DEBATTEN OM FRISKOLORNA
”Kvalitet och kunskap måste vara fokus i skolreformer”
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över åtgärder för kvalitet och långsiktighet i fristående skolor. ”Vi välkomnar en utredning men det finns ett par punkter i direktiven som är bekymrande”, säger Karin Johansson, Svenskt Näringslivs vice vd, till TN.
Regeringen tillsätter en utredning för att se över friskolesystemet. Regeringen och Sverigedemokraterna har under en tid förhandlat om hur spelreglerna för friskolorna ska förändras i grunden.
Nu är förhandlingarna i mål och regeringen har beslutat om ett tilläggsdirektiv till en utredning som redan pågår om vinstuttag i friskolor. De ändrade riktlinjerna är dock så omfattande att det enligt regeringen i stort sett blir som en ny utredning.
– Det finns inbyggda fel i friskolesystemet och det har funnits en naivitet när det gäller friskolorna, säger skolminister Lotta Edholm (L).
”Mångfald främjar konkurrens”
Svenskt Näringsliv delar regeringens ambition att säkerställa kvalitet och långsiktighet i ägande och drift av landets skolor och välkomnar därför utredningen. Det finns dock ett par delar i direktiven som organisationen menar är bekymrande.
– En mångfald av aktörer främjar konkurrens, valfrihet och kvalitetsutveckling. Alltför höga krav på ekonomiska muskler minskar möjligheterna för nya seriösa aktörer att etablera sig. Det gäller inte minst skolledare, personal- eller föräldrakooperativ som vill starta förskolor eller skolor, säger Karin Johansson.
Ny utredare blir Joakim Stymne. Han ska bland annat utreda begränsningar i vinstuttag. När staten till exempel skjuter till hundratals miljoner kronor för nya läroböcker ska pengarna gå till fler läroböcker, inte till vinster för friskolor, uppger Lotta Edholm.
Ingen vinstutdelning första åren
Vidare föreslås att vinstutdelning inte ska få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller om en skola köps av en ny ägare. Inte heller om en skola håller väldigt låg kvalitet eller om den tar emot statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder.
– I det så kallade vinststoppet ingår ett förslag om att en enskild huvudman enbart ska bedriva skolverksamhet i företaget och att enskilda huvudmän enbart ska kunna bedriva en skolverksamhet. Det är oklart hur denna åtgärd väntas bidra till förbättrad skolkvalitet. Självklart måste framgångsrika skolföretag kunna driva flera verksamheter, säger Karin Johansson.
Utredningen ska också fokusera på skärpta krav på ägarna inte bara för fristående skolor, utan också för förskolor och fritidshem.
– Det kommer även i framtiden att finnas en liten möjlighet att ta ut vinst om man kan göra det med bibehållen kvalitet, det vill säga utan att man har förelägganden, utan att man tar emot statliga bidrag för kvalitetshöjande åtgärder, säger Lotta Edholm.
Välkomnar skärpta sanktionsmöjligheter
Svenskt Näringsliv menar att utvecklingen mot att en allt större del av skolans finansiering sker genom riktade statsbidrag kan ifrågasättas.
– Men de nya utredningsdirektiven syftar till att helt skära av denna finansiering till vinstdrivande skolor. Det är inte rimligt, säger Karin Johansson.
I utredarens uppdrag ingår även att ge förslag om sanktionsavgifter om skolor inte uppfyller lagstiftningens krav. Svenskt Näringsliv välkomnar skärpta sanktionsmöjligheter mot skolor som inte håller tillräcklig kvalitet.
– Vinstbegränsningar är dock ett trubbigt och illa lämpat verktyg. Också granskningen av de kommunala skolornas kvalitet måste förbättras. Kvalitetskriterierna måste fokusera på kunskapsresultat med hänsyn till elevsammansättningen, säger Karin Johansson till TN.
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2025.
