ELKRISEN

Professor: Så förstörde vi världens bästa energisystem

Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”. Bild: Pontus Nyman

Decennier av dåliga politiska beslut har förstört Sveriges energisystem. Tills vidare blir det ”comeback för ved och kol”, menar professor Jan Blomgren. ”Stor tung industri kommer att slås ut i stora delar av Europa och jag skulle bli förvånad om det här är löst inom tio års tid”, säger han i en stor intervju med TN.

Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, tidigare senior expert på Vattenfall, och författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”, har kommit att bli en av de röster som hörts mest i debatten om den svenska elkrisen.

Och det är en ganska dyster bild som han målar upp – trots att han i grunden inte ser sig själv som en pessimist.

– Jag är egentligen en ganska glad gamäng, men jag kan i dagsläget inte direkt se någon positiv utveckling när det gäller elförsörjningen. Problemet är att vi är vår framgångs fånge. Vi har blivit lata feta katter som glömt bort vad armod innebär. Vi har bara förutsatt att elen kommer från två hål i väggen och fattat politiska beslut därefter, säger han i en intervju med Tidningen Näringslivet.

Kan du ändå se något positivt i energikrisen?

– Det här kanske leder till en tillnyktring. Att man inser hur viktig energin är för ett väl utvecklat samhälle och inte spelar rysk roulette med den. Men att ta oss ur den här situationen blir inte lätt och om vi lyckats göra det på tio års tid blir jag positivt överraskad.

Utslagning i industrin

Med de priser vi har nu ser han det som mycket troligt att tung elanvändande industri kommer att slås ut i stora delar av Europa.

– Det kan ta ned elpriserna eftersom efterfrågan då minskar. Men det kommer att komma med ett stort samhällsekonomiskt pris då vi förlorar ett antal välståndsmaskiner på kuppen. Ett av de länder som kommer att drabbas hårt är Sverige eftersom en stor del av vår ekonomi är elintensiv industri för export, säger Jan Blomgren.

”Nu skiter vi i miljön – det blir comeback för kol, olja och ved. Tyskland återstartar kolkraftverk på löpande band och i Sverige eldar vi ved och kör Karlshamnsverket så det visslar om det”.

Men för att förstå grunden till bedömningen behöver vi backa bandet. Grunden till hela det moderna välfärdssamhället är tillgången till billig energi och i Sverige är den geografiska lyckan god. Detta eftersom älvar i främst norra Sverige ger tillgång till stora mängder vattenkraft, eller ”det vita kolet” som det kallades i slutet på 1800-talet.

Vattenkraftverket Laforsen utanför Kårböle. Vattnet är en del av Ljusnan. Bild: Pontus Lundahl/TT

Vattenkraft är dyrt att bygga men trummar sedan på med låg driftskostnad och i Sverige har den bidragit med stora mängder billig el vilket inte bara hjälpt landet att bygga upp tung malm- och skogsindustri utan också accelererat företagsamheten generellt. Förutom att vattenkraften står för ungefär halva den svenska elproduktionen har den också fördelen att den kan göras planerbar – så till den grad att uppdämt vatten från de stora magasinen kan släppas in i turbinerna i önskad mängd – när efterfrågan är hög. Naturlagen för elektricitet är nämligen att den alltid måste konsumeras i samma stund som den produceras.

Världens mest omfattande kärnkraftsutbyggnad

I södra Sverige fanns inte samma älvar och möjligheter till vattenkraft vilket innebar att fossila bränslen täckte upp för det som inte vattenkraften kunde leverera fram till dess att kärnkraften introducerades i energimixen på 50-talet. Först med inriktning mot kärnvapen och sedan civil kärnkraft.

Från mitten av 70-talet till mitten av 80-talet genomförde Sverige, enligt Jan Blomgren, världens mest omfattande kärnkraftsutbyggnad i kilowattimmar per capita. Utbyggnaden skapade också ett planerbart och fossilfritt energisystem som i stort bestod av lika delar vattenkraft och kärnkraft samt lite kraftvärme på toppen. Fossila källor som olja och kol kunde successivt fasas ut. Ett energisystem som Jan Blomgren i sin bok beskriver som ett av världens främsta – möjligen det absolut bästa energisystemet i världen. Och då handlar det inte bara om planerbarheten i vatten- och kärnkraften utan också hur överföringskapaciteten är uppbyggd.

Barsebäcks kärnkraftverk. Bild: Mads Claus Rasmussen

Men de senaste decennierna har det gått utför och att det svenska systemet stått pall så pass länge trots, vad Jan Blomgren ser som en destruktiv utveckling, har att göra med att systemet var stabilt och hade stora marginaler från början. Att det eldas i Karlshamnsverket mitt i sommaren visar på en annan utveckling. ”Rom byggdes inte på en dag – men raserades inte på en dag heller”, framhåller Jan Blomgren.

– I den svenska politiken har det fokuserats mycket på hur man ska göra el och hur man ska använda den men knappt något på hur elen ska komma från producenten till användaren. Den delen har vi missat, säger han.

Kärnkraft skapar ett stabilt elnät

Alla världens väl fungerande energisystem bygger, enligt Jan Blomgren, på tung baskraft i botten. Dessa består i dagsläget av de tre fossila källorna kol, gas och olja samt vatten- och kärnkraft. Här hittas stora tunga generatorer som hjälper till att stabilisera elnätet och trycker strömmen från punkt A till punkt B. Det handlar alltså inte bara om planerbarheten utan också en rad stödfunktioner.

Vilka stödfunktioner menar du?

– Svängmassa är en klassisk sak och då kommer någon expert och säger att det kan vi lösa med manickerna X, Y och Z. Sedan har vi det här med reaktiva effekten och det kanske vi kan lösa på något annat vis. Och sedan har vi det här med dödstarter och det kanske vi kan lösa på annat vis. Ja du förstår. Så kan vi hålla på och rada upp ett tiotal olika saker. Visst, det går säkert. Men det blir aldrig lika bra eller säkert och det kommer alltid med en prislapp.

– Det är skrivbordslösningar för att vinna en debatt, inget som görs av omsorg för elnätet.

Det senaste två decenniernas nedläggning av kärnkraft har enligt Jan Blomgren inte bara inneburit mindre planerbar el utan också sämre överföringskapacitet eftersom kärnkraftsreaktorerna hjälpt till att transportera vattenkraftselen från norra till södra Sverige där den största delen av användarna finns.

Om den svenska kärnkraften hade fått stå kvar i stället för att i förtid pensionerats av politiska beslut och marknaden med hjälp av politiska styrmedel som subventioner och skatt – hade vi i dag inte haft de höga elpriserna som vi ser, menar Jan Blomgren.

Fakta om Jan Blomgren

Utbildning och meriter: Studerade fysik vid Uppsala universitet och disputerade 1991 på en avhandling om resonansfenomen i atomkärnor.

Var därefter två år postdoc i Bloomington, Indiana, USA och blev sedan docent vid Uppsala universitet från 1994 och utnämndes 2003 till professor i tillämpad kärnfysik.

2009 lämnade han professorstjänsten för att bli senior expert för Vattenfall, där han bland annat var föreståndare för Svenskt kärntekniskt centrum.

Driver sedan 2013 egen verksamhet inom kärnkraftsbranschen med rådgivning, utbildning och som debattör i det egna företaget INBEx.

Är också författare till boken ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning”, utgiven av Timbro Förlag.

Elpolitiken är komplex men förenklat kan man säga att det finns bra och dåliga sätt att sänka de inhemska priserna på elmarknaden, enligt Jan Blomgren. Antingen bryter man mot regelverket inom EU och häver export vilket däremot skulle resultera i roterande nedsläckning i exempelvis Danmark och Tyskland samt potentiellt energikrig. Därutöver finns möjligheten att sätta ett pristak på produktionen vilket då måste subventioneras och så småningom betalas tillbaka av skattebetalarna.

– Om du inte gör det drar producenterna bara ned på produktionen och då kommer per automatik roterande nedsläckning.

Det sista, och mest fördelaktiga alternativet är att se till att produktionen överskrider exportkapaciteten – vilket är fallet i norra Sverige (elområde 1 och 2) samt norra Norge, vars älvar producerar långt mer än företag och befolkning i regionerna konsumerar. Då blir det inhemska priset billigt eftersom tillgången överstiger efterfrågan.

Med alla kärnkraftsblock i drift hade det inte varit några problem att uppnå detta även i södra Sverige, menar Jan Blomgren.

– Det hade inte varit några problem alls att trycka exportkablarna fulla samtidigt som vi haft gott om ström över för att driva ned priserna på den svenska marknaden. Vi hade legat på 35 öre kilowattimmen dygnet runt, året runt och vi hade inte haft några problem alls med överföringskapaciteten heller. Vi hade bara behövt underhålla de kablar vi redan har.

Elområden – en ”pseudodiskussion”

Indelningen av Sverige i fyra elområden – vilket kommit upp på tapeten är också en följd av kärnkraftsnedläggningen, menar Jan Blomgren.

När den andra reaktorn i Barsebäck togs ur drift 2005 fick Svenska kraftnät problem med överföringskapaciteten vilket resulterade i att exporten till Danmark stundtals begränsades, särskilt under kalla vinterdagar. Dansk Energi anmälde då Svenska kraftnät till EU-kommissionen 2006 och 2010 krävde EU-kommissionen att Svenska kraftnät hanterade överföringsbegränsningarna på ett annat sätt.

Att så här i efterhand plocka bort elområdena är inga problem och kan göras så fort juridiken tillåter. Det skulle troligen innebära att prisnivån för hela landet hamnar på nivån som elområde 3 i dagsläget har och det skulle kunna sprida ut bördan och underlätta för vissa företag i Skåne men i övrigt löser det inga problem alls, enligt Jan Blomgren.

– Problemet är att södra Sverige har för lite planerbar elproduktion och därmed importerar övriga Europas priser. Men att erkänna att man från politiskt håll varit med och monterat ner den svenska välfärden är förstås jobbigt och därför försöker de styra in oss i pseudodiskussioner.

Gas istället för kärnkraft – orsaken till elpriserna

Elefanten i rummet, själva orsaken till de höga elpriserna i dag – är nämligen valet av gas som planerbar basenergi framför andra alternativ. Detta gäller för Europa som helhet eftersom energimarknaden prissätts där efterfrågan finns, konstaterar Blomgren. Om den energislukande jätten Tyskland med drygt 80 miljoner invånare och stor tung industri är beredda att importera elektricitet för 10 kronor kilowattimmen spiller prisnivån över till södra Sverige – och orsaken till Tysklands och Europas prisbild är vägvalet gas framför kärnkraft. Delvis genom nedläggning av fullt fungerande reaktorer men framför allt en ovilja till nyinvesteringar och upprustning.

Bild: Johan Nilsson/TT

I Jan Blomgrens ögon har Sverige fört samma ”dumma politik” med skillnaden att den har drivits längre i exempelvis Tyskland.

Kärnkraft har gjorts olönsam genom att förnyelsebara energikällor i den ena änden subventionerats medan kärnkraften i den andra änden straffbeskattats.

– Jag har räknat på det. Tyskland hade 17 block innan Fukushima vilket motsvarande omkring 30 procent av den tyska elen. Om Tyskland sparat den och byggt ny kärnkraft för att fasa ut kolet och slippa gasberoende hade de varit färdiga med bygget ungefär nu. I stället har de nu en av de skitigaste elproduktionerna i Europa, säger Jan Blomgren.

Och värre kommer det bli. När Ryssland nu strypt gasen och slungar Europa rakt in i en ekonomisk kris har inte koldioxidutsläppen särskilt stor betydelse längre. Beteendet är inte nytt utan formuleras väl i den berömda behovstrappan av den amerikanska psykologen Abraham H Maslow på 1940-talet. Självförverkligande är inget människan ägnar sig åt förrän de basala behoven är tillgodosedda, ansåg han.

– Nu skiter vi i miljön – det blir comeback för kol, olja och ved. Tyskland återstartar kolkraftverk på löpande band och i Sverige eldar vi ved och kör Karlshamnsverket så det visslar om det, säger Jan Blomgren.

Men hur kommer vi då ur krisen? Det långsiktiga svaret är enkelt, menar han.

– Problemet bottnar i bristen på planerbar el. Om vi då inte vill satsa på något av de fossila alternativen och vi inte ska bygga ut de kvarvarande älvarna, vilket politikerna varit överens om i ett halvt sekel, så kan man välja att satsa på kärnkraft, säger han.

Skrotningen av Ringhals 5 och 6

Själv jobbade Jan Blomgren när det begav sig för Vattenfall och var ansvarig för att skaka fram ingenjörer till Ringhals nya reaktorer 5 och 6. Projektet skrotades dock av den tillträdande regeringen den 1 oktober 2014, berättar han.

– Vi hade kommit så pass långt att vi studerat alla tekniker på marknaden och vart de fanns att köpa. Alla leverantörer och alla modeller var ordentligt genomlysta och vi hade en topplista på 2-4 stycken som vi skulle ta in offerter för. Det ironiska är att om planerna inte skrotats av politiska skäl så hade vi haft dem klara ungefär nu.

Ringhals 2 med Ringhals 1 i bakgrunden. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT

Några nämnvärda möjligheter att spara tid vid ny kärnkraft baserat på de tidigare Ringhalsprojektet eller de nedlagda reaktorerna ser han inte direkt. Föreskrifterna för Ringhals 5 och 6 är gamla och avvecklingen av reaktorerna 1 och 2 har kommit för långt.

– Det blir enklare, billigare och snabbare att bygga nytt om hälften är bortskruvat.

En stor fördel är däremot att mycket av förjobbet är gjort för svensk kärnkraft i termer av placering. Utmärkta platser för nya kärnkraftverk finns redan utstuderade där reaktorer tidigare lagts ned.

– Ringhals och Oskarshamn skulle nog kunna klämma upp en modern reaktor vardera och Barsebäck skulle klara en med lite nätförstärkningar. Men tomterna tål mycket mer så det går ganska enkelt att bygga rätt många nya kärnkraftverk.

Allt har ett pris

Att få upp reaktorerna kommer däremot att ta tid. Själva byggandet tar i genomsnitt sju år men exakt hur lång ansökningsperioden skulle bli är svår att veta i dagsläget. Fram till dess tror Jan Blomgren att man får lappa och laga.

Kraftvärme kan addera någon procentenhet till den planerbara energin förhållandevis snabbt och besparingar fungerar så klart men allt kommer till ett pris. Om gatubelysningen dras ned ökar otryggheten, exempelvis.

– Problemet är att jag gillar att tala sanning och när det gäller besparingar finns det inte så jättemycket att göra utan att göra ganska stora ingrepp i människors liv. Visst, i Schweiz vill de sätta maxtemperatur på 19 grader, men då ökar risken för hjärtinfarkt för äldre med hjärtproblem.

Bild: Pontus Nyman

Jan Blomgren om:

Batterier

Att tro att batterier kan ersätta planerbarhet i energisystemet är totalt trams. Om alla litiumbatterier som tillverkades i hela världen i fjol skulle installeras i det svenska elnätet så skulle det räcka i två dagar, men då får inte Elon Musk ett enda till sina Tesla-bilar. Motsvarande siffra för hela världen är en kvart.

Pumpkraft

Pumpkraft är det till dags datum mest effektiva sättet att skapa planerbarhet från icke planerbara energikällor. Att pumpa upp vatten med hjälp av exempelvis vindkraft när det blåser för att sedan släppa ned i en turbin när det inte blåser har faktiskt en relativt hög effekt. Bara 20 procent av energin går förlorad på detta sätt.

Vätgas

Problemen med tanken att använda oplanerbar el, oftast vindkraft, för att tillverka vätgas och sedan tillbaka igen är att cirka två tredjedelar av energin försvinner på vägen. Att i någon större skala göra sig beroende av detta vore också högst problematiskt när det gäller lagring eftersom det skulle krävas väldigt stora lager för att ta höjd för längre stunder av dålig vind och därmed underskott.

SMR-reaktorer

Jan Blomgren är en positiv skeptiker till små modulära reaktorer, så kallad SMR-kärnkraft. Själva tekniken är utmärkt och skulle passa bra in i systemet. SMR-reaktorer skulle kunna placeras ut som tryckpunkter i elnätet och vore utmärkta för tung industri exempelvis vid ett stålverk eftersom det skulle spara mycket av nätutbyggnaden. De skulle dessutom lättare kunna finansieras med riskkapital på en avreglerad marknad där politikerna inte är med och lägger kreditgarantier. SMR kan mycket väl vara något som flyger i framtiden men det är inte bara en fråga om teknik utan även politik och ekonomi.