges Konsumenter och tidningen Råd&Rön.

– Klart det känns fantastiskt att få pris och erkännande för allt slit vi lägger ner på att jaga priser och bevaka branschen, säger han.

Prispengarna på 10 000 kronor skänker han till Kvinnojouren i Falkenberg, där Matpriskollens huvudkontor ligger. Många har det tufft och hjärtat klappar extra för ensamstående mammor, menar han.