DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonom: Nu slår lågkonjunkturen till – ”Pengarna slut”

Trots ökade levnadskostnader i form av räntor, energi och livsmedel har många företag fortsatt att leverera stabila siffror. Men nu kan vändningen vara på väg. ”Många personer har använt besparingar från pandemin för att konsumera. Nu börjar de pengarna ta slut”, säger nationalekonomen Fredrik NG Andersson.

Ekonomin i Sverige har varit ganska tudelad den senaste tiden, förklarar Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Bland de i samhället som har mindre marginaler har effekterna av prisökningarna redan märkts av.

– Företag som riktar sig mot låginkomsttagare såg en ganska stor nedgång i sin försäljning under slutet av 2022, berättar han.

Men hos höginkomsttagare har effekterna fördröjts. Orsaken, tror Fredrik NG Andersson, är att de gynnats av den expansiva penningpolitiken med låga räntor under pandemin. Sparade pengar har använts till konsumtion.

– Hushållen har haft kvar pengar vilket gjort att orderingångarna i företagen kunnat hållas uppe.

Smällen nära

Men nu kommer vändningen – tror han. Många företag fortsätter att visa starka siffror, men orderingångarna har börjat minska. Dessutom visar nya siffror från Scb att produktionen i näringslivet backade med 3,4 procent i juni jämfört med samma period i fjol, vilket är den största nedgången på flera år.

– Dyrare energi och ökade räntor tar ut sin rätt, men det tar tid. Under pandemin skapades det ofantligt mycket nya pengar som gick till hushåll med tillgångar. Det är dessa pengar som fortsatt att konsumeras.

Allt efterhand som pengarna långsamt tar slut och tiden med låga räntor är över kan hushållen inte hålla uppe samma konsumtion längre. Då kommer lågkonjunkturen, menar han.

– Jag tror att det slår till nu under hösten och i början av nästa år. Byggbolagen och fastighetsbolagen är oerhört känsliga för räntestigningar så de kommer att drabbas hårt.

Även Konjunkturinstitutet är inne på samma linje. Den 9 augusti prognostiserade de att Sverige i år går in i en lågkonjunktur med minskad BNP och ökad arbetslöshet som resultat.

Livsmedelsbranschen brukar klara sig bra men det uppdämda behovet att resa som hållit resebranschen under vingarna tror Fredrik NG Andersson inte kommer att kvarstå till nästa år.

– De kommer nog att få det tuffare under 2024. Jag tror också att hushållen kommer att sanera vissa utgifter som löpande abonnemang. Netflix, Cmore och så vidare. Konsolideringar här är nog troligt.

Politikerna bör hålla armlängds avstånd

När krisen slår till är det viktigt att politikerna håller armlängds avstånd – menar han. I en marknadsekonomi är hela grundpelaren att det är hushåll och företag som måste anpassa sig efter nya omständigheter. Staten har inga egna pengar att kompensera alla för det ena eller det andra. Dessutom brukar den typen av ekonomisk politik leda till snedvridningar som på sikt försämrar den ekonomiska utvecklingen, menar Fredrik NG Andersson.

Den extrema lågräntepolitiken från åren 2015-21 är ett exempel på detta, hävdar han.

– Däremot kan man utnyttja situationen för att och se till att hushåll och näringslivet har bra villkor att kunna möta nya omständigheter. Det handlar om incitament att arbeta. Bidragstak och jobbskatteavdrag är två klassiska instrument. Skillnaden mellan jobb och bidrag måste öka, speciellt för de som står längst bort från arbetsmarknaden.

Under 80/90-talskrisen genomfördes många bra reformer som underlättade ekonomin, berättar han.

– Man sänkte marginalskatter, reformerade arbetsmarknaden med turordningsregler och avreglerade kreditmarknaden som gjorde att kapitalet bättre kunde styras dit det var produktivt. Man sänkte exempelvis även handelshinder och avreglerade bland annat telekom och taximarknaden vilket konkurrensutsatte branscherna.

Fredrik NG Andersson hoppas nu kunna få se nya reformer.

– En skattereform med mindre skatt på arbete och mer på miljöförstöring ligger i tiden, säger han.