DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Byggraset – då kommer varselvågen: ”Rejäl djupdykning”

Carin Stoeckmann är vd för Byggmästar´n i Skåne, Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Bild: Mostphotos, Pressbild, Staffan Löwstedt/SvD/TT

Varsel, konkurser och en nedgång som påminner om förra finanskrisen. Läget i byggbranschen beskrivs som en giftig cocktail som snart kan slå stenhårt mot jobben. ”Det känns lite som all världens olycka drabbar oss samtidigt nu”, säger ekonomen Robert Boije till TN.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, som redan i våras varnade för en kommande byggkris, är oroad. SBAB:s statistik visar att nya bostäder som redan ligger ute till försäljning nu är betydligt svårare att sälja än tidigare och att antalet byggstarter sjunker kraftigt.

– Jag känner mig bekymrad på nedsidan. Vi ser en rejäl djupdykning framför oss, säger han.

Farhågorna var även stora i början av pandemin, men sedan tog marknaden snabbt fart. Nu ser det mörkare ut på grund av en kombination av den kraftiga prisuppgången på material och transporter i byggandet och fallande bostadspriser i det befintliga beståndet.

Byggföretagen larmar för att investeringarna i bostäder, lokaler och anläggningar väntas krympa med nästan tio procent 2023.

– Det är nästan i paritet med nedgången under finanskrisen, säger Johan Deremar, nationalekonom på byggföretagen, till TT.

Skarpt fall 2023

Carin Stoeckmann är vd för Byggmästar´n i Skåne som har huvuddelen av sin verksamhet Skåne. Hon vittnar om en allt större oro bland företagen. För ögonblicket har hon gott om uppdrag, men efter nyåret ökar osäkerheten. Kanske redan efter nyår vet hon om det är blir ett fall i ordrar, helt säkert i mars-april.

Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar'n i Skåne. Bild: BJÖRN LINDGREN / TT

– Därför vågar vi inte göra några större anställningar nu, vi får se varthän det barkar, säger hon.

Enligt Boolis statistik sjunker antalet avpublicerade annonser för nyproducerade bostäder kraftigt, framför allt i Malmö och Göteborg, men även i Stockholm. Det är en viktig indikator på att försäljningen inom nyproduktionen går ned.

I Malmö har antalet avpublicerade annonser per månad för nyproducerade lägenheter fallit skarpt från över 200 i början av 2021 till cirka 50.

Robert Boije menar att prisfallet på det befintliga bostadsbeståndet, en slags ”andra hands-marknad” (ska inte blandas ihop med andrahandsuthyrning), gör att det är omöjligt för bostadsbyggarna att kompensera kostnadsuppgången på material och transporter genom att höja priserna på nyproduktionen.

Sammantaget blir det här en ekvation som helt enkelt inte går ihop för bostadsbyggarna.

– Jag tror till och med att vi kommer att få se mer frekventa prissänkningar på nyproduktion och det är inte gynnsamt om man vill bygga nya bostäder, säger Robert Boije.

Återhållsamma banker

Byggföretagen räknar i en färsk prognos med att 38 600 bostäder påbörjas under 2023. Om man jämför med 2021, då 67 800 bostäder påbörjades, skulle det innebära ett tapp på mer än 40 procent.

Siffror från Boverket bekräftar att raset för nybyggda bostäder blir stort. I år får 60 000 bostäder startbesked, men 2023 tros det handla om cirka 45 000.

Det kan dessutom bara vara toppen på isberget, eftersom ett startbesked inte behöver betyda att husbygget verkligen kommer i gång. Många sätter spaden i marken, men nöjer sig med det.

Förutom att det höga ränteläget gör att nya byggprojekt blir kostsamma så har bankerna blivit alltmer återhållsamma.

– Det är inte lika lätt att få byggkreditiv som tidigare. Oftast är de kopplade till att en viss procentsats av bostäderna ska vara sålda innan byggstart. Det är viktigt för bostadsprojekt att ha denna finansieringshjälp. Om man inte har det är det svårare att komma i gång, säger Carin Stoeckmann.

– Det är inte säkert att dra i gång ny produktion den närmaste tiden.

Bostadspriserna – botten är inte nådd

Det blir en utmaning både att bygga hus, bostadsrätter och hyresrätter framöver. Varje nisch har sina problem.

När det gäller villor och bostadsrätter har vi redan sett ett prisfall triggat av de kraftiga räntehöjningarna. Robert Boije tror att det kommer att fortsätta och prognosen att botten nås vid minus 20 procent jämfört med när priserna var som högst ligger fast.

Att hushållen är rekordpessimistiska, enligt KI, bidrar till utvecklingen.

Byggandet av hyresrätter har hållits uppe av den låga räntan. Nu tar räntekostnaden en allt större del av kalkylen, berättar Carin Stoeckmann. Hon hänvisar även till slopandet av subventionerna som en bidragande orsak till det minskade intresset att bygga hyresrätter.

Giftig cocktail

Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Bild: Henrik Montgomery/TT

Redan nu kan man se konsekvenserna av denna giftiga cocktail i byggsektorn; varsel och till och med konkurser. Men den riktiga smällen lär vänta till efter årsskiftet.

De större bolagen kommer att kunna hantera den kärvare konjunkturen, men det blir värre för de mindre företagen, spår Robert Boije.

– De större byggbolagen kan delvis kompensera ett fallande bostadsbyggande med anläggningsarbeten, vägar och liknande projekt, säger han.

– Men mindre aktörer, särskilt de som är nischade att bygga bostäder, lär få det mycket tufft. Även många underentreprenörer som har satsat på bostadsbyggande får det tufft.

Byggföretaget Lindbäcks i Piteå har redan varslat 100 personer om uppsägning som en följd av det vikande marknadsläget på bostadsmarknaden.

– Vi har många kundkontakter som vill bygga med oss men där några kunder valt att avvakta med uppstart. Vi anpassar därför vår organisation till 400 anställda, och tvingas därför lägga ett varsel för 100 personer i Piteå, säger Mikael Brandt, vd för Lindbäcks Bygg, till SVT.

K2A Trähus i Valdemarsvik och Gävle har valt att pausa produktionen av trähus i ett år som en följd av det försämrade orderläget. Även småhustillverkaren Anebyhus i Åseda har lagt ett varsel och minskar på inhyrd personal, rapporterar Dagens Arbete.

Att hustillverkarna har det kämpigt bekräftas i Trä- och möbelföretagens marknadsrapport. Orderingången januari–september 2022 minskade med 33 procent till 7,4 miljarder kronor jämfört med samma period 2021. Orderingången för småhus i minskade med 43 procent till 2 695 hus.

Blir det en finanskris?

Det har skrivits hyllmeter om fastighetskrisen under hösten. Börskurserna har rasat som följd av att kapital har blivit dyrare. En del fastighetsbolag är hårt belånade. En del bedömare talar om att en krasch i den sektorn kan trigga i gång en finanskris, fastighetsbolag är ”systemkritiska för det finansiella systemet”, som förre finansminister Pär Nuder sade nyligen.

Fastighetsbolagen är en viktig aktör även som igångsättare av byggprojekt, menar Carin Stoeckmann.

– De har haft en period med låga räntor, som har inneburit god lönsamhet. Men nu blir det betydligt svårare på grund av dels högre räntor, dels de högre byggkostnaderna. Deras marginaler minskar, de ligger och karvar på gränsen.

"Det känns lite som all världens olycka drabbar oss samtidigt nu, först kom pandemin, sedan Ukrainakriget”

Byggkonjunkturen påverkas naturligtvis också av den allmänna lågkonjunkturen. Hur djup blir den? Vad händer med elpriserna? Lyckas arbetsmarknaden hålla emot?

Swedbank bedömer i en ny prognos att den svenska bruttonationalprodukten minskar med nästan en procent nästa år och att arbetsmarknaden försämras i takt med den dämpade konjunkturen.

Arbetslösheten ökar och hårdast drabbas just byggindustrin samt även sällanköpshandeln och hotell- och restaurangbranschen.

Johan Deremar, nationalekonom på Byggföretagen. Bild: Pressbild

Byggföretagen skriver i sin prognos att sysselsättningen i branschen spås minska från 341 500 personer under 2021 till 319 000 under 2023 – en minskning med 22 000 personer.

Arbetslösheten är en viktig faktor på totalen.

– Så länge inte arbetslösheten ökar mycket kraftigt tror jag inte att vi får en finanskris. Men det är ett skört läge. Det kan hända något i Ryssland så försämras läget. Många negativa faktorer som inträffar samtidigt kan ge marknaden skrämselhicka, säger Robert Boije.

– Det känns lite som all världens olycka drabbar oss samtidigt nu, först kom pandemin, sedan Ukrainakriget. Ändå funkar det – än så länge – hyfsat bra. Men kanske är det lugnet före stormen.

Tillfällig paus i cementkrisen

När det gäller byggsektorn finns ytterligare en osäkerhet i ekvationen, cementtillgången. Nu börjar förhandlingar i mark- och miljödomstolen om Cementa får fortsätta sin kalkbrytning på Slite på Gotland.

– Vi vet att det finns ett fyraårigt tillstånd som vi väntar på besked om. Sedan kan ett positivt besked överklagas om någon tycker att det är ett dåligt beslut, säger Carin Stoeckmann.

Det betyder att det blir osäkert hur det blir med cementtillgången efter nästa sommar.

– Det är svårbedömt i dagsläget. Det gynnar definitivt inte den här branschen, inte heller näringslivet i stort, säger hon.